K37 Tenta SSK-ledarskap Flashcards
Definiera begreppet vårdgivare enligt patientsäkerhetslagen.
Vårdgivare: Statlig myndighet, landsting & kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för, samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård.
Vårdgivaren är enligt Patientsäkerhetslagen skyldig att bedriva ett systematiskt patient- & kvalitetsarbete. Förklara vad som menas med systematiskt kvalitetsarbete.
- Kvalitet innebär att en verksamhet uppfyller de krav och mål enligt lagar och andra föreskrifter för hälso- och sjukvård. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.
- Det systematiska kvalitetsarbetet ska skapa sådana förutsättningar för att de resurser som finns ska användas för att uppnå kraven på patientsäkerhet, patienttillfredsställelse och kostnadseffektivitet.
I en akut situation, t.ex. ett hjärtstopp, krävs en specell ledarstil. Vilken ledarstil är att föredra? Förklara och analysera varför!
- Auktoritär ledarstil passar bäst. Då berättaren ledaren vad de “anställda” ska göra och hur det ska utföras. Den är användbar när ledaren har all info/fakta för att lösa ett problem, man har ont om tid och medarbetarna är väl motiverade.
- Vid ett hjärtstopp är det bra om en ger order, tex. “du ringer ambulans, du hämtar defibrillator, vi börjar med HLR”. Det behövs tydliga och klara order och det ska gå snabbt.
Skillnaden mellan komplikation och vårdskada diskuteras ofta och är en oundvikbar fråga. Definiera de två begreppen samt ge minst ett exempel för varje begrepp.
Vårdskada: Lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakats av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd. T.ex. läkemedelsmisstag, vårdrelaterade infektioner, “fel-sida” kirurgi, fördröjda/felaktiga diagnoser och behandlingar.
Komplikation: Oavsiktligt eller oönskat resultat vilket har utvecklats som en konsekvens vid ex. behandling av en redan pågående sjukdom.
En komplikation är något som inte går att förutse, t.ex. en hjärtinfarkt under en operation. En vårdskada är något som hade kunnat undvikas med t.ex. bättre rutiner, annan teknik, högre kompetens hos personalen.
Vi talar om vikten av följsamhet i vården, för personer som söker vård och får råd, anvisningar och farmaka där följsamhet är viktigt. Vi har tre ord som betecknar följsamhet: compliance, adherence och concordance. Vad innebär dessa tre begrepp?
Hette först compliance (lydnad), sedan adherence (införståddhet) och heter nu concordance (medverkan).
Compliance: Pat. förväntas passivt följa vårdarens order.
Adherence: Aktivt deltagande av pat. som leder till ökad delaktighet och beslutstaganden i den givna vården. Ett samarbete och ett följsamt partnerskap mellan pat. och ssk.
Concordance: Allians mellan pat. och ssk som grundar sig i realistiska förväntningar. Termen är beroende av att tro på pat. flrmåga att fatta egna beslut som grundar sig på info och undervisning samt att det är pat. som är beslutstagaren.
I Socialstyrelsens dokument “Kompetensbeskrv.. för ssk” beskrivs tre huvudområden som har betydelse för ssk arbete. Beskriv utförligt kompetensområdet ledarskap, samt namnge de två andra områdena.
Tre områden:
- Omvårdnadens teori och praktik.
- Forskning, utveckling & utbildning.
- Ledarskap: ssk ska ha förmåga att:
- utifrån pat. behov systematiskt leda, prioritera, fördela omvårdnadsarbetet i teamet utifrån medarbetarnas kompetens.
- utvärdera teamets insatser.
- kunna utvecklas gruppen och stärka förmågan till problemlösning.
- motivera arbetslaget.
- tillvarata medarbetarnas synpunkter och förslag för att utveckla vården.
- medverka i verksamhetsplanering.
- underlätta forsknings- & utvecklingsarbete.
- verka för att bedriva pat.fokuserad omvårdnad.
- ha förmågan att planera, konsultera, informera och samverka med andra aktörer i vårdkedjan.
I skriften “God Vård” används begreppet förbättringskunskap, förklara vad det innebär. Diskutera vad det kan leda till när förbättringskunskap och professionell kunskap kombineras.
Kopierat Carstens svar till Lina:
Ibland nämns begreppet förbättringskunskap i samband med systematisk kvalitets och patientsäkerhetsarbete och med det menas att vårdpersonalen behöver ny kunskap och bättre metoder för att kunna bemöta patienter på bästa tänkbara sätt. För att utforma förändring som leder till förbättring behöver vi mäta det som händer med t.ex. ett verktyg. Förbättringskunskap omfattar system, variation, och lärandestyrt förändringsarbete. Förbättring innebär förändring, men förändring behöver inte innebära förbättring.
- Professionel kunskap + förbättringskunskap: Genom att kombinera dessa olika former av kunskap ökar värdet för dem vården är till för. Prof. kunsk. är sånt man lär sig under utbildningen och arbetet och ökar förbättringen av omvårdnad och behandling. Förbätt. kunsk. lärs sällanb ut på utbildningen och innefattar kunskap om system, förändringsarbete och ger förbättring av processer och system i hälso- och sjukvården.
Inom alla landsting och regioner finns en Patientnämnd som är fristående från hälso- och sjukvården. Vissa ärenden som anmäls till Patientnämnden blir principärenden och andra blir proaktiva ärenden. Förklara vad det innebär och ge minst ett exempel för vardera.
Principärenden: Ärenden som av olika skäl bedöms som särskilt angelägna och är av principiellt intresse. Det kan vara ärenden av allvarlig karaktär eller såna som får allvarliga följder. Även ärenden rörande ett vanligt förekommande eller aktuellt problem. Exempel: ett ärende som togs upp år 2013 var att det tog 10 månader för en man att få psykiatrisk vård. Under 2012 var det ett ärende som behandlades som rörde bristande sekretess.
Proaktiva ärenden: Ärenden där problem lösts på ett sätt som bidragit till att förbättra pat.säkerheten och som andra vårdgivare bedöma kunna använda i sitt eget pat.säkerhetsarbete. Genom att sprida infon om dessa ärenden till andra vårdenheter vill nämnden förmedla exempel på goda lösningar, ge inspiration till ökad planering och beredskap för att förhindra att liknande avvikelser uppstår igen. Ett ärende från 2011 beskriver hur en kvinna får otroligt svår huvudvärk efter ett ryggmärgsprov. hon hade inte fått någon info om hur man kunde må efteråt. Numera har SÖS skriftlig info om hur provet går till och att man kan drabbas av svår huvudvärk efteråt.
All personal har skyldighet att rapportera fall som kan omfattas av Lex Maria-bestämmelserna till vårdgivaren. Beskriv till vilken myndighet anmälan ska göras enligt Lex Maria och av vem, vad som bör ingå och inom vilka tidsramar.
Lex Maria ska anmälas till Socialstyrelsen av anmälningsansvarig, d.v.s.befattningshavare som vårdgivare utsett att svara för anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria.
- Anmäla ska inkomma inom 2 månader från det att händelsen inträffade.
- Vårdgivaren är skyldig att rapportera en händelse där en pat. utsatts för allvarlig skada eller för allvarliga risker i hälso- och sjukvården.
- Tillsammans med Lex Maria-anmälan ska även en intern utredning, innehållande händelseförlopp, omedelbart vidtagna korrigerande åtgörder, dentifierade orsaker till händelse, riskbedömning och tänkbara konsekvenser bifogas.
I en organisation där rollerna är tdliga, ledarskapet visionärt och system finns för information och återkoppling, där finns också goda förutsättningar och acceptans för att införa ny kunskap som leder till bättre vård. PDSA-cirkeln är den vanligaste förekommande modellen i tveckling av verksamheten, beskriv de olika stegen i modellen.
PDSA-hjulet: Plan, Do, Study, Act.
Planera: påvisa ett problem eller behov av förbättring. Analysera problemet och hitta möjliga lösningar.
Genomför: Testa den lösning som bedömts vara den bästa.
Studera: Utvärdera den testade lösningen. Om den inte är rätt, testa andra lösningar.
Agera: När rätt lösning är funnen, sprid lösningen i full skala. Dra lärdomar av arbetet. Påbörja en ny cirkel.
Redogör för den etiska plattformen och prioriteringsordningen som bör tillämpas inom häls- och sjukvården.
Den etiska plattformen ska styra alla de prioriteringar som görs i hälso- och sjukvården. Prioriteringarna ska utgå från:
- människorvärdet: Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället.
- Behov och solidaritet: Resurserna bör i första hand fördelas till de områden där behoven är störst.
- Kostnadseffektivitet: Man bör eftersträva en rimlig relation mellan kostnader och effekt då man väljer mellan verksamhetsområden eller åtgärdet mätt i hälso- och livskvalitet.
Människorvärdet går före behov och behov går före kostnadseffektivitet. T.ex. går en svårare sjukdom före lindrigare även om vården av de svårare kostar mycket mer.
