Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Juri > 3 EU > Flashcards

3 EU Flashcards

1
Q

Internationell rättslig hjälp

A

olika regler och former för gränsöverskridande brottsbekämpning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

internationell straffprocessuell arbetsfördelning

A

understöd till andra stater/ internationella organ beträffande lagföring och straffverkställighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vertikalt samarbete

A

rättslig hjälp mellan stater och internationella domstolar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

horisontellt /mellanstatligt samarbete

A

rättslig hjälp mellan enskilda stater

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Straffrättslig jurisdiktion

A

innebär i princip tillämpningsområdet för straffrätten.

Ifall man kan väcka åtal i Finland innebär detta att Finland har straffrättslig jurisdiktion. Då Finland har straffrättslig jurisdiktion blir den finska straffrätten tillämplig i fallet.

“Om tillämpningsområdet för finsk straffrätt” handlar alltså om Finlands straffrättsliga jurisdiktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Jurisdiktionsprinciperna

A

de principer med hjälp av vilka man kan avgöra ifall staten i fråga har jurisdiktion eller inte.
Principerna:

Territorialitetsprincipen
Flaggprincipen
Aktiva personalitetsprincipen
Passiva personalitetsprincipen
Realprincipen
Universalitetsprincipen 
Principen om ställföreträdande rättsskipning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Principen om ställföreträdande straffrättsskipning

A

definieras i strafflagens 1 kapitels 8 §:
Principen kan användas då staten, i vilken brottet skett, har (1) bett att åtal för brottet ska väckas i Finland, eller (2) begärt att gärningsmannen ska utlämnas till dem, men denna begäran har avslagits.

Som exempel: Kalle har begått ett brott i Köpenhamn. Kalle är finsk medborgare och flyger hem till Finland före någon utredning inleds i Danmark.

Alternativ 1: De danska myndigheterna tar kontakt med de finska och ber att Kalle ska utlämnas till Danmark för att åtalas för sitt brott. Finland vill inte lämna ut Kalle till Danmark, men har ändå ett intresse av att Kalle blir åtalad. Finland väljer att avslå Danmarks utlämningsansökan och att åtala Kalle själv i enlighet med principen om ställföreträdande straffrättsskipning.

Alternativ 2: De danska myndigheterna tar kontakt med de finska och ber att Finland åtalar Kalle för brottet han begick i Danmark. Finland har likt Danmark ett intresse av att Kalle blir åtalad, varvid Finland väljer att åtala Kalle själv i enlighet med principen om ställföreträdande straffrättsskipning.

I båda alternativen fungerar Finland som Danmarks ställföreträdare, och åtalar Kalle istället för Danmark.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

principen om ömsesidigt bestämmande

A

baserar sig på straffrättsligt samarbete. började på 90-talet i och med att det traditionella systemet för internationellt samarbete ansågs för långsamt och komplicerat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

internationell rättslig hjälp i snäv betydelse

A

hjälp genom vidtagande av nationella tvångsmedel till förmån för annan stat, bevisöverföring etc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

tre olika former av utlämning som finns i Finland

A

unionsrättslig
nordisk
allmän utlämning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

principen om ställföreträdande straffrättskipning

A

stat Ina begär att stat ET ska överta lagföringen av ett brott från Ina, dvs att ET ska ta åtgärder för att väcka åtal. Om ET saknar jurisdiktionsrätt över brottet baseras jurisdiktionsutövning då på principen om ställföreträdande straffrättskipning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

förvägran till rättslig hjälp - ne bis in idem- förbudet

A

dvs rättslig hjälp kan förvägras om en slutlig dom redan meddelats beträffande den uppgivna gärningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

begäran sker på diplomatisk väg

A

innebär att

  1. begäran sänds från den anmodande statens justiteministerium till dess utrikesministerium
  2. utrikesministeriet skickade begäran antingen till den anmodade statens ambassad i sin egen huvudstad/till sin ambassad i i den anmodade staten
  3. anmodade staten gjorde sen detsamma

tidskrävande!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur ersatte Europarådet den tidskrävande förfaringssättet om rättslig hjälp på diplomatisk väg?

A

genom att skapa s.k. centralmyndigheter och under vissa omständigheter tillåta direktkommunikation mellan rättsliga myndigheter. = att justitieministeriet blev exklusivt behöriga att behandla ärenden om internationell rättslig hjälp.

Inom EU har man försökt fortsätta att förenta t.ex. genom att möjliggöra direkt kommunikation mellan t.ex. åklagarmyndigheter eller domstolar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

En europeisk utredningsorder

A

ett rättsligt avgörande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Principen om ömsesidigt erkännande

A

Principen om ömsesidigt erkännande innebär enligt exempel ur boken att stat B direkt erkänner och verkställer de beslut som fattas i stat A. Den utfärdande staten A fattar beslut om något och detta beslut erkänns och verkställs sedan i den verkställande staten B.

Genom ömsesidigt erkännande är endast den verkställande statens roll begränsad till enbart verkställande. Grundtanken bakom principen är att medlemsstaterna ska goda de skillnader som ligger dem emellan och oberoende av dessa skillnader erkänna och verkställa varandras beslut. Tror boken syftar här på att beslutet ändå i princip erkänns i den verkställande staten i och med att dom verkställer beslutet och på det vis godkänner att beslutet är ok.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

det sista uppräknade kriteriet/punkten för att domstolen ska kunna ta upp ett brott till prövning:
”FN:s säkerhetsråd har hänskjutit en situation där brott enligt stadgan förefaller ha begåtts till domstolens åklagare.” Vad betyder det här?

A

Detta betyder att i vissa situationer när detta specifika kriterium uppfylls för att ICC skall kunna ta upp ett brott till prövning skall FN:s säkerhetsråd ha överlämnat en situation (till ICC) där då brott enligt Romstadgan verkar ha begåtts, och detta har hänskjutits till ICC:s åklagare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

tre globaliseringseffekter för brottslighetens internationalisering

A
  1. mobilitet och migration, 2. ekonomiska globaliseringen, 3. teknologiska utvecklingen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vad underlättar gränsöverskridande brott

A

globaliseringen och europeiseringen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Schengenområdet kännetecken

A

effektiviserat samarbete mellan polismyndigheter, rättsliga myndigheter och avskaffande av mellanstatliga gränser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Internationell straffrätt traditionellt

A

normhelhet som reglerar tillämpningsområdet för statens straffrätt, dvs statens straffrättsliga jurisdiktion. Befattar sig alltså med rättsnormer som reglerar den nationella straffrättens tillämplighet på förhållanden med internationella inslag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

folkrätt / internationell offentlig rätt / internationell rätt

A

”sann internationell rätt”, normer som baserar sig på folkrätten, som definieras som sammanfattning av rättsnormer som gäller för staterna i deras inbördes förhållanden .

I boken används folkrätt och internationell rätt synonymt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

statssamfund

A

stater vars rättsordning utgörs av folkrätten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

folkrätten traditionellt

vad är skillanden mellan detta och straffrätten

A

folkrätten traditionellt: rättsliga förhållanden mellan stater

straffrätten: staters straffrättsliga makt i förhållande till enskilda individer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

folkstraffrätt (internationell straffrätt i snäv bemärkelse)

A

rättsområde med element av både folkrätt och straffrätt . handlar om särskilt allvarliga brott som kan anses riktas mot hela internationella samfundet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Folkrättens 2 huvudsakliga regelkomplex är

  1. traktaträtten
  2. sedaverätten

vilka är sedaverättens 2 formella förutsättningar?

A

traktaträtt - internationella överenskommelser mellan stater

sedaverätten 2 formella förutsättningar

  1. existerar en allmän och enhetlig praxis mellan stater
  2. statspraxisen åtföljs av staternas övertygelse om att praxisen är förpliktande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

bilaterala avtal

A

traktat mellan två stater

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

multilaterala avtal

A

traktat mellan flera länder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

traktat

A

sammanfattande benämning på skriftliga internationella överenskommelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

vad krävs för att en överenskommelse ska bli bindande?

A
  1. att den undertecknas

2. at den ratificeras av staten, dvs sätts i kraft nationellt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

sedvanerätt

A

baseras på uttryckliga överenskommelser och formellt samtycke stater emellan, och är således en annorlunda form av internationell förpliktelse än traktat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

internationell straffrätt i brett hänseende

A

samlingsbeteckning för normer med ett visst funktionssammanhang

omfattar

  • alla straffrättsliga normer / kriminalitetsförhålladen (både av nationellt, mellanstatligt och internationellt ursprung, EU- straffrätt)
  • frågor av entydig processuell natur (ex. utlämning)

För att dela in dem enligt boken:

  1. normer om straffrättens tillämpningsområde
  2. internationell rättslig hjälp i brottmål
  3. supranationella, inklusive europeisk straffrätt
  4. internationell straffrätt i snäv bemärkelse
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

internationell rättslig hjälp i brottmål

A

olika åtgärder genom vilka stater samarbetar och bistår varandra vid brottsbekämpning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

staters straffrättsliga jurisdiktionsrätt

A

staters möjlighet att tillämpa sin egen straffrätt särskilt på utomlands begångna brått

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Schengensamarbetet

A

startskott till fördjupat straffrättsligt samarbete. syfte var att öka den fria rörligheten mellan medlemsstaterna (genom att t.ex avskaffa inre passkontroller) och innefattade också regler om t.ex utlämning och ne bis in idem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

ne bis in idem

A

förbud mot dubbel lagföring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Maastrichtfördraget 1993

De tre pelarna

A
  1. gemenskapspelaren
  2. gemensam utrikes- och säkerhetspolitik
  3. samarbete inom rättsliga vch inrikesfrågor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

rambeslut

vad är det?
vad är syftet?
när uppkom det?
hur tillämpas det?

A

rambeslut är ett specialinstrument för det straffrättsliga samarbetet. Syftet är att tillnärma medlemsstaternas lagar och andra författningar

Uppkom i.o.m. Amsterdamfördraget 1997, trädde i kraft 1999

på samma sätt som direktiv, måste rambeslut först implementeras dvs transformeras till en del av nationella lagstiftningen, för att kunna tillämpas

implementeras = transformeras till en del av nationell lagstiftning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

rambeslut vs. konventioner

A

rambeslut har visa sig vinna för att de är inte lika besvärliga och tidskrävande att raticifiera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Lissabonfördraget 1.12.2009

A

pelarstrukturen upphörde –> EG och EU-rätt distinktion förlora sin betydelse och ersattes av unionen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

vilka är numera de grundläggande fördragen inom EU

A

fördraget om Europeiska unionen “Unionsfördraget”
förlaget om Europeiska unionens funktionssätt “Funktionsfördraget”

Det samlade regelverket benämns numera EU-rätt/unionsrätt

42
Q

rambesluten e ganska dead by now (1997-2009), vad finns instället?

A

direktiv och förordningar främst

43
Q

förordningar

A

rättsakter som är direkt tillämpliga i alla EU medlemsstater utan nationella implementeringsåtgärder

44
Q

Europarådet 1949

viktigaste uppgift?
viktigaste instrument/konvention?
dömande organ?

A

Europarådet uppgift att främja MR och rättstatsutveckligen.

Viktigaste instrument är den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna EMRK

dömande organ Europadomstolen - brott mot EMRK

45
Q

direktiv

A

förhandsavgöranden ang tolkning av unionsrätten

46
Q

direktiv vs förordning

A

Huvudsyftet med ett direktiv är att fastställa gemensamma mål och krav på resultat, men att överlåta åt medlemsstaterna att själva bestämma form och tillvägagångssätt. tex förhandsavgöranden ang tolkning av unionsrätten, de måste först implementeras.

förordning är rättsakter som är direkt tillämpliga i alla EU medlemsstater utan nationella implementeringsåtgärder

47
Q

EU:s verkställande organ

A

komissionen

48
Q

EU:s lagstiftande organ

A

parlamentet och EU-rådet (ministerrådet)

49
Q

Europeiska rådet

A

EU:s högsta politiska organ

50
Q

nämn alla EU institutioner

A
  1. kommissionen
  2. Europeiska Unionens råd
  3. Europaparlamentet
  4. Europeiska rådet
  5. EU-domstolen
  6. EU:s polisbyrå Europol
  7. Eurojust åklagarsamarbete
  8. Europeiska åklagarmyndigheten 2017, inleda 2021
51
Q

Europeiska rådet vs Europeiska unionens råd

A

Europeiska rådet = EU:s högsta politiska organ, där EU-ländernas ledare håller toppmöten fyra gånger om året för att dra upp de allmänna politiska riktlinjerna

Europeiska unionens råd (ministerrådet) möts ministrar från EU-länderna för att diskutera, ändra och anta lagar och samordna politiken. Ministrarna har befogenhet att fatta bindande beslut för sina regeringar. Ministerrådet är tillsammans med Europaparlamentet EU:s viktigaste beslutsfattande organ.

52
Q

vad gör Europol?

A

sysslar i första hand med underrättelseverksamhet (= information, samordning, understöd. dvs analys, inhämtning, spridning) och kan sägas ha som uppgift att stödja medlemsstaternas myndigheter vad gäller bekämpningen av grov organiserad brottslighet och terrorism

53
Q

EU:s åklagarsamarbete Eurojust 2002

A
  • varje medlemsstat representeras av en åklagare
  • uppgift: underlätta och förbättra det rättsliga samarbetet
  • inga befogenheter grunden, men kan uppmana nationella myndigheter att börja en brottsutredning/samordna sina utredningar med varandra
  • för nationella åklagare är detta en snabb “länk” till åklagare i andra länder

konkreta exempel de kan hjälpa vid:
europeiska arresteringsorder
lösa konflikter där flera länder har jurisdiktionrätt

54
Q

Europeiska åklagarmyndigheten 2017, inrättas 2021

varför?
vad kommer den ha för uppgift?

A

för att brott riktade mot unionens ekonomiska intressen inte utreds tillräckligt effektivt i alla medlemsstater, vilket orsakar avsevärda ekonomiska förluster åt unionen

uppgift att utreda och lagföra brott som skadar unionens intressen

Myndigheten kommer bestå av ett åklagarkontor i Luxemburg, och av europeiska delegerade åklagare verksamma i enskilda medlemsstaterna

55
Q

delegera

A

låta nån annan fatta beslut i ens namn

56
Q

Europarådet straffrätt däremot! briefa igenom?

A

kan anses innefatta:
EMRK
Europadomstolens straffrättsanknutna praxis
straffrättsliga samarbetet inom Europarådet

  • legalitetsprincipen
  • rätten till rättvis rättegång
  • ne bis in idem
  • multilaterala konventioner (måste ratificeras och omvandlas till del av nationell rätt för att få effekt)
57
Q

Vad har europarådets konventioner handlat om?

A
  • utlämning för brott
  • inbördes rättshjälp
  • brottmålsdomars internationella rättverkningar
  • överförande av lagföring och av dömda personer i brottmål
58
Q

kap 2 Straffrättslig juridiktionsrätt

vad handlar strafflagens första kapitel om?

A

Finlands straffrättsliga jurisdiktionsrätt

59
Q

extraterriotoriell jurisdiktion

A

när stater har utsträckt tillämpningsområdet för sin straffrätt till gärningar som begåtts utanför det egna territoriet.

emellertid måste den vara begränsad pga gärningsstatens rätt att utöva jurisdiktion inom sitt territorium. Därför behövs en internationell godtagbar koppling mellan gärningen och den stat som önskar utöva jurisdiktion utanför sitt egna territorium.

60
Q

hur kan man säga att den straffrättsliga jurisdiktionsrätten har både en nationell och internationell dimension?

A

emellertid måste den extraterritoriella jurisdiktionen vara begränsad pga gärningsstatens rätt att utöva jurisdiktion inom sitt territorium. Därför behövs en internationell godtagbar koppling mellan gärningen och den stat som önskar utöva jurisdiktion utanför sitt egna territorium. =

61
Q

vad definierar straffbestämmelserna i strafflagens särskilda del?

A

straffbara handlingar som t.ex. dråp, stöld bedrägeri.

vi får inte veta nåt om deras tillämplighet - de flesta straffbestämmelser är neutrala beträffande deras tillämpningsområde

62
Q

lagstiftningsmakt

A

statens rätt att utsträcka sin lagstiftning till en viss gärning

63
Q

lagtillämpningsmakt

A

lagtillämparens rätt att tillämpa lagen inom de gränser som utsatts av lagstiftaren

64
Q

vad förklarar varför många internationella överenskommelser talar om “behörighet” istället för “jurisdiktion”?

A

frågan om straffrättens tillämpningsområde går före frågan om de nationella brottmålsdomstolarnas behörighet. Behörighet antyder snarast en processuell domstolskompetens, som ju måste ha grund i den nationella straffrättens tillämplighet.

65
Q

nåja, reglerna om den nationella st.rättens tillämpningsområde avgör den nationella domstolens behörighet, men det här säger inget om vilken domstol som är behörig att behandla ett visst brott.

var hittar man reglerna om vilken domstol som i det konkreta fallet är behörig?

A

i lagen om rättegång i brottmål

66
Q

jurisdiktionsprinciper

A

ger uttryck för internationellt godtagbara anknytningar. Har i uppgift att med konstitutiv verkan fastställa vilka anknytningar den nationella lagstiftaren kan hänvisa till för att utsträcka den nationella jurisdiktionen.

67
Q

vad karaktäriserar de nationella jurisdiktionsprinciperna?

A

nationella jurisdiktionsprinciperna anger under vilka förutsättningar den nationella straffrätten är tillämplig - de anger alltså den nationella straffrättens “tillämplighet” på brott

68
Q

hur kommer universalitetsprincipen i uttryck i strafflagen?

A

“brott som begås utanför Finland och vars straffbarhet oberoende av lagen på gärningsorten grundar sig påven internationell överrenskommelse som är förpliktande för Finland eller på någon annan författning/bestämmelser som är internationellt förpliktande för Finland”

=såna brott som riktar sig mot sådana skyddsintressen som det ligger i hela statsgemenskapens intresse att skydda, Oberoende var vem och mot vem brottet begåtts

69
Q

internationella brott

A

krigsförbrytelser, folkmord, brott mot mänskligheten, kapning av luftfartyg, tagande av gisslan, tortyr

70
Q

vad är kännetecknande för straffrätten, som Europadomstolen lagt betoning på?

A

huruvida ett visst förfarande och däri utdömda påföljder de facto är menade att vara avskräckande och bestraffande

71
Q

idem crimem

A

brottsidentitet, man utgår ifrån brottets rättsliga kvalificering eller det rättsliga intresset som skyddas

72
Q

idem factum

A

gärningsidentitet, de faktiska handlingarna

73
Q

varför finns det grunder för när en begäran kan förvrängas (i internationell rättslig hjälp i snäv betydelse)?

A

för att inte konventioner ska få en alltför absolut karaktär

74
Q

området utlämning

A

omfattar de regler som anger under vilka förutsättningar en person genom tvång kan överföras från en stat till en annan för att där lagföras/ verkställning av straff

75
Q

Europeiska arresteringsordern

genom rambeslutet 2002/584/RIF

A

ett rättsligt beslut utfärdat av en medlemsstat med syfte att en annan medlemsstat ska gripa och överlämna en eftersökt person för lagföring eller för verkställighet av fängelsestraff eller annan frihetsberövande grund.

76
Q

utlämning

HR
Bakgrund
UND

A

HR: stater traditionellt sätt inte överlämnar enga medborgare, åtm ej mot deras vilja

Bakgrund: att skydda egna statstillhöriga att ställas inför rätta och avtjäna straff enligt främmande rättsystem de saknar kontakt till

UND: kan utlämna egna medborgare, men överlämnandet kan underkastas villkoret att personen efter att ha hörts återsänds till den verkställande medlemsstaten för att avtjäna den frihetsberövande åtgärd som dömts ut i den utfärdande medlemsstaten

varför? grundar sig i staters suveränitetsintressen och och intresse att efterse bestraffningen av sina egna medborgare + möjliggör social återanpassning i sin hemstat

77
Q

specialitetsprincipen

A

innebär att en person inte får lagföras, dömas eller frihetsberövas för ett annat brott än det som utlämning/överlämning beviljats för

78
Q

traktaträtten

traktat

A

internationella överenskommelser mellan stater, genom vilka dessa förbinder sig att agera i enlighet med traktatens bestämmelser. Överenskommelserna kan också kallas avtal, fördrag, konventioner, pakter, protokoll, stadgor

traktat =sammanfattande benämning på skriftliga internationella överenskommelser

79
Q

varför behövs straffrättsprocessen som rättsområde?

A

för att de materiella straffrättsliga bestämmelserna ska kunna förverkligas, dvs domstolar, polisen etc bygger / är i behov av detta

80
Q

vad handlar internationell straffrättsprocess i första hand om?

A

internationell hjälp i brottmål

81
Q

ratificera

A

sätta i kraft nationellt

82
Q

vad är utgångspunkten ör straffrättslig jurisdiktion

A

att stater alltid har jurisdiktionsmakt inom sitt egna territorium

83
Q

vad menas med de nationella domstolarnas internationella behörighet?

A

att de i vissa fall kan utöva sin behörighet på brott som begåtts utanför staten

84
Q

syftet med rambeslutet 2002 om en europeisk arresteringsorder

A
  1. skapa ett nytt, effektivt och förenklat system
    → fri rörlighet även gällande straffrättsliga avgöranden
  2. skapa ett enhetligt regelverk för överlämning → ersätta flera tidigigare internationella avtal
85
Q

överlämning

utlämning

A

verkställande av utländsk arresteringsorder ; en person grips av myndigheterna i den verkställande staten och överförs till myndigheterna i den utfärdande staten

efter framställning om utlämnande fattar myndigheterna själv beslut om utlämning

86
Q

Europeisk arresteringsorder

A

ett rättsligt beslut utfärdat av en medlemsstat med syfte att en annan medlemsstat ska gripa och överlämna en eftersökt person för lagföring eller för verkställighet av fängelsestraff eller annan frihetsberövande grund.

87
Q

in absentia domar

A

har en europeisk arresteringsorder utfärdats för verkställighet av ett straff som har beslutats genom utevarodom och den berörda personen inte kallats eller på annat sätt informerats om tidpunkt och plats för den förhandling som ledde till beslutets fattande, får överlämnande ske om den utfärdande myndigheten lämnar tillräckliga garantier om att den person som avses kommer att ges möjlighet till en ny prövning av beslutet och att bli dömd i sin närvaro

88
Q

tillgänglighet

A

i och för sig finns i statens lagstiftning, men är endast lagligt tillgänglig i vissa situationer (tex. enbart i samband med brott av en viss slag etc)

89
Q

( rambeslut 2008/909/RIF ÖE brottmålsdomar avseende fäng/annan i syfte att verkställa inom EU)

effektivitetsskälexempel

socialt återanpassningsexempel

A

GP har flytt landet där straffet utdömts –> sitter av straffet i landet hen nu befinner sig

GP har dömts i annat land än sitt hemland. Pga språkskillnader överförts straffet till hemlandet

90
Q

alternativa påföljder

A

= alternativa till ovillkorligt fäng, tex. att vid viss tidpunkt anmäla sig hos viss myndighet, skyldighet att undvika kontkat med vissa personer, skyldighet att utföra samhällstjänst, skyldighet att genomgå terapeutisk behandling eller avvänjningskur.

91
Q

FOLKSTRAFFRÄTT

monistisk syn på relationen mellan internationell och nationell rätt

A

folkrättsliga normer kan tillämpas direkt av nationella myndigheter, oberoende nationell lagstiftning

92
Q

FOLKSTRAFFRÄTT

dualistisk syn på relationen mellan internationell och nationell rätt

A

måste alltid först omvandlas till en del av den nationella rätten (genom implementering)

93
Q

Folkrättsbrott

Folkstraffrätt

A

folkrättsbrott är brott som medför direkt individuell straffbarhet direkt på basis av folkrättslig sedvanerätt, Särledes allvarliga brott som anses äventyra den internationella ordningen och freden samt staternas samlevnad och utveckling, brott som på ett djupgående sätt kränker de internationella samfundets grundläggande värden. Brotten anses rikta sig mot hela mänskligheten och kan därför direkt med stöd av folkrättslig sedvanerätt lagföras oberoende av GP, orten eller objektet. Med andra ord, gäller universalitetsprincipen folkrättsbrott per definition.

folkstraffrätt kombinerar folk- och straffrätt och gäller oberoende av de nationella straffrättssystemen

94
Q

Varför kan man tala om internationell straffrätt i dess snävaste bemärkelse när man talar om folkstraffrätt?

A

för att dessa kärnbrott idag kan lagföras direkt genom försorg av en internationell brottmålsdomstol, kan man beträffande dessa brott tala om int. str. i dess snävaste bemärkelse.

95
Q

På vilket sätt centraliseras straffrättslig jurisdiktionsutövning?

A

genom upprättandet av internationella domstolsinstanser.

De kan sägas utgöra det mest långtgående ingreppet i de statliga jurisdiktionsrätten, emedan de även medför åsidosättning av nationella straffprocessrätt i handläggning av specifika mål

96
Q

Vad grundar upprättande av internationella domstolsinstanser på ? (detta spec inom folkstraffrätten,ju)

Vad fungerar lagföringen för internationella brott samtidigt som?

A

grundar sig på tanken att de nationella domstolarna inte har en tillräcklig vilja / förmåga att utreda och lagföra folkrättsliga förbrytelser

lagföring av internationella brott fungerar samtidigt som ett internationellt fördömande av brotten

97
Q

Hur skapas individuellt ansvar för världsbrott?

A

de skapas inte direkt genom internationella fördrag baserade på folkrätten, utan till följd av de handlingsförpliktelser staterna åläggs genom fördragen.
För att de internationella fördragen ska få straffrättslig genomslagskraft måste de alltså implementeras i nationell rätt.

SÅ individuellt ansvariga kommer sen ändå under nationella lagstiftningen, inte folkrätten direkt utan indirekt

98
Q

Nurnbergprinciperna

A

kodifierades av FN:s säkerhetsråd 1950 och betraktas idag som internationell sedvanerätt

99
Q

lis pen dens- verkan

A

I lis pendens-verkan är det frågan om att en person är föremål för lagföring i två stater, dvs. två olika domstolar, för samma gärning. Det är således inte möjligt att vara föremål för lagföring i två olika domstolar angående samma sak.

Lis pendens-verkan har således i princip en verkan också att hindra två åtal av samma gärning eftersom det inte är möjligt att lagföra två gånger för samma brott.

100
Q

hallussa?

Statens straffrättsliga jurisdiktion: Den normhelhet som reglerar tillämpningsområdet för statens straffrätt

Staternas straffrättsliga jurisdiktionsrätt: Staters möjlighet att tillämpa sin egen straffrätt särskilt på utomlands begångna brott

A

joo :)

Juri (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions