!: Introduktion till rätten och rättsligt tänkande

Question 1

pluralism

Answer 1

mångfald av uppfattningar om rättvisa, vilket betyder att det finns flera olika grundläggande uppfattningar om rätt.
Det är svårt, t.o.m. omöjligt att sammanjämka dem –> strävar efter godtagbarhet istället

Question 2

värdepluralism

Answer 2

en slags (etisk) splittring

Question 3

verkställning med tvång. Exempel?

vem utövar tvånget?

Answer 3

ex avtal, skadestånd

staten, dess domstolar och verkställighetsmyndigheter

Question 4

rättstatssprincipen

Answer 4

statens maktutövning är begränsad av lagen

grundlagen 2 paragrafen: All utövning av offentlig makt skall bygga på lag. I all offentlig verksamhet skall lag noggrant iakttas

Question 5

rättvis rättegång

Answer 5

förfarandet för att lösa rättstvister ska vara ändamålsenligt och t.o.m. själva förfarandet/processen ska vara rättvis och uppfattas som rättvis

Question 6

mjuk lag

Answer 6

soft law är inte bindande på samma sätt som det som brukar kallas hard law.

Många initiativ inom miljö och socialt ansvarstagande är just soft law. Där står ingen exekutiv stat bakom, utan man har i vissa fall kommit på andra sorters sanktioner för att få de som har skrivit på (frivilligt i de flesta fall) att uppfylla olika krav.

FN:s Global Compact är ett typexempel. Skriver man under Global Compact åtar man sig att rapportera om de åtaganden man gör på miljö- och arbetsmiljö-fronten (allt utifrån tio principer som man ansett vara de viktigaste ur FN-konventionerna, som förvisso är bindande för de länder som skrivit under dem men som inte är bindande för företagen per se). Uppfyller man inte de rapporteringskrav som krävs, syns detta på Global Compact’s hemsida, vilket kan skada en verksamhets varumärke.

Andra exempel är FN:s resolutioner och deklarationer. Till skillnad från FN:s konventioner har ingen stat skrivit under på att den ska se till att ingen som står under statens tillsyn bryter mot artiklarna, utan resolutionerna och deklarationerna kan ses som starka rekommendationer från FN. Men följer man inte rekommendationerna kan det resultera i politiska påtryckningar.

Varför vissa regelverk blir just mjuka har olika orsaker. I internationella sammanhang är det ofta för att vägen till en bindande överenskommelse är för svår och lång. Ibland tror man också att effekten kan bli större vid frivilliga förbindelser än vid tvingande. Soft law kan med tiden börja ses som ”customary law”, det vill säga sedvana – det som man förväntar sig att alla gör. Och när det finns berättigade förväntningar, kan också legala följder inträda. Eller så får den mjuka lagen plötsligt mer tyngd av att någon maktinstitution ställer sig bakom den och puttar den framåt mot en mer bindande framtid.

Soft law sätter exempel och möjliggör rättens utveckling på ett sätt som kanske inte skulle varit möjlig om man gjort en hård ändring direkt (ramaskri! motstånd! revolution!). Ibland, om man vill att bra grejer ska hända, precis som annars i livet, får man ta det lite soft helt enkelt.

Question 7

tolkningspraxis

Answer 7

vad man tolkar som X, vad man anser höra till X

Question 8

ratificering

Answer 8

ratificering är den process varigenom en stat binder sig rättsligt till en internationell överenskommelse, t.ex. ett avtal eller ett fördrag.
Processen består av att ett ratifikationsinstrument utfärdas som ett formellt bevis på att staten har förbundit sig till överenskommelsen.

Question 9

rättspraxis

Answer 9

samlingsbegrepp för de rättsliga avgöranden i framför allt domstolar, som anses utgöra en rättskälla och således utgöra vägledning

Question 10

“men lag skall överleva mig, som jag, långt efter den blev till”

Answer 10

landshövding Wibelius i FSS

Ett av de yppersta litterära exemplen på juridiskt civilkurage kommer också från Finland i Runebergs dikt »Landshövdingen«. Där står landshövdingen Wibelius år 1809 mot den ryske övergeneralen med Sveriges lag som enda värn; »vår vapenlösa trygghet«. Det skall visserligen medges att Wibelius inte är domare utan en Konungens Befallningshavande, men likväl ser han det som sin plikt att värna rätt, och han står — märkligt nog — enligt Runeberg vid ett domarbord när han får ryssen att vika.

Question 11

“till den menige mans besta”

Answer 11

Olaus Petris domarregler från 1520-tal

för fram domarens vishet framom lagens bokstav

att domaren är för den menige mans skull och icke den menige man för domarens skull. Och med denna utgångspunkt, som det ibland kan finnas skäl att erinra om när man diskuterar judiciella frågor, kan man gå vidare till andra domarregler, som klart och tydligt anger att domaren skall med den menige mans bästa för ögonen vara kritisk och självständig också i förhållande till lagen: »Alla lagar skall vara sådana, att de tjänar till det menigas bästa, och därföre, då lagen blir skadlig, så är det icke mera lag, utan olag, och bör avläggas« (nr 7).
»En god och beskedlig domare är bättre än god lag, ty han kan alltid laga efter lägligheten« (nr 8).
»Den menige mans bästa är den yppersta lagen, och därföre det som finnes den menige man till nytta vara, det bör hållas för lag, ändock att beskriven lag efter orden synes annorlunda lyda« (nr 13).

Question 12

konsensus

Answer 12

Konsensus är överenskommelse inom en grupp människor.

Ordet konsensus syftar dels på själva överenskommelsen, dels den teori och de handlingssätt som används för att uppnå denna överenskommelse.
Ibland sägs att ett beslut som tagits i konsensus, är ett beslut som uppnåtts i enighet.

Question 13

Ordet “lag” i gammal bemärkelse

Answer 13

förbund, sammanslutning av män som lydde under samma lag/rätt och sammanslutning som fattade rättsliga beslut på tingen.

Question 14

“en god beskedlig domare”

Answer 14

som avses i domarreglerna

Question 15

positiva rätten

Answer 15

faktist gällande rätt, den skrivna lagen

Question 16

lex mercatoria

Answer 16

Lex mercatoria är ett uttryck på latin för det regelsystem som köpmän runtom i Europa använde sig av under medeltiden. Systemet utvecklades genom sedvanor och upprätthölls av köpmännens egna domstolar längs de större handelsrutterna.

Lagen fungerade som den internationella lagen för handel och betonade kontraktsfrihet, överföringsbara egendomar medan den undvek juridiska teknikaliteter och dömande av fall ex aequo et bono.

En säregen egenskap var tilliten av köpmännen till sina egna system som administrerades av dem själva. Stater och lokala myndigheter lade sig sällan i, och gav delvis upp kontrollen över handeln i sitt territorium till köpmännen. Detta ledde till att handeln blomstrade under lex mercatoria, vilket gav upphov till ökade skatteintäkter.

Question 17

samvetsfrihet

religionsfrihet

yttrandefrihet

Answer 17

Samvetsfrihet är friheten att följa sin religiösa eller moraliska övertygelse, i handling, underlåtelse till handling eller med ord. Det räknas som en mänsklig rättighet, samman med religionsfrihet och åsikts- och tankefrihet.

Religions- och trosfrihet är en rätt för medborgare att fritt bestämma över sin religiösa eller annan övertygelse och över hur övertygelsen ska utövas, inklusive rätten att inte ha några övertygelser och att stå utanför alla samfund.

Yttrandefrihet omfattar en frihet att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon typ av bestraffning.

Question 18

de facto

Answer 18

Inom juridiken är de facto ett begrepp som syftar de faktiska omständigheterna, hur det i själva verket föreligger. Detta sätts ofta i motsats till de jure som syftar på vad lagen säger.

Question 19

kap 2 domsrätt

Answer 19

makten att behandla och avgöra enskilda ärenden som hör till området för rättskipning i en rättegång

Question 20

rättskipning

Answer 20

när domstolar tillämpar lagar på enskilda fall (som anhängiggjorts vid domstolarna), synonym till domsrätt, ex privaträttsliga tvister, brottmål

ne.se: den dömande verksamhet som samhället genom domstolar utövar.

Question 21

allmänna rättsprinciper

Answer 21

motsats till detaljerade rättsregler

ratificeringen av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (EKMR) år 1990 + reformen av vårt lands grundlag år 2000 = har ökat de allmänna rättsprincipernas betydelse och fört in värden och avvägningar mellan dem (tex yttrandefrihet och religionsfrihet) i de rättsliga diskussionerna

Question 22

systemet med en begäran om förhandsavgörande

Answer 22

Det har till syfte att ge de nationella domstolarna möjlighet att säkerställa en enhetlig tolkning och tillämpning av unionsrätten i samtliga medlemsstater.

Question 23

principen om förvaltningens lagbundenhet

Answer 23

även förvaltningen är underställd lagarna och domstolarnas efterhandskontroll

Question 24

internationellt skiljeförfarande

Answer 24

ICC:s Skiljedomstol (ICC International Court of Arbitration) är det världsledande skiljedomsinstitutet för lösande av kommersiella tvister genom skiljedom. Domstolen är en administrativ instans som utser skiljemän, granskar förslag till skiljedomar samt fastställer skiljemännens arvoden.

I internationella tvister är fördelen med skiljeförfarandet att skiljedomen kan ofta lättare verkställas än domstolens dom

Question 25

företrädesprincipen

Answer 25

Enligt företrädesprincipen har EU-rätten rankas högre än medlemsstaternas nationella rätt. Principen om företräde gäller för alla europeiska rättsakter med bindande kraft. Medlemsstaterna kan alltså inte tillämpa en nationell bestämmelse som strider mot EU-rätten.

Question 26

ius commune

Answer 26

lärda rätten

utvecklades i kontinentaleuropa vid universiteten

Question 27

vad handlar rättshandlingslagen om?

Answer 27

gäller avtalsförhållanden

Question 28

reception

Answer 28

övertagande av romersk rätt

Question 29

rättsordning

Answer 29

helhet som bildas av gällande rättsnormer. Obs! inte sammanblandas med rättsystem

Question 30

koherens

Answer 30

rättens enhetlighet

Question 31

nuvarande rätten är fragmenterad

Answer 31

splittrad

Question 32

moderna rätten

Answer 32

statlig, nationell, positiv

Question 33

pandekträtt

Answer 33

tyskromerska juridiken

Question 34

självständighetstidens utbildningsideal

Answer 34

utbilda domare och tjänstemän för vårt land

Question 35

rättsligt sätt

Answer 35

enligt gälande rätt, de jure

Question 36

medling ska inte blandas ihop med främjande av förlikning.

skillnaden mellan dem?

Answer 36

Främjandet av förlikning= en domare försöker få parterna att förlika ärendet i ett ärende SOM REDAN ÄR anhängigt vid en domstol.

Medling (i domstol) är enligt lagen om medling vid domstol sådan medling som sker under en domares ledning och som inte har något samband med en anhängig rättegång.

Skillnaden är således främst att medling inte sker i samband med en redan påbörjad rättslig process vid en domstol, utan är en åtskild process.

Question 37

realistiska teorier

Answer 37

konstateras att de riktar in sig på framför allt rättens empiriska giltighet

Question 38

”en positiv stiftad lag, som stod i konflikt med en naturligt lag förlorade sin giltighet”

Vad menas med en positiv stiftad lag?

Answer 38

I denna kontext menas med positiv stiftad lag sådan lagstiftning som har stiftats av den mänskliga lagstiftaren.

Naturrätten anses tidsbunden och i de klassiska naturrättsteorierna kunde naturlagar anses vara t.ex. gudomliga. Under 1700-talet, då naturrätten bestod av allmänna moralprinciper, ansåg man att naturrätten hade företräde framom positiv rätt. Därmed menas med positiv stiftad lag att lagen stiftats av en människa och att den är skriven. Naturrätten å andra sidan kunde bestå av moraliska ”regler” som inte skrevs ner.

Question 39

Vad innebär ”referens- eller hänvisningsmetoden” ?

Answer 39

Referens- eller hänvisningsmetoden innebär att man införlivar en bestämmelse enligt vilken en viss EU-författning eller någon enskild punkt i den ska tillämpas på vissa ärenden. Korthet: man enbart hänvisar i en finsk bestämmelse till en viss bestämmelse i direktivet, utan att direkt överföra bestämmelserna som så till den nationella lagstiftningen. Bestämmelsernas ord eller ”text” finns inte direkt i den nationella lagstiftningen, utan hänvisar till en bestämmelse i direktivet och denna bestämmelse implementeras på så sätt.

Question 40

Inkorporering

Answer 40

Inkorporering innebär att direktivet implementeras med en till sitt innehåll ”tom” inhemsk författning, där man endast konstaterar att de bestämmelser i direktivet som hör till lagstiftningens område gäller som finsk lag. Detta innebär egentligen att man inte ändrar på utformningen av direktivet, utan endast konstaterar att den gäller som finsk rätt och att nationella bestämmelser tillämpas i enlighet med direktivet. Därmed ska direktivet beaktas vid t.ex. domstolsavgöranden.

Question 41

”referens- eller hänvisningsmetoden” och ”inkorporering” -Vad är skillnaden mellan dem?

Answer 41

Skillnaden mellan dessa två är att vid referens- eller hänvisningsmetoden införlivas EU-författningen i en existerande finsk lag, medan genom inkorporering konstateras endast att direktivet gäller som finsk rätt som inte skilt behöver ”skrivas” in i en finsk bestämmelse.

Question 42

Vad menas med begreppet ”ratio decidendi” som nämns i samband med kapitlet om common law?

Answer 42

Ratio decidendi kan kort definieras som grunden för ett domstolsavgörande.

Därmed innebär det att inom common law så ska rättsfallets avgörande moment, det som är grunden för domstolsavgörandet, hittas för att kunna tillämpa tidigare prejudikatet på rätt sätt i ett nytt ärende.

Ratio decidendi är alltså det som kan anses som det relevanta och som de principer som framkommer i ett tidigare fall, som sedan styr hur fallet ska tillämpas i framtiden.

Question 43

transkription

vs inkorporering

Answer 43

transkription innebär att ett direktiv/någon bestämmelse i det överförs som sådant till den inhemska lagen. Då kan det i en nationell bestämmelse finnas ord eller hela meningar från ett direktiv inskrivet. Direktivets ordalydelse ändras inte, alltså skrivs inte direktivets bestämmelse om i den finska lagen.

Inkorporering innebär å sin sida att direktivet, i sin helhet, implementeras genom att man konstaterar att hela direktivet gäller som finsk lag. Den ”läggs” inte till i en finsk lag, utan den gäller som en ”skild” finsk lag.

Question 44

Vad avses med ”Vid tillämpningen av nationell rätt är det ganska lätt att avstå från 𝐢𝐝𝐞𝐚𝐥𝐞𝐭 𝐨𝐦 𝐞𝐧 𝐭𝐢𝐝- 𝐨𝐜𝐡 𝐩𝐥𝐚𝐭𝐬𝐥ö𝐬 𝐫ä𝐭𝐭𝐯𝐢𝐬𝐚”?

Answer 44

tid- och platslös rättvisa: ideal om en rättvisa som inte har påverkats av en viss tid eller plats. Alltså att inte tidens och platsens omständigheter och t.ex. politiska situation ska påverka.

Till exempel har slaveri i en viss tid varit tillåtet medan det inte nu är. I idealet skulle det inte ändras med tiden för att vi på något sätt kunnat objektivt bedöma vad som är det rätta.

Grundläggande och mänskliga rättigheter är ett resultat av en kollektivt rättsuppfattning. I Finland ska man aldrig med lag ingripa i de Grundläggande rättigheternas ”kärnområde”. De (nationella) grundläggande rättigheterna liknar och påverkas starkt av mänskliga rättigheter, men de gäller bara i Finland. Mänskliga rättigheter anses vara ”universella” alltså att de ska gälla oberoende land, kultur eller andra omständigheter. Till exempel i Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna står det att förklaringen erkänner människors universella och odelbara rättigheter som ligger till grund för rättvisa, frihet och fred i världen.

Alltså räcker de grundläggande och mänsliga rättigheterna (och generalklausuler osv.) och vi behöver inte försöka hitta en tid- och platslös rättvisa, eftersom det troligen är omöjligt att kunna åstadkomma detta ideal.

Question 45

2 inriktningar som uppsatt vid sidan av statliga aktörer och normer

Answer 45

1. mellanstatliga och överstatliga organ. → ifrågasättning av grunderna i den nationella rättskälleläran
2. rättvis rättegång (Europakonventionen artikel 6

Question 46

vad kallas medeltida rättskällor

Answer 46

landskaps- och landslagarna, belyser mångsidigt rättsuppfattningarna spec 1200-1400-talet

Question 47

2 saker man speciellt kan notera i medeltida lagtexter

Answer 47

1. flera rättsliga skikt: gamla rättssedevanor levde vid sidan av de kungliga (dvs den tidiga statliga) rätten
2. den katolska kyrkans rätts inverkan; den kanoniska rätten. spec gällande äktenskap, arv, domstolsförandet

Question 48

rätten i förändring

Answer 48

övernationell rätt, soft law, domaren en mer aktiv roll, bestämmelser allt mer öppna; principer istället för regler ,medling, självreglering

Question 49

självreglering

Answer 49

t.ex. tillämpningen av de vägledande reglerna om god advokatsed

Question 50

domarnas aktiva roll

Answer 50

en vid prövningsrätt och avvägning mellan olika principer

Question 51

processuell rättvisa

Answer 51

för att ett beslut som går emot ena parten ska vara lättare att godta, fäster man uppmärksamhet vid själva förfarandet

Question 52

Grundförutsättningar för rättens godtagbarhet (3)

Answer 52

1. medborgarna är rättsligt jämbördiga med politiska grundrättigheter
2. en demokratiskt vald folkrepresentation
3. ett aktivt medborgarsamhälle

Question 53

Paolo Prodis verk om rättvisans historia

Answer 53

tänker sig: fram till nya tiden fanns det flera rättsliga forum (världsliga och kyrkliga) och det rådde pluralism i fråga om rättsordningar. Efter reformationen och efter att naturrätten förlorat sin ställning har, enligt Prodi, pluralismen ändrats till den världsliga rättens “den positiva normens” monism.
Prodi anser att västländerna styrs av en endimensionell normuppsättning och således av bara en rätt - den gällande positiva rätten, dvs den skrivna lagen

Question 54

soft law och lex mercatoria

Answer 54

bygger endast på de deltagande parternas normativa uppfattningar och definitioner

Question 55

Var hittas maktfördelningsläran i Gl och hur lyder den?

Answer 55

Finlands GL 3 §:

“Den lagstiftande makten utövas av riksdagen, som också fattar beslut om statsfinanserna.

Regeringsmakten utövas av republikens president samt statsrådet, vars medlemmar skall ha riksdagens förtroende.

Den dömande makten utövas av oberoende domstolar, i högsta instans av högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen. “

Question 56

utsökningsmyndigheter och utsökningsförfarande

Answer 56

verkställighetsmyndigheter, självständiga myndigheter som getts makten att tex. driva in skulder. På så vis en del av rättskipningen

Question 57

process

Answer 57

förfarande som regleras i lag, där statsmakten fastställer och vid behov genom tvång verkställer det som i det enskilda fallet är lagenligt

Question 58

vad skiljer rättskipning och förvaltning?

Answer 58

syfte

vid rättskipning = domstolen är en tredje part i en konflikt, och tillämpar lagen för att ge rättsskydd i en tvist/ avgörande i ett brottmål

i förvaltning =förvaltningsmyndigheterna tillämpar lagen för att uppnå syftet med sitt eget förvaltningsområde

DOCK kan ett förvaltningsärende bli ett rättskipningsärende om någon anför besvär över förvalt. beslut (t.ex. i skatte- eller asyl) dvs om någon söker ändring hos förvaltningsdomstolarna

Question 59

var regleras utövande av domstolsrätt?

Answer 59

i vanlig lag, framförallt i rättegångsbalken och lagen om rättegång i brottmål, i GL finns dock grunderna för domstolsorganisationen

Question 60

allmänna domstolar

Answer 60

enligt GL 98 § är allmänna domstolar högsta domstolen, hovrätterna och tingsrätterna

Question 61

allmän rättskipning

vad hör inte till allmän rättskipning?

Answer 61

rättegångar i tviste- och brottmål i allmänna domstolar

förvaltningsprocess (t.ex. besväranden om beskattning/immigration) hör inte till allmänt rättskipning

Question 62

specialdomstolar

Answer 62

arbetsdomstolen
marknadsdomstolen
försäkringsdomstolen
riksrätten

Question 63

all out Riksrätten!

Answer 63

Finlands enda specialdomstol för brottmål
Handlägger tjänsteåtal som väckts mot statsledningen och de högsta domarna
inte permanent sammankallad: träder samman endast då ett ärende som hör till dess jurisdiktion anhängiggörs
har inte stadigvarande domare

Question 64

vad gör tingsrätten

Answer 64

handlägger tvistemål, brottmål och ansökningsärenden

Question 65

Hovrätterna (5 st)

Answer 65

1623 Åbo
1776 Vasa
1945 Östra Finland (tidigare Viborg 1839)
1952 Helsingfors
1979 Rovaniemi

Question 66

all out HD!

Answer 66

högsta domstol i civil- och brottmål
viktigaste uppgift: fungera som högsta besvärsinstans
mestadels besvär över hovrättens beslut MEN inte en normal rättsinstans ovanför hovrättern, HD är nämligen…
en prejudikatdomstol!

besvärstillståndsförfarande

Question 67

prejudikatdomstol

Answer 67

= väljer med hjälp av ett s.k. besvärstillståndsförfarande ut endast sådana fall vars avgöranden anses ge ett prejudikatvärde

tanken: att avgöranden i de ärenden som behandlas kan klargöra otydlig lagstiftning / ta ställning till en helt ny rättsfråga
resultat: rättsordningen utvecklas och lagstiftarens arbete fortsätter som en följd av att HD:s avgöranden i allmänhet följs av de lägre domstolarna

Question 68

var finns tvåinstanssystemet?

Answer 68

hos förvaltningsdomstolarna

Question 69

vad är förvaltningsdomstolarna och vad gör de?

vad kan man gö om man e missnöjd med FD beslut, och vad behövs till det?

Answer 69

förvaltningsdomstolarna (6st + Åland) är besvärsdomstolar i första instans; de handlägger besvär över beslut som de offentliga myndigheterna gjort

besvär för förvaltningsdomstolens beslut görs till högsta förvaltningsdomstolen HFD. ett besvär är är dock beroende av ett besvärstillstånd: man får besvära sig över förvaltningsrättens beslut endast om HFD ger besvärstillstånd. fast detta system med besvärstillståns finns, är HFD ändå inte (bara) en prejudikatsdomstol, utan tar även upp ärenden av andra orsaker än prejudikatsvärde

Question 70

vad gör författnings- och grundlags domstolar?

Vad har vi i Finland istället?

Answer 70

sköter om tolkningen av GL på allmänt plan och enskilda fall, typiska för länder som upplevt radikala politiska förändringar

Istället…
- riksdagen själv som granskar att lagarna är grundlagsenliga (främst grundlagsutskottet), och dessutom står det i grundlagen hur domstolar ska handla om de märker att en bestämmelse som ska tillämpas står i strid med grundlagen

Question 71

domstolens 3 viktigaste egenskaper

Answer 71

oberoende
opartisk
bestående