Kap 3-7 Flashcards
Skiftet från jordbruk till industrisamhälle kännetecknas av?
- Familj och produktion skiljs åt
- Nya sätt för arbetsledning
- Ägande och ledning separerades
Behövdes en civil metod för arbetsledning, inspiration togs från kyrkan och militären
Frederick Taylor “ Scientific management”
Vetenskaplig företagsledning
• På ”vetenskaplig” basis kartlägga och analysera olika arbetsmoment i produktionsprocessen, det finns ett bästa sätt att arbeta på som experter bestämmer.
• Gör åtskillnad mellan manuellt och intellektuellt arbete - Taylor ansåg att vissa personer, klent begåvade, är bättre lämpade för trist och monotont arbete medan mer begåvade aldrig skulle uthärda den sortens arbete utan är mer lämpade för att ta fram det bästa arbetssättet.
• Taylor ville skapa en win-win situation genom:
- Relatera arbetsprestationen till lönen. Få människor att jobba ännu mer genom att öka lönen för de som är mest produktiva. Detta vinner även arbetsgivaren på genom att få högre produktivitet.
- Skapa incitament för att arbeta hårdare - höja lönen samt relatera arbetsprestationen till lönen.
- Höjer lönen för arbetarna och sänker produktpriset.
Kritik:
- Förhållningssättet till arbetarna var maskinlikt.
- Tilltron till elitens förmåga att lösa praktiska problem. Han har anklagats för att idoliserar ”eliten” och förakta de vanliga arbetarna.
- Fanns även kritik från arbetsgivarna. Varför skulle någon expert bestämma över hur de skulle genomföra sina arbetsuppgifter.
- Han var besatt av att effektivisera. Hålla hög nivå hela tiden utan att ta hänsyn till den mänskliga aspekten, tog inte hänsyn till att arbetare behöver pauser för att prestera bättre. Betraktade arbetarna som utbytbara kugghjul, att det bara är att byta ut.
Stöttade funktionell organisation - alla medarbetare kan ta direktiv från alla olika förmän.
Henri Fayol, Industriell och allmän administration
. Han uttalade sig om olika teman inom administrativt arbete, allt från vilka kvaliteter en god chef bör ha, vilka universitetsutbildningar som lämpade sig, till hur familjelivet påverkar en chefs arbete.
Han identifierade olika funktioner/åtgärder som behövs beaktas inom ett industriföretag:
- Tekniska - produktion och tillverkning.
- Kommersiella - inköp och försäljning.
- Finansiella - anskaffning och förvaltning av kapital.
- Säkerhetsmässiga - skydd av material och anställda.
- Redovisningsmässiga - bokföring, kostnadsberäkning och statistik.
- Administrativa (viktigaste) - planering, organisering, befälsutövande, samordning och kontroll.
Fem administrativa processer (administrativa teorier).
- Planering - rimliga bedömningar av framtiden och fastställande av verksamhetsplan.
- Organisering - organisera personalen.
- Befälsutövande - ledning, dels beslutsfattande. En chef bör känna sin personal väl, inte ägna sig åt detaljer i arbetet och vara ett gott föredöme för personalen. Viktigt att chefen var en del av tillhörigheten med medarbetarna.
- Samordning - koordinering av olika verksamheter inom företaget. Rekommenderade veckokonferenser för att underlätta detta moment.
- Kontroll - fastställa planer, givna order och erkända principer.
Betonade de mellanmänskliga dimensionerna dvs det utbyte som finns mellan två eller flera parter, eller mellan grupper av personer.
Kritiken mot Fayol var att han såg organisationer som ett statiskt och hierarkiskt system. Han trodde på en linjeorganisation, med stabsfunktion, där stabens roll är att stödja ledningen. För att sen ha flera olika avdelningar under sig. Med linjeorganisation menas en hierarkiskt uppbyggd organisationsform där varje medarbetare endast har en enda direkt överordnad chef.
Mary Parker Follett: Företagsdemokrati
Populariserade och förespråkade företagsdemokrati - skapa en organisation där arbetarna har mer inflytande. Många organisationer idag jobbar med dessa idéerna.
Trodde på ökat medbestämmande, att medarbetaren kan fatta beslut och administrera sitt arbete - empowerment/egenmakt.
Hon ansåg att en organisation borde använda sig av power-with istället för power-over sina anställda. Detta inte bara för att bidra till individens utveckling utan även företagets utveckling. Företag är inte bara en ekonomisk enhet utan även en social organisation där individen måste samverka.
Chester Barnard: inte endast ekonomiska perspektiv
Barnard kritiserade vad Taylor och Fayol sagt om att ekonomiska motiv skulle styra medarbetaren och bevisade att så inte var fallet.
Hävdade att det är människans vilja att samarbeta som är grunden till organisering, då vissa saker inte kan åstadkommas på egen hand.
Skiljer på formella organisationer - när individer medvetet samordnar sina handlingar och delar samma målbild som organisationen. Det är den rationella delen med information och beslut.
Och informella organisationer - förståelse och motivation inom organisationen, den etablerar förhållningssätt, förståelse, vanor och institutioner. I den informella organisationen sker mycket kommunikation och här kan arbetarna även försvara sin integritet.
Max Weber 4 rationaliteter
- Traditionell rationalitet - dominerade i det för-moderna bondesamhället. Traditioner och kunskap som överförts mellan generationer, folktro osv. I det moderna samhället ersätts denna av mål- och värderationalitet.
- Målrationalitet - att ett agerande utgår från att vissa målsättningar ska uppnås. Man är beredd att offra ganska mycket för att nå målen och vissa principer kan få stryka på foten för att målet ska uppnås.
- Värderationalitet - vi måste ta hänsyn till vissa normer och värderingar när vi sätter målen, världsbild för ett demokratiskt samhälle. Ex i det svenska rättstänkandet får aldrig en oskyldig dömas. I detta fall är rättspraxisen värderationell då normen ”inga oskyldiga får dömas” anses stå över den målrationella principen att brott ska bestraffas.
- Karisma - människor som påverkar genom att ha en stark personlig utstrålning som kan leda till att de påverkar på ett övertygande sätt.
Vad tyckte Max Weber att framväxten att den kapitalistiska ekonomin hade lett till?
Kritiserade tron på målrationaliteten, som hämmar fantasi, kreativitet, eget tänkande.
Weber menar på att på grund av framväxten av den kapitalistiska ekonomin så finns det inget utrymme för kreativitet, fantasi eller eget tänkande. Det moderna samhället beskrivs utifrån att människan är fast i en järnbur.
Webers syn på byråkrater:
Byråkratin syftar till att vara teknisk överlägsen andra organisationsformer genom att vara exakt, förutsägbar, kontinuerlig och konfliktbefriad. Webers byråkratimodell syftar till att eliminera de orättvisor och dysfunktioner som tidigare organisationsformer uppvisade. Byråkratin är då befriad från fördomar och uppfattningar, den är opartisk.
- Byråkratier ska vara ”personligt fria” (man ska inte tjäna själv på att ta vissa beslut).
- De ska vara professionella (ha arbetet som huvuduppgift), kompetenta och opartiska med tydliga ansvarsområden.
- Personer i en byråkrati från inte drivas av egna ekonomiska intressen vilket i sin tur har lett till en separation mellan ägande och byråkratisk administration.
- De som arbetar i en byråkrati ska ha reglerad lön och befordringsgång och ska arbeta med sina fastställda kompetensområden i enhetlig arbetsdisciplin och kontroll.
- Att den viktigaste egenskapen hos byråkratin är dess förmåga att upprepa operationer och
aktiviteter, med andra ord, en organisation lämpad för standardisering.
negativa aspekter med byråkratin
Byråkratin ses som en totalitär statsapparat som hämmar fria företagsamhetens entreprenöriella sidor.
Betonar ritualer, fastlagda regler och konservativa ideal vilket kan försvåra utvecklingen av meningsfulla arbetsmiljöer.
Byråkratin behöver inte alltid vara effektiv.
positiva aspekter med byråkratin
Byråkratin skapar stabila och förutsägbara arbetsuppgifter vilket kan öka effektiviteten.
Formaliserar skrivna regler, procedurer och instruktioner som visar vad som skall följas.
Skapar anställningstrygghet.
Nutidens byråkrati
Mintzberg:
- Maskinbyråkrati - bygger på ett strikt tillämpande av Webers principer och kan lätt liknas en motor eller annan mekanisk konstruktion där de enskilda komponenterna är sammanfogade till en väl fungerande enhet. Urtypen av den klassiska byråkratin.
- Professionell byråkrati - är inte lika strikt hierarkisk som maskinbyråkratin utan här är det snarare medarbetarna som besitter den kompetens och expertis som gör organisationen konkurrenskraftig. Ex. på en sådan byråkrati kan vara ett sjukhus med otroligt kompetenta läkare. Även om det är personalen som har auktoritet så blir det mer effektiv att organisera sig på ett byråkratiskt sätt.
Postbyråkratiska organisationer:
Teknisk utveckling och internet ledde till nya organisationsformer. Bröt idealtypisk byråkrati. Flexibla, platta, icke-hierarkiska. Byråkratin upplevs hindra nutidens livstempo vilket har lett till att andra versioner av byråkrati uppstått. Organisationen som inte är något slutet system utan ett öppet system där individer arbetar en kortare period. I denna sortens byråkrati sker ständig förändring då nya individer är verksamma i olika projekt. Ett exempel på denna byråkrati är bemanningsföretag.
Resultat av Hawthornstudierna
- När anställda väljs ut och får uppmärksamhet ökar produktiviteten.
- Det finns informella grupper som påverkar normerna för hur hög produktiviteten ska vara.
- Studien gav ett metodologisk bidrag till eftervärlden.
Innehållsorienterade motivationsteorier
- Maslows behovshieraki fysiologiska behov, trygghetsbehov, sociala behov, behov av uppskattning, behov av självförverkligande - Hertzbergs tvåfaktorsteori Hygien och motivationsfaktorer - McGregors teori X och Y
Processorienterade motivationsteorierna:
McClellands prestationsteori:
- Ett starkt prestationsbehov och vill ha snabb återkoppling för att veta sina resultat (bekräftelse). Resultatinriktade och vill göra saker ännu bättre.
- Behov av makt och vill ha kontroll att kunna påverka andra. Uppskattar status och prestige.
- Starkt behov av samhörighet och vill umgås och bli omtyckta (sociala behov).
Vrooms förväntningsteorier - Handlar om att människor värderar resultatet av sina ansträngningar
Adams jämviktsteori - den anställde investerar sin skicklighet, ansträngning, utbildning, träning, erfarenhet osv i sitt arbete. Om investering och vinst inte upplevs som jämlikt blir inte bara den anställde missnöjd utan leder också till en försämrad arbetsinsats.
Herbet Simon - Administrative behaviour
Beslutsfattande
Kognitiva processer
- Det är människor som fattar beslut och färgar dem
- Världen är komplex, går inte att omfatta allt,
- Den kognitiva förmågan är en begränsande faktor
- Intressen tillgodoses snarare än optimala beslut
