2: Straffrätt Flashcards
gemensamt straff
den åtalade döms för flera brott i samma rättegångstillfälle
straffmätning
när domstolen utdömer ett konkret straff för det brott som det
om gärningar saknar angivelse (som dråp) och saknar angivet högsta straff. Hur gör man då?
Enligt strafflagen är maximistraffet för dråp fängelse i 12 år.
vad är i prakiken den klurigaste delen i straffmätning?
att bestämma fängelsestraffets längd och art
proportionalitetsprincipen /rättvist straff
proportion mellan brott och straff
krav på att enhetlig rättspraxis beaktas.
Vad betyder detta?
Vad har det resulterat i?
Hur kan vi sammanfatta det?
Att lika fall behandlas lika, olika olika. Svårt! Innebär att
Resulterat i att domstolen gett straffmätningsprejudikat och riktlinjer för deras straffmätning.
HD prejudikat om den aktuella brottstypen STYR straffmätningen.
“normalstraff”
idealfallet i straffmätningsprocess, när domstolen efter att ha följt allmänna riktlinjer kommer fram till ett straff
skärpningsgrunder
tidigare brottslighet
brottsliga verksamhetens planmässighet
brottets begående som led i en kriminell organisation
g.p. haft i lagen uppräknade motiv (ras, hudfärg…)
strafflindringsgrunder
betydande påtryckning/hot
förlikning som ingåtts mellan g.p. och offret
g.p. strävan efter att främja utredning i fallet
skälighetsgrunder
handlar om värdering av straffet och dess verkningar
bla
andra följder brottet lett till
följder domen medför g.p
g.p. höga ålder/ svaga hälsotillstånd /annat
Straffpåföljdsläran - straff kan delas in i 3 kategorier
allmänna huvudstraff
särskilda huvudstraff
tilläggsstraff
De 6 allmänna huvudstraffen
- ordningsbot
- dagsböter
- villkorligt fängelse
- samhällstjänst
- övervakningsstraff
- ovillkorligt fängelse
särskilda huvudstraff
- ungdomsstraff
- kombinationsstraff
- samfundsbot
(ringa tjänstebrott, disciplinstraff)
tilläggsstraff
vad är en förutsättning för tilläggstraff?
tilläggsböter (vid villkorligt fängelse)
samhällstjänst (vid villkorligt fängelse)
avsättning från tjänst
förlust av militärt rang
förutsättning givetvis att ett huvudstraff dömts ut :D
andra påföljder som inte kallas straff
konfiskation
körförbud
legalitetsprincipen
för att en person ska kunna dömas för brott krävs en bestämmelse intagen i en riksdagslag i Finland
GL 8§
“ Ingen får betraktas som skyldig till ett brott eller dömas till straff på grund av en handling som inte enligt lag var straffbar när den utfördes. För brott får inte dömas till strängare än vad som var föreskrivet i lag när gärningen begicks. “
sluten straffbestämmelse
öppen straffbestämmelse / blancostraffbestämmelser
sluten: finns både straffhot och brottsbeskrivning som leder till en dom
öppen straffbestämmelse (blancostraffbestämmelser): brottsbeskrivningen måste sökas på annat håll i lagstiftningen
strafflagen (1889) innehåller bla…
- de viktigaste straffbara handlingarna
- beskrivningar av brott
- straffskalor
- regler om straffarter
- straffmätning
- preskription och konfiskation
2 exempel på straffbestämmelser utanför strafflagen
ordningslagen
- straffbart att inte hålla hunden kopplad inom tätort
blancostraffbestämmelser
- själva brottsbeskrivningen inte hittas i strafflagen utan i den övriga lagstiftningen
var regleras hur man ska bete sig i trafiken?
vägtrafiklagen
brottstypers former
lindrig
grundform
grov
dödande
aktiv handling / underlåtande att förhindra någons död
att uppsåtligen inte ge mat till sitt barn. Man döms till dråp, vad grundar sig detta på? Dvs varför döms föräldern men inte grannen?
föräldrar har en garantställning i för. till barnets liv och hälsa
om grannen dock är medveten och inte gör nåt kan hen dömas för försummande av räddningsåtgärd
verksam ånger
om g.p. knivhugger någon, sen stannar kvar på plats och tillkallar ambulans. offret förs till intensiven och räddas
= avlägsnar ansvaret för dråpförsök, och döms därmed som grov misshandel
synonymer till oaktsamhet
ouppmärksamhet, oförsiktighet, vållande
oaktsamhet som juridiskt fenomen - 2 typer
medveten oaktsamhet: handlar trots att hen är medveten om sannolikheten för följd / sannolikheten för att en risk existerar.
omedveten oaktsamhet: saknas denna sannolikhetskunskap.
Aktsamhetsplikt
normer för hur ett aktsamt handlande borde ha sett ut. Genom att bryta mot aktsamhetsplikten tar man en otillåten risk
objektivt och subjektivt innehåll
subjektiva: kravet på att g.p. hade kunnat efterleva aktsamhetsplikten
de reglerade 3 “aktsamhetskällorna”
- trafikreglerna
- arbetyskyddslagstiftningen
- god medicinsk-praxis
såna som typ saknar normer: forsfärder, grottdykning, jakt, sporter . domstolen måst då döma utgående från det enskiilda fallet.
2 krav på att man hade kunnat efterleva aktsamhetsplikten
- förmåga till normenligt handlande
2. tillfälle till normenligt handlande
samtyckesbaserad kriminalisering av våld
våldtäkt föreligger om offret inte frivilligt deltar i samlaget
besittning
att offret har kontroll över saken
när g.m. tar det i besittning presumeras hen vara ägaren
indirekt (hänga rocken på en restaurant) och direkt (nycklar i fickan). Också besittning när egendomen finns i en lokal som man råder över.
”men om geväret inte alls kan avfyras eftersom en vapensmed har deaktiverat vapnet ligger det nära till hands att försöket inte är straffbart”. Är det på riktigt så att om man försöker döda någon men inte får vapnet att fungera så är det inte straffbart?
För att ett straffbart försök ska föreligga krävs att gärningspersonen har börjat begå brottet och på så sätt orsakat fara för att brottet fullbordas. Vad gäller det deaktiverade vapnet kan det eventuellt vara frågan om ett ”otjänligt försök”, som inte är straffbart. Detta innebär att det inte har funnits någon fara för brottets fullbordan och att villkoren för straffbart försök därmed inte uppfylls.
Brottets fullbordan har helt enkelt varit ”omöjligt”, och logiken är då att man inte kan bestraffa någon för att försöka det omöjliga. Man kan alltså inte försöka skjuta någon med ett vapen som det inte går att skjuta med.
Det bör ändå observeras att även fastän faran för brottets fullbordan inte förelåg handlar det om ett straffbart försök ifall faran varit utesluten på grund av tillfälliga orsaker. Detta kan t.ex. handla om att vapnet råkar låsa sig eller dylikt. Då är det mera frågan om en situation där brottets fullbordan inte varit ”totalt omöjlig”, utan det var någon tillfällig orsak som hindrade brottets fullbordan..
Syftet med villkorligt fängelse
och prövotid
att styra bort personen från en kriminell livsstil
Prövotiden är den tid då straffet är villkorligt, gärningspersonen ”måste leva med vetskapen att ovillkorligt fängelse kan realiseras”
den viktigste skärpningsgrunden
“Den viktigaste skärpningsgrunden är gärningspersonens tidigare brottslighet, om förhållandet mellan den tidigare brottsligheten och det nya brottet visar att gärningspersonen, med anledning av att brotten är likartade eller annars, är uppenbart likgiltig för förbud och påbud i lag.”
En person som under prövotiden skulle begå ett nytt brott, t.ex. misshandel, har med stöd av ovannämnda skärpningsgrund (tidigare brottslighet) en större sannolikhet att få ett strängare straff (jämfört med en s.k. förstagångsförbrytare). Detta försvårar systematisk brottslighet, så att man under prövotiden kunde undgå verkställande av villkorliga fängelsestraffet genom att begå brott. Jag vill ännu poängtera att domstolen alltid gör en bedömning från fall till fall och även andra faktorer kan påverka huruvida det nya brottet döms som ovillkorligt.
Ifall det nya brottet skulle dömas ut som ovillkorligt, dömer domstolen ut ett gemensamt fängelsestraff för det nya brottet och det brott som tidigare gett villkorligt fängelse. I en sådan situation kan domstolen välja mellan att förordna att hela det villkorliga straffet eller enbart en del av det ska verkställas. För att det villkorliga fängelsestraffet ska kunna verkställas krävs också att åtal för det nya brottet har väckts inom ett år från prövotidens utgång. (s.12)
karenstid i fråga om villkorlig frigivning
“tiden före brottet som beaktas”
Karenstiden ett av undantagen för villkorlig frigivning, i ett sådant fall att gärningspersonen begått brottet innan hen fyllt 21 år. Karenstiden är den tid som räknas bakåt från att brottet begåtts. Ifall fången med andra ord begått brottet som under 21 åring och dessutom inte avtjänat ett fängelsestraff under tre år före brottet, tillämpas regeln om villkorlig frigivning efter att 1/3 av straffet avtjänats. Nedan ännu ett exakt citat från strafflagen:
“En fånge som under tre år före brottet inte avtjänat ett fängelsestraff i fängelse ska friges villkorligt när en tredjedel av straffet för ett brott som han eller hon begått före 21 års ålder avtjänats.”
Jag ger ännu ett exempel: Om A begått ett brott 1.1.2021 och var vid gärningsögonblicket 20 år gammal, tillämpas ovanstående regel. Då skulle karenstiden vara tre år, dvs. domstolen ser på tidsperioden 1.1.2018-1.1.2021. Om A inte under denna tidsperiod avtjänat ett fängelsestraff, tillämpas som huvudregel villkorlig frigivning efter att 1/3 av straffet avtjänats. Observera undantagen på s.16 som kan leda till att den villkorliga frigivningen skjuts upp, t.ex. på grund av fångens beteende och hotelser.
sumtionsvillfarelse
om man tolkar bestämmelserna om äganderättens övergång fel (kan vara en ursäktande grund)