3 EU Flashcards
Internationell rättslig hjälp
olika regler och former för gränsöverskridande brottsbekämpning
internationell straffprocessuell arbetsfördelning
understöd till andra stater/ internationella organ beträffande lagföring och straffverkställighet
vertikalt samarbete
rättslig hjälp mellan stater och internationella domstolar
horisontellt /mellanstatligt samarbete
rättslig hjälp mellan enskilda stater
Straffrättslig jurisdiktion
innebär i princip tillämpningsområdet för straffrätten.
Ifall man kan väcka åtal i Finland innebär detta att Finland har straffrättslig jurisdiktion. Då Finland har straffrättslig jurisdiktion blir den finska straffrätten tillämplig i fallet.
“Om tillämpningsområdet för finsk straffrätt” handlar alltså om Finlands straffrättsliga jurisdiktion.
Jurisdiktionsprinciperna
de principer med hjälp av vilka man kan avgöra ifall staten i fråga har jurisdiktion eller inte.
Principerna:
Territorialitetsprincipen Flaggprincipen Aktiva personalitetsprincipen Passiva personalitetsprincipen Realprincipen Universalitetsprincipen Principen om ställföreträdande rättsskipning
Principen om ställföreträdande straffrättsskipning
definieras i strafflagens 1 kapitels 8 §:
Principen kan användas då staten, i vilken brottet skett, har (1) bett att åtal för brottet ska väckas i Finland, eller (2) begärt att gärningsmannen ska utlämnas till dem, men denna begäran har avslagits.
Som exempel: Kalle har begått ett brott i Köpenhamn. Kalle är finsk medborgare och flyger hem till Finland före någon utredning inleds i Danmark.
Alternativ 1: De danska myndigheterna tar kontakt med de finska och ber att Kalle ska utlämnas till Danmark för att åtalas för sitt brott. Finland vill inte lämna ut Kalle till Danmark, men har ändå ett intresse av att Kalle blir åtalad. Finland väljer att avslå Danmarks utlämningsansökan och att åtala Kalle själv i enlighet med principen om ställföreträdande straffrättsskipning.
Alternativ 2: De danska myndigheterna tar kontakt med de finska och ber att Finland åtalar Kalle för brottet han begick i Danmark. Finland har likt Danmark ett intresse av att Kalle blir åtalad, varvid Finland väljer att åtala Kalle själv i enlighet med principen om ställföreträdande straffrättsskipning.
I båda alternativen fungerar Finland som Danmarks ställföreträdare, och åtalar Kalle istället för Danmark.
principen om ömsesidigt bestämmande
baserar sig på straffrättsligt samarbete. började på 90-talet i och med att det traditionella systemet för internationellt samarbete ansågs för långsamt och komplicerat
internationell rättslig hjälp i snäv betydelse
hjälp genom vidtagande av nationella tvångsmedel till förmån för annan stat, bevisöverföring etc
tre olika former av utlämning som finns i Finland
unionsrättslig
nordisk
allmän utlämning
principen om ställföreträdande straffrättskipning
stat Ina begär att stat ET ska överta lagföringen av ett brott från Ina, dvs att ET ska ta åtgärder för att väcka åtal. Om ET saknar jurisdiktionsrätt över brottet baseras jurisdiktionsutövning då på principen om ställföreträdande straffrättskipning
förvägran till rättslig hjälp - ne bis in idem- förbudet
dvs rättslig hjälp kan förvägras om en slutlig dom redan meddelats beträffande den uppgivna gärningen
begäran sker på diplomatisk väg
innebär att
- begäran sänds från den anmodande statens justiteministerium till dess utrikesministerium
- utrikesministeriet skickade begäran antingen till den anmodade statens ambassad i sin egen huvudstad/till sin ambassad i i den anmodade staten
- anmodade staten gjorde sen detsamma
tidskrävande!
Hur ersatte Europarådet den tidskrävande förfaringssättet om rättslig hjälp på diplomatisk väg?
genom att skapa s.k. centralmyndigheter och under vissa omständigheter tillåta direktkommunikation mellan rättsliga myndigheter. = att justitieministeriet blev exklusivt behöriga att behandla ärenden om internationell rättslig hjälp.
Inom EU har man försökt fortsätta att förenta t.ex. genom att möjliggöra direkt kommunikation mellan t.ex. åklagarmyndigheter eller domstolar
En europeisk utredningsorder
ett rättsligt avgörande
Principen om ömsesidigt erkännande
Principen om ömsesidigt erkännande innebär enligt exempel ur boken att stat B direkt erkänner och verkställer de beslut som fattas i stat A. Den utfärdande staten A fattar beslut om något och detta beslut erkänns och verkställs sedan i den verkställande staten B.
Genom ömsesidigt erkännande är endast den verkställande statens roll begränsad till enbart verkställande. Grundtanken bakom principen är att medlemsstaterna ska goda de skillnader som ligger dem emellan och oberoende av dessa skillnader erkänna och verkställa varandras beslut. Tror boken syftar här på att beslutet ändå i princip erkänns i den verkställande staten i och med att dom verkställer beslutet och på det vis godkänner att beslutet är ok.
det sista uppräknade kriteriet/punkten för att domstolen ska kunna ta upp ett brott till prövning:
”FN:s säkerhetsråd har hänskjutit en situation där brott enligt stadgan förefaller ha begåtts till domstolens åklagare.” Vad betyder det här?
Detta betyder att i vissa situationer när detta specifika kriterium uppfylls för att ICC skall kunna ta upp ett brott till prövning skall FN:s säkerhetsråd ha överlämnat en situation (till ICC) där då brott enligt Romstadgan verkar ha begåtts, och detta har hänskjutits till ICC:s åklagare.
tre globaliseringseffekter för brottslighetens internationalisering
- mobilitet och migration, 2. ekonomiska globaliseringen, 3. teknologiska utvecklingen
vad underlättar gränsöverskridande brott
globaliseringen och europeiseringen
Schengenområdet kännetecken
effektiviserat samarbete mellan polismyndigheter, rättsliga myndigheter och avskaffande av mellanstatliga gränser
Internationell straffrätt traditionellt
normhelhet som reglerar tillämpningsområdet för statens straffrätt, dvs statens straffrättsliga jurisdiktion. Befattar sig alltså med rättsnormer som reglerar den nationella straffrättens tillämplighet på förhållanden med internationella inslag.
folkrätt / internationell offentlig rätt / internationell rätt
”sann internationell rätt”, normer som baserar sig på folkrätten, som definieras som sammanfattning av rättsnormer som gäller för staterna i deras inbördes förhållanden .
I boken används folkrätt och internationell rätt synonymt
statssamfund
stater vars rättsordning utgörs av folkrätten
folkrätten traditionellt
vad är skillanden mellan detta och straffrätten
folkrätten traditionellt: rättsliga förhållanden mellan stater
straffrätten: staters straffrättsliga makt i förhållande till enskilda individer
folkstraffrätt (internationell straffrätt i snäv bemärkelse)
rättsområde med element av både folkrätt och straffrätt . handlar om särskilt allvarliga brott som kan anses riktas mot hela internationella samfundet
Folkrättens 2 huvudsakliga regelkomplex är
- traktaträtten
- sedaverätten
vilka är sedaverättens 2 formella förutsättningar?
traktaträtt - internationella överenskommelser mellan stater
sedaverätten 2 formella förutsättningar
- existerar en allmän och enhetlig praxis mellan stater
- statspraxisen åtföljs av staternas övertygelse om att praxisen är förpliktande
bilaterala avtal
traktat mellan två stater
multilaterala avtal
traktat mellan flera länder
traktat
sammanfattande benämning på skriftliga internationella överenskommelser
vad krävs för att en överenskommelse ska bli bindande?
- att den undertecknas
2. at den ratificeras av staten, dvs sätts i kraft nationellt
sedvanerätt
baseras på uttryckliga överenskommelser och formellt samtycke stater emellan, och är således en annorlunda form av internationell förpliktelse än traktat
internationell straffrätt i brett hänseende
samlingsbeteckning för normer med ett visst funktionssammanhang
omfattar
- alla straffrättsliga normer / kriminalitetsförhålladen (både av nationellt, mellanstatligt och internationellt ursprung, EU- straffrätt)
- frågor av entydig processuell natur (ex. utlämning)
För att dela in dem enligt boken:
- normer om straffrättens tillämpningsområde
- internationell rättslig hjälp i brottmål
- supranationella, inklusive europeisk straffrätt
- internationell straffrätt i snäv bemärkelse
internationell rättslig hjälp i brottmål
olika åtgärder genom vilka stater samarbetar och bistår varandra vid brottsbekämpning
staters straffrättsliga jurisdiktionsrätt
staters möjlighet att tillämpa sin egen straffrätt särskilt på utomlands begångna brått
Schengensamarbetet
startskott till fördjupat straffrättsligt samarbete. syfte var att öka den fria rörligheten mellan medlemsstaterna (genom att t.ex avskaffa inre passkontroller) och innefattade också regler om t.ex utlämning och ne bis in idem
ne bis in idem
förbud mot dubbel lagföring
Maastrichtfördraget 1993
De tre pelarna
- gemenskapspelaren
- gemensam utrikes- och säkerhetspolitik
- samarbete inom rättsliga vch inrikesfrågor
rambeslut
vad är det?
vad är syftet?
när uppkom det?
hur tillämpas det?
rambeslut är ett specialinstrument för det straffrättsliga samarbetet. Syftet är att tillnärma medlemsstaternas lagar och andra författningar
Uppkom i.o.m. Amsterdamfördraget 1997, trädde i kraft 1999
på samma sätt som direktiv, måste rambeslut först implementeras dvs transformeras till en del av nationella lagstiftningen, för att kunna tillämpas
implementeras = transformeras till en del av nationell lagstiftning
rambeslut vs. konventioner
rambeslut har visa sig vinna för att de är inte lika besvärliga och tidskrävande att raticifiera
Lissabonfördraget 1.12.2009
pelarstrukturen upphörde –> EG och EU-rätt distinktion förlora sin betydelse och ersattes av unionen