Instuderingsfrågor (Ulf) Flashcards
Vissa kognitiva processer kan ske utan inblandning av vårt medvetna (cognitive unconcious), beskriv några av dem.
- Analys av sinnesdata
- Rekonstruktion av minnen baserade på slutledningar
- Olika “priming” - effekter
• Attributionsprocesser och omedvetet resonerande (elchocksexperiment) 💊💥
Ett resonerande om saker som sker på ett omedvetet plan. Experiment: deltagare skulle bli utsatta för elstötar. De blev informerade om att det var en studie om smärtupplevelse. Två grupper: den ena fick ett piller (placebo) som sades skulle ha en smärtlindrande effekt. Det skulle ha biverkningar = symptom av elstötar. Deltagarna fick alltså elstötar OCH rädslan inför att få det, men tillskrev symptomen till pillret. Gruppen som fick pillret attribuerade symptomen till pillret) = accepterade kraftigare elstötar än gruppen som inte fick pillret.
• ”Telling more than you can know” 🧦
Ett fenomen där man gärna rapporterar om olika tankar och processer men som inte stämmer. Mycket kan ske utanför vårt medvetande som påverkar oss i bedömningar och beslut men vi har inte i blicken i detta, dock tror vi det.
I en studie skulle deltagare välja ett par strumpor, presenterade i rad. De var likvärdiga och ordningen på dem var slumpmässig. Resultatet blev att positionen/läget/placeringen var avgörande i vilka man valde. Man tenderade att välja det par som låg längst till höger. Deltagarna gav klara motiv till varför men inte placeringen. Deltagarna höll med om att placeringen kunde spela roll för andra men inte för de själva - de hade ju angivit förklaringar.
- Inrotade tankesätt “mind-set” och väl inövade handlingar som automatiserats
• Blindseende 😎📚
Det tillstånd där man är “upplevelsemässigt blind” men kan fortfarande använda syninformationen på ett fungerande sätt. Man låt patienter som led av skador på synbarken delta i studier där man uppmanade dem att lägga ett brev i en snedställd springa. Efter uppmaningar försökte de, och trots att de upplevde att de inte såg springan kunde de utföra handlingen = styrningen skedde på ett omedvetet plan.
Beskriv några viktiga funktioner som vårt medvetande verkar ha enligt Global (neural) workspace theory.
- Medveten perception
- Arbetsminne
- nya kombinationer av material
- explicit inlärning och episodiskt minne
- övervakning och justering av motorik
Vårt medvetande är nära kopplat till våra upplevelser av omgivningen. Det spelar också en avgörande roll i social kommunikation och var förståelse av andra människors tänkande. Det medvetna är inblandat i vår kontroll över våra handlingar.
Det medvetna gör det möjligt att tänka på saker och ting som ligger långt ifrån “här och nu”, vi kan tänka på framtida scenarios, olika alternativa vägar vi kan ta och uppnå = vi är alltså inte låsta till “här och nu”.
Hur motiverar Baddeley införandet av det senaste tillskottet i arbetsminnesmodellen, episodisk buffert?
Den fonologiska loopen kan inte ensam förklara resultatet av digit-span studier, vid fonologisk hämning går resultatet från 6-7 enheter till 4-5 enheter. Patienter med fonologisk korttidsminnesskada har ett spann på en siffra om den presenteras auditivt och ett spann på ca 4 enheter om de presenteras visuellt.
Baddeley menade att det saknades en del i arbetsminnet som kunde förklara varför man fortfarande kunde hålla kvar x antal enheter i minnet under fonologisk hämning. Baddeley införde då den episodiska bufferten som han menar bl.a. har kontakt med långtidsminnet. Den episodiska bufferten är central och representerar det vi har i medvetande/fokus.
Vi tänker inte på ljud och bilder som helt separata (såsom arbetsminnesmodellen såg ut innan med bara den fonologiska loopen och VSS) utan vi integrerar det med annan information vi har. T. ex. när någon pratar ser vi läpprörelserna och vi hör de prata -> dessa två delar analyseras i olika delar av hjärnan men vi får en helhetlig upplevelse av detta.
Vad betyder/innebär ”chunks” och ”chunking”?
En chunk är en välintegrerad och meningsfull psykologisk enhet som uppstår när elementen i enheten får starka associationer till varandra.
Chunking innebär att vi skapar större chunks, som är mer innehållsrika. Det är ett sätt att öka kapaciteten i den episodiska bufferten, att kringgå den begränsning som finns. T. ex. fyra olika siffror - eller chunks - 7, 1, 6, 5, kan “chunkas” ihop och bilda EN meningsfull enhet/chunk -> 1756: året då Mozart föddes.
Detta uppnås genom att aktivera annan kunskap och detta sker i den episodiska bufferten.
Vad är kapaciteten hos episodisk buffert?
Enligt Cowan kan vi ha 4 ”chunks” (enheter) i fokus samtidigt. Det finns även forskning som talar på att vi kan ha mellan 3-5 enheter i fokus samtidigt.
Millers berömda 7 +/- 2 har alltså reducerats.
Vilka egenskaper och funktioner har ”central executive”-enheten i Baddeleys arbetsminnesmodell?
Central-executive enheten I Baddeleys arbetsminnesmodell är i huvudsak ett kontrollsystem för uppmärksamhet.
OLIKA FUNKTIONER
1. Förmågan att FOKUSERA uppmärksamhet.
- Förmågan att DELA uppmärksamheten mellan konkurrerande uppgifter.
- Förmågan att SKIFTA uppmärksamheten mellan olika uppgifter.
(Tidigare tillskrev Baddeley CE förmågan att integrera arbetsminne och LTM, men den funktionen tillskriver Baddeley numera Episodisk buffert.)
Beskriv några exekutiva grundprocesser (mentala operationer) för utövandet av medveten kontroll.
• Initiering (av mentala processer eller handlingar)
Ex: påbörja upprabblande av alfabetet.
• Inhibering (stoppa, blocka eller hämma processer)
Ex: stoppa upprabblande av alfabetet.
• Skifta uppgift
Ex: skifta mellan att rabbla upp alfabetet och räkna från 1-30
• Övervakning
Ex: övervaka en process för eventuella fel i utförandet av processen
Personer som har fått skador på främre pannloben (prefrontala loben) av hjärnan uppvisar störningar i exekutiva funktioner, beskriva några sådana ”störningar”
• Perseveration, or behavioural rigidity (stuck-in-set)
När en patient “fastnar” i ett beteende eller okontrollerat upprepar ord/tanke/aktivitet som från början kan gå varit passande i en situation men som på grund av ändrade omständigheter inte längre passar.
• Utilisation behaviour
Patienten har tappat förmågan att hejda den impuls till handling som saker i omgivningen ger upphov till, dvs handlingar som ofta förknippas med dessa föremål.
T. ex. åsynen av en tandborste gör att patienten reflexmässigt börjar borsta tänderna, kanske mitt på dagen.
T. ex. en person ser ett tåg och går på det trots att hen vet att det är fel tåg.
• Distractability
Frontallobspatienter är ofta lättdistraherade och blir lätt störda av irrelevant information. Det kan tolkas som ytterligare ett tecken på bristande endogen kontroll vs. exogen kontroll.
• Planning
Problemlösning innebär ofta att man behöver arbeta mot ett mål, nå en lösning, genom att sätta upp delmål, värdera framsteg och eventuellt justera sin plan efter hand.
Frontallobspatienter är många gånger oorganiserade i samband med problemlösning.
Ibland brister vår kontroll och vi begår s.k. felhandlingar, “action slips”. Redogör för möjliga orsaker till dessa felhandlingar.
Det uppstår ofta felhandlingar när SAS skulle behöva göra en insats men är ockuperad av andra saker. Då kan det finnas etablerade vanor som tar över kontrollen som kanske inte passar i situationen. Rutiner och vanor är sådant som blivit automatiserade hos oss, vi behöver väldigt liten om ens någon medveten uppmärksamhet för att utföra detta.
• Capture errors 🚙
Handlingar “utlöses” ibland av vanemässigt associerade saker eller situationer. Felhandlingar kan lätt uppstå när man i en valsituation i en sekvens av handlingar måste avvika från det vanliga och ens uppmärksamhet ägnas åt andra saker.
• Cross-talk errors ✏️💬
Dessa fel kan uppstå när man håller på med två olika uppgifter samtidigt. Handlingar lämpliga i den ena uppgiften kan då blandas ihop med handlingar i den andra uppgiften.
• Lost intentions and failed triggers
“Vad katten gör jag här?” - syndromet. Alltså lost intention är när man glömt avsikten med att t.ex. gå till ett visst rum. Vi kan också glömma att göra en bestämd sak som vi tidigare planerat att göra när man hamnar i en viss situation (failed triggers).
[kan använda encoding specificity principen) = gå tillbaka till det rummet man sist hade tanken i fokus]
• Detached intentions and perceptual confusions
Dessa fel rör när en “prospective trigger” utlöses av fel ledtråd (cue). T.ex. när man korsar rummet och stänger en skåpsdörr istället för fönstret som man hade tänkt.
• Program counter failures
Vid en flerstegsuppgift kan fel uppstå på grund av utelämnande av vissa steg eller felaktiga upprepningar av olika steg.
Vad är ett arbetsminnestest (working memory span, reading span, active span)? Hur skiljer sig det från ett rent korttidsminnestest såsom sifferspanntestet (digit span)?
Ett arbetsminnestest omfattar både lagring och bearbetning.
Numera säger arbetsminnet mer om kapaciteten hos arbetsminnet och visar ofta höga samband med komplexa kognitiva prestationer.
> Reading span test
Här var testet läsförståelse, man fick läsa meningar och avgöra om de var skrivna på ett grammatiskt korrekt sätt eller en meningsfull sats. Detta representerade bearbetningen.
Man skulle även memorera sista ordet i varje mening (lagring) = de som hade större läsförståelse kom ihåg fler antal ord.
> Korttidsminnestest
Ett test som omfattar lagringen av information men INTE bearbetning.
T.ex. Digit-span testet går ut på att komma ihåg så många siffror som möjligt -> man lagrar information utan att bearbeta den.
Det finns individuella skillnader i arbetsminneskapacitet mätt med arbetsminnestest, vad kan det innebära när det gäller andra mentala förmågor?
En person med ett högre arbetsminnesspann borde ha ett större arbetsminne.
En person med ett högt arbetsminnesspann har har en fördel i uppgifter som I stor del använder sig utav arbetsminnet. Detta är uppgifter som kräver att man har flera idéer aktiva samtidigt, så att man kan koordinera och integrera de olika delarna av informationen.
Personer med högt WMC (working memory capacity) har en fördel i många andra uppgifter såsom:
- läsförståelse
- standardiserade akademiska tester (SAT, HP)
- uppgifter som involverar multitasking
- att följa komplicerade instruktioner
- föra klara och koncisa anteckningar
- komplex inlärning
Förklara vad en problemrymd är och försök ge ett vardagsexempel där problemlösning kan ses som ett sökande i en problemrymd.
Problemrymdsteorin menar att om man utgår från ett startläge så finns det olika val man kan göra, och detta bildar grenar/vägar man kan ta för att nå måltillståndet.
Alla dessa möjliga val/vägar skapar en problemrymd. När du sedan valt en väg så kommer du till ett nytt läge där du måste välja igen.
Människor använder sig utav sin kunskap och olika heuristiker för att söka sig igenom problemrymden och finna en väg från initialtillståndet till måltillståndet.
Vardagsexempel: du är singel och söker en partner.
Initialtillstånd: singel.
Måltillstånd: förhållande
Operatorer: de steg som tar dig dit.
- ”Minska-skillnaden heuristiskes (Hill-climbing)
- Medel-mål (delmål). Nycklarna inlåsta i bilen.
Beskriv hur analogier kan underlätta problemlösning samt vilka mekanismer som ligger bakom. Diskutera även vilka strategier som kan tillämpas för att underlätta användandet av analogier vid problemlösning.
Analogier är mycket användbara eftersom de hjälper oss att använda kunskap som vi redan har på nya problem.
Vi tänker analogiskt när vi extraherar en lösningsstrategi från ett tidigare problem och överför den till ett nytt problem som vi försöker lösa.
Människor har dock svårt att känna igen analogier mellan problem eftersom de fokuserar på ytliga drag, hellre än den underliggande strukturen.
Tre faser i analogiskt tänkande
- Igenkänning (recognition). Problemlösaren identifierar en potentiell analog (eller bas) från vilken man kan resonera utifrån
- Abstraktion. Problemlösaren abstraherar en allmän struktur eller princip eller procedur från basen
- Överföring (mapping). Problemlösaren tillämpar kunskapen på målproblemet.
Strategier som kan tillämpas för att underlätta användandet av analogier är att man kan uppmuntra sig själv och andra att uppmärksamma problemets underliggande dynamik, att kolla på den djupare strukturen istället för att kolla på de ytliga faktorerna.
Tumörproblemet problemet med generalen.
Beskriv hur problemlösning på avgörande punkter skiljer sig åt mellan experter och noviser. Diskutera under vilka förhållanden denna skillnad är mer eller mindre uttalad?
- Experten är överlägsen i sin egen domän, ej generellt. Deras kunskap är domänspecifik.
- Experter uppfattar större, meningsfulla mönster (chunks) och minns bättre presenterad information inom sin domän.
- Experter använder sig av andra problemlösningsstrategier (t.ex. inom fysik tenderar experter att arbeta framåt mot en lösning istället för att utgå från målet och arbeta bakåt).
- Experter representerar ett problem på en djupare och mer principiell nivå.
- Experter använder proportionellt mer tid att analysera och förstå problemet i början av problemlösningen.
- Under problemlösningsprocessen kontrollerar experten oftare efter fel i sitt tänkande.
- Experter blir experter genom omfattande träning.
- Noviser kategoriserar problem mer ytligt och ser inte djupstrukturer.
- Experter använder djupstruktur och förståelse vid problemlösning, de utnyttjar analogier och principer och organiserar kunskap på ett effektivt sätt.
- Experter delar ofta in problem i subproblem så att problemet kan lösas bit för bit.
- Experter definierar underliggande strukturer och använder sig utav analogier.
Beskriv hur rigiditet i tänkandet kan påverka problemlösning (functional fixedness, einstellung..).
Funktionell fixering
- man fixerar vid ett föremåls “vanliga” användningsområde och blir därmed blind för nya användningsområden.
Mental set (einstellung) - en befäst lösning vid ett problem som ofta visats sig fungera förhindrar att man upptäcker nya lösningar som kan vara mer effektiva.
