Instuderingsfrågor (Kerstin)

Question 1

Taluppfattning (speech perception) är en komplex förmåga. Vad krävs av lyssnaren för att hen skall uppfatta talet på ett riktigt sätt och vilka faktorer är det som bidrar till att göra det så svårt?

Answer 1

Detta krävs:
• Vi behöver kunna skilja ut språkljud från bakgrundsljud
• Vi behöver kunna segmentera ljudströmmen

Svårigheter:
• Koartikulation – språkljuden överlappar varandra
• Individuella uttalsskillnader (dialekter)
• I flytande tal uttalas inte alla ljud

Question 2

Fonem och morfem är beståndsdelar i alla talade mänskliga språk. Definiera innebörden av fonem och morfem och ge exempel på dem.

Answer 2

Fonem:
- Det minsta betydelseskiljande enheten i ett språk. Med betydelseskiljande menas att om man byter ut fonemet så har man ändrat betydelsen av ordet.
T.ex. sak/tak.

Morfem:
Språkets minsta betydelsebärande enhet.
Det finns grammatiska och semantiska morfem.

Exempel: “Bok”

• semantiska: BOK-en
• grammatiska: bok-en

Question 3

Vad innebär Whorfs teori om lingvistisk determinism, i dess starka och svaga version. I vilken utsträckning menar Du att vårt språk påverkar vårt sätt att tänka – argumentera!

Answer 3

Starka: Lingvistisk determinism (Benjamin Whorf), tanken styrs helt av språket = du kan inte tänka på någonting som du inte har ord för.
Har du fler begrepp för en sak gör det att du kan tänka mer nyanserat och annorlunda än den som bara har ett begrepp.

Svaga: Lingvistisk relativism, språket påverkar tanken, effektivitet och snabbheten.
Språket påverkar ditt sätt att tänka men det går att ändra på t.ex. fallet med engelsktalande och spansktalande med personen vs händelsen i centrum.

Question 4

Vilka argument kan man använda för att hävda att vårt talade språk har sitt ursprung i gester snarare än från mer primitiva arters vokaliseringar?

Answer 4

Argumenten MOT djurläteshypotesen:
• Djurläten är inte viljestyrda
• Djurläten kan inte delas upp och kombineras i sekvenser
• Djurläten är inte generativa, finns ett bestämt antal

Argumenten FÖR gest-hypotesen:
• Teckenspråk delar många karaktärsdrag med talat språk
• Människoapor i fångenskap har lättare att lära sig teckenspråk än talat språk
• Människoapor i frihet har mycket större kontroll över sina gester än över vokaliseringar (exemplet med apan som hittar bananer och vill ha dem för sig själv)

Question 5

Vad har forskning visat att små barn använder sig av för strategier för att lära sig nya ord när de hör andra tala? Redogör för vad forskningen säger både om sociala och kognitiva strategier (computational strategies).

Answer 5

Förmågan att adaptera ett språk är medfött men för att språket och förmågan ska utvecklas till en mer komplex kommunikation måste barnet få många erfarenheter av att delta i i samspel.
Bebisar har en stark känsla för mönster. De använder sig av denna kunskap för att dra slutsatser om vilka ljud och ljudkombinationer som är betydelsefulla i språket

De segmenterar språket beroende på

a. Stavelsebetoning/prosodi och
b. Sannolikheten för att vissa ljud eller stavelser följer på varandra

”rolig leksak” – mer sannolikt i svenskan att ’lig’ följer efter ro’ än att ’lek’ följer efter ’lig’ – hjälper barnet att lista ut vilka ljud som bildar ett ord.

Inlärningsteorin
- språket lärs in på samma sätt som allt annat lärs in (höra-härma). En blandning mellan modellinlärning, förstärkning, kritisk/känslig period för språkutveckling. Förklarar dock inte kreativt språk.

Nativism
- språket är medfött, det finns en biologisk förklaringsmodell för språkutvecklingen. För komplex för att förklaras av Inlärningsteorin. Vi måste vara biologiskt primade för språkutvecklingen.

Interaktionism
- interaktion mellan miljö och biologi. Det måste finnas en biologisk bas men barnets vilja att kommunicera och få kontakt med omvärlden driver utvecklingen.

Informationsprocessteorier
- människans hjärna kan likställas med en Informationsprocessor (dator). Enligt denna idé har bebisar “computational strategies” som hjälper dem att hitta mönster och knäcka språkkoden genom att urskilja viktiga språkljud.
Socialt samspel är dock viktigt för att utveckla språket till fullo.

Question 6

I sin artikel diskuterar Patricia Kuhl (2011) relationen mellan den ”sociala hjärnan” och språkutveckling. Vilken är hennes poäng? Vad ger forskningen som redovisas i artikeln för belägg för detta?

Answer 6

Kuhl menar att data visar på att barn är i behov av en social miljö och social interaktion med en annan människa för att utlösa deras computational skills för att lära sig från exponering av språk.
Computational hjärnområden och sociala hjärnområden mognar under utveckling och samarbetar under inlärning.
Kuhl menar att man har sett ett stort samband mellan hjärnaktivitet i språkområden och barnets familjs socioekonomiska status.
Påståendet att sociala faktorer fungerar som en port för språkinlärning kan förklara inte bara hur utvecklande barn skaffar språkkunskaper utan också varför barn med autism uppvisar brist på social kognition och språk.

Question 7

Det finns ett antal egenskaper som utmärker det mänskliga språket och skiljer det från andra djurarters kommunikativa läten. Redogör för minst tre sådana egenskaper.

Answer 7

• Socialt inlärt
Vi kan inte lära oss det helt isolerade, vi måste lära oss av andra.

• Deklarativt
Vi använder det inte bara för att få någon att göra något, utan vi kan använda det för att beskriva någonting.

• Oberoende av tid och rum
Vi kan prata av sånt som inte bara sker här och nu.

• Generativt
Vi kan skapa oändligt många nya kombinationer, ord, som blir meningar som blir fraser.

• Arbiträrt
Det finns inget som säger att ett ord måste ha den betäckning det har, utan det är något vi har skapat och valt.

• Viljestyrt
Vi kan använda oss av det för att vi vill, när vi vill, eller välja att inte använda oss av det (exempel med apan och bananerna).

Question 8

Patricia Kuhl (2011) tar upp begreppet ”Neural Commitment”. Vad innebär det och hur påverkar det vår förmåga att lära oss ett andra språk senare i livet?

Answer 8

Neural Commitment är idén om att våra nervbanor utvecklas tidigt i vår barndom för att urskilja Fonem och prosodiska mönster som finns i talat språk.
Under de första månader i ett barns liv kan barnet urskilja alla språkljud, men ju mer barnet blir exponerat för sitt modersmål desto mer formas nervbanorna för att upptäcka språkljud i just det språket - och barnet blir mindre känsligt för att urskilja andra språks språkljud.
Detta underlättar inlärning av mönster (ord) som har dessa kända egenskaper – och minskar känsligheten för andra språks ljudmönster.
Genom erfarenheter/inlärning utvecklas hjärnans nervbanor så att de ”committar” till förstaspråkets egenskaper – ”native language magnet” (NLM).

Question 9

Vad är utmärker s.k. barnriktat tal (motherese) och på vilket sätt kan detta påverka barnets språkutveckling?

Answer 9

• Anpassat språk riktat till barn

• Gör det lättare att fånga och behålla barnets
uppmärksamhet

• Underlättar utvecklingen av ordförrådet
• Ljusare röst, långsammare, fler repetitioner

Användning av motherese kan främja processandet av ord (exponeringstid när man pratar långsammare och man repeterar mycket), vilket gör det möjligt för barn att minnas fler ord.
Då ord repeteras mycket inom motherese börjar barn skapa mentala representationer av varje ord -> kan återkalla/minnas ord mer effektivt.

Motherese kan hjälpa barnen i förvärva det och förståelsen av språk i specifika regler.
Det har också föreslagits att motherese är kritiskt för att barn ska förvärva förmågan att ställa frågor.

Question 10

I Reisbergs bok (2015) beskrivs två typer av Afasi. Redogör för dessa och beskriv vad de kan lära oss om den biologiska grunden för vår språkförmåga.

Answer 10

Broca’s afasi:
• Förståelse relativt intakt
• Produktionsproblem
• Telegramstil
• Agrammatism

Wernicke’s afasi:
• Flytande produktion
• Nedsatt språkförståelse
• Meningar utan innehåll 
• Utbyten av ljud och ord

Question 11

De olika delarna i språket kan beskrivas med hjälp av en hierarkisk trädstruktur. Ge exempel på en mening och beskriv de olika nivåerna i hierarkin med hjälp av en trädstruktur.

Answer 11

• Mening
• Fras
• Ord
• Morfem
• Fonem

Mening: ”The umpires talked to the players”
/ \
Fras: ”The umpires” ”talked to the players”
/ \ / / \ \
Ord: ”The” ”umpires” ”talked” ”to” ”the” ”players”
/ / \ / \ | | / \ \
Morfem: The umpire s talk ed to the play er s
/\ | | /|\ | /|\ /\ /|\ /\ |
Fonem: ampayr z tok t tuw pley er z

Question 12

För att kunna tolka innebörden i en mening måste man analysera meningens frasstruktur. Vad innebär det? Ge också minst tre exempel på faktorer som styr hur människor analyserar frasstrukturen i en mening.

Answer 12

Syntax inkluderar regler som specificerar vilka element som måste framkomma i en fras och sekvensen av dessa element. Alltså frasstruktur-regler. Dessa frasstruktur-regler specificerar även den generella organiseringen av meningen, och bestämmer därför hur olika element är kopplade till varandra. Så för att förstå en mening måste vi analysera dess frasstruktur som på ett sätt bestämmer hur elementen är kopplade till varandra och vilken innebörd som finns i meningen.

Det är inget vi är medvetna om att vi använder oss utav, utan vi har internaliserat reglerna och följer dem i användandet av språk.

1. När vi tolkar en frasstruktur utgår vi oftast från den enklaste frasstrukturen.
2. Vi använder oss av kontexten när vi tolkar.
3. Prosodi spelar en viktig roll i tolkningsprocessen.
4. Vi använder oss av förståelse och förväntningarna och försöker tolka meningen så att de verkar rimliga för oss.

Question 13

Beskriv de viktigaste stegen i barnets språkutveckling under de första tre åren och ange ungefärliga åldersangivelser när de olika stegen inträffar.

Answer 13

Ett av de första viktiga stegen i barnets språkutveckling är joller. Vid 6-7 månaders ålder börjar barnet producera enstavigt joller, och vid 7-12 månaders ålder börjar hörandes barns joller likns det egna språkets språkmelodi (tvåstavigt joller).

Man har även sett att pekningar är viktigt i barnets språkutveckling. Det finns den pekning där barnet sträcker sig efter objekt som sker vid 6-9 månaders ålder, och den pekning som sker för att skapa gemensam uppmärksamhet.
Gemensam uppmärksamhet är en grund för socialt samspel och ger tillfälle till lärande. Barn som pekar mycket i 14 månaders ålder har större ordförråd när de börjar skolan.

Det första ordet brukar komma någonstans vid 1 års ålder. Behöver inte vara ord som vi känner till.
Ordförståelsen kommer vid 9 månaders ålder = förståelsen kommer innan produktionen.

Efter 1,5 års ålder så utvecklas den tidiga kommunikationen snabbt till en språklig kommunikation.