Kap 3

Question 1

Sensoriska tröskeln

Answer 1

Den minsta möjliga retning som åtminståne i hälften av fallen förnimms.

Question 2

Medvetandetröskeln

Answer 2

Vi kan förnimma något utan att vara medvetna om det.
Vi kan känna obehag av låga ljud utan att höra dem eller priming-fenomenet, dejavu osv!

Då någonting når medvetandetröskeln uppmärksammar vi det och det skapas en varseblivning.

Question 3

Sensorisk deprivation

Answer 3

Man tar bort alla sinnesretningar eller minskar dem. Detta kan användas för avslappningar korta perioder men har till och med använts som tortyr. Detta eftersom i princip alla personer börjar hallucinera med tiden.

Question 4

Förnimmelse

Answer 4

T.ex. att du hela tiden förnimmer tröjan du har på dig fastän du inte medvetet tänker på den då du studerar. Förnimmelserna behöver alltså inte bli till medvetna varseblivningar.

Question 5

Från stimulus till varseblivning

Answer 5

Stimulus -> energi till receptorcellerna som omvandlar det till nerbimpuld -> sensoriska barken -> förnimmelse -> tolkas i associationsområdena -> varseblivning -> medveten igenkänning (inre modeller)

Question 6

Fantomsensation

Answer 6

Efter att man amputerat t.ex. en arm eller ett ben så kan man fortfarande ibland känna kittlande eller stickande där kroppsdelen borde sitta. Detta eftersom de områden i hjärnans sensoriska områden som representerade kroppsdelen fortfarande finns kvar och ibland aktiveras av någon orsak.

Question 7

Blindsyn

Answer 7

Detta innebär att en persons ögon fungerar fullt normalt men det område i hjärnan som står för synvarseblivningar är skadat.
Detta leder till att personen kan gripa tag i föremål eller veta att någonting närmar sig fastän hen inte kan se. (pga. att nervcellerna från ögonen fortfarande aktiverar vissa hjärnområden).

Question 8

Schemabaserad tolkning

Answer 8

Man gör tolkningar utifrån kontexten.
Exempelvis då man ser en inköpslista till matbutiken så har man ganska lätt att läsa den fastän texten skulle vara otydlig, detta eftersom att man vet vad det oftast brukar finnas på matlistorna.

Question 9

Schemabaserad tolkning

Answer 9

Man gör tolkningar utifrån kontexten.
Exempelvis då man ser en inköpslista till matbutiken så har man ganska lätt att läsa den fastän texten skulle vara otydlig, detta eftersom att man vet vad det oftast brukar finnas på matlistorna.

Question 10

Sinnesbaserad tolkning

Answer 10

Du kan inte utgående från inre modeller tolka det du förnimmer.
Kan vara något helt nytt fenomen och du måste exempelvis läsa noggrant och fundera vad det betyder.

Question 11

Konstans

Answer 11

Storlekskonstans
Färgkonstans
Formkonstans

Question 12

Turnbull pygméernas brist på konstans

Answer 12

Turnbull studerade pygméer och hans assistent Kenge var en ung pygméman.
Kenge trodde när han såg en flock bufflar på långt håll att de var insekter då de var så små. Han trodde inte alls på Turnbull då han förklarade verkligheten.

Den relativa storleken var alltså svår att förstå då han inte hade sådana inre modeller.

Question 13

Saker som påverkar varseblivningen

Answer 13

-System1 och system 2
-Vad förväntar vi oss att se?
-Inre modeller
-Ansikten och “figuren från bakgrunden” speciellt intressanta för oss
(dock skiljer sig figuren och bakgrunden i olika kulturer, i asiatiska kulturer t.ex. observerar man bakgrunden mer)
-Gestaltlagar

Question 14

Gestaltlagar

Answer 14

• Lagen av figur och bakgrund
• Likhetslagen
• Erfarenhetens lag
• Den gemensamma rörelsens lag
• Närhetslagen
• Slutenhetslagen
• Den goda kurvans lag

Question 15

Monokulära ledtrådar för varseblivningen

Answer 15

Sådana ledtrådar vi kan se med ett öga och som hjälper djupseende. T.ex:

• Relativ storlek
• Ljus och skugga
• Ytgradient
• Närhet och skymmande
• Avstånd från horisonten
• Linjärt perspektiv
• Atmosfäriskt perspektiv

Question 16

Monokulära ledtrådar för varseblivningen

Answer 16

Sådana ledtrådar vi kan se med ett öga och som hjälper djupseende. T.ex:

• Relativ storlek
• Ljus och skugga
• Ytgradient
• Närhet och skymmande
• Avstånd från horisonten
• Linjärt perspektiv
• Atmosfäriskt perspektiv

Question 17

Binokulära ledtrådar för varseblivningen

Answer 17

Sådana ledtrådar som behöver båda ögonen för att hjälpa med djupseende.

Det handlar om skillnaden mellan det högra och vänstra synfältet. Bilden vi ser med de olika ögonen är något olika vilket skapar djup.

Den vinkel vi ser med våra två ögon hjälper oss att förstå avstånd (då något är nära korsas ögonen nästan)

Question 18

Illusioner (och optiska illusioner)

Answer 18

Detta baserar sig på vår automatiserade varseblivning (system 1). Fastän vårt system 2 inser att någonting är på ett visst sätt är det svårt att inse.

Ex. linjerna med pilar på ändan, är lika långa fast man inte tror det

Question 19

Ögats receptorceller

Answer 19

Tappar:
De gör att vi kan skilja på färger. Ifall dessa inte fungerarsom vanligt kan det leda till färgblindhet. (mycket vanligare hos män)

Stavar:
Dessa gör att man kan anpassa sig vid mörker, mörkerseende.

Question 20

Blinda fläcken

Answer 20

Den punkt bak i näthinnan där synnerven går ut -> finns inga receptorceller.
Denna har lett till flera olyckor då det är ett område i synfältet vi inte kan varsebli.

Question 21

Information från ögat till nackloben

Answer 21

Ljuset reflekteras på näthinnan -> flyttas med synnerven till det primära synområdet (synnerverna korsar varandra i chisman). -> bilden vänds rätt och luckorna fylls -> sekundära synområdet där form, färg och placering sker -> vad banan (vänstra tinningloben) -> var banan (högra hjässloben

Question 22

Agnosier

Answer 22

Prosopagnosi - Ansiktsblindhet

• Ganska ovanligt, ca 2-3% av befolkningen i någon grad
• Kan bero på gener eller hjärnskada

Objektsblindhet
-Man kan t.ex. rita av en stol men kan inte förstå vad det föreställer

Ordblindhet
-Man känner igen bokstäver och kan skriva dem men får inte ihop samanhängande ord

Kombinationsagnosi
-T.ex. att man blandar ihop ett kort och ett DVD-fodral eftersom de har liknande form

Hörselagnosier

• T.ex. att en person inte kan förstå hörda ord -> förstår teckenspråk
• Kan även handla om att man inte kan koppla en röst till någon person

Taktil agnosi
-Innebär att man inte med hjälp av känselsinnet kan förstå vad det är för föremål