Instuderingsfrågor (Patrik) Flashcards
Förklara kortfattat vad begreppen ”heuristik” och ”bias (snedvridning)” står för. Välj sedan en heuristik från litteraturen/föreläsningarna och redogör för denna. Ta upp ett exempel på när det kan hända att man använder sig av den.
Heuristik
En förenklad lösning eller tumregel. De fungerar som effektiva mentala genvägar “gör jag såhär brukar det gå bra” som sparar oss tid och ansträngning då vi sällan - om någonsin - hinner bearbeta all information vid en situation och istället behöver använda oss av en genväg.
Vi använder oss av heuristiker även vid kognitiva begränsningar såsom begränsad uppmärksamhet eller minne, och därmed avviker från normativ rationelitet.
Bias = systematiska felbedömningar. När heuristiken har lett oss fel.
Exempel
Förankring-och-justeringsheuristiken är en heuristik där vi utgår från ett initialt värde (ankare) och utgår sedan från detta “ankare” när vi ska göra en bedömning.
När människor gör bedömningar bortser de ofta från den så kallade “basfrekvensen” (base rate). Vad innebär detta, och vilka konsekvenser kan det få? Redogör för ditt svar med hjälp av ett beskrivande exempel.
Base rate information är information om den statistiska sannolikheten att något skulle inträffa. Basfrekvenser är hur sannolikt något är i allmänhet. Detta är något vi väger in för lite när vi ska uppskatta sannolikheten för något - vi litar ofta för mycket på våra egna bedömningar/idéer/intryck.
Exempel: (Patrik och Pustervik)
Beskriv kortfattat tillgänglighetsheuristiken respektive representativitetsheuristiken. Diskutera på vilket/vilka sätt de är lika, och vad det är som särskiljer dem.
Tillgänglighetsheuristiken
- Använder information som är snabbt tillgänglig i minnet för att bedöma vanlighet (frekvens)
- Påverkas av ease of recall (hur lätt man kan komma på) eller av hur många exempel man kan komma på.
- kan leda till Bias/snedvridningar
Exempel: “hur vanligt är det att dö i en flygkrasch?”
- pga regelbundet rapporterande av sådana händelser tenderar vi att tro att det är vanligare än det egentligen är.
Representativitetsheuristiken
- hur sannolikt något är beror på hur representativt detta är för tillhörande av kategorin
- man byter ut sannolikhet mot likhet (resemblance)
- “Linda-experimentet” (Tversky & Kahneman)
Båda har med bedömningar rörande statistik/sannolikhet men de skiljer sig åt i innehåll.
RH handlar om kategoriseringar och TH handlar om minnesframtagning.
Diskutera under vilka förhållanden/situationer det är mest sannolikt att människor kan tänkas falla offer för felaktiga bedömningar då de förlitar sig på olika bedömningsheuristiker. Vidare, vad kan man göra, alternativt vad ska man vara uppmärksam på, för att undvika att göra felaktiga bedömningar (exemplifiera med en känd bedömningsheuristik)?
Dual-Process teorin menar att det finns två olika sätt att tänka på: system 1 och system 2.
När man pratar om heuristiker och när vi faller offer för felaktiga bedömningar p.g.a. av dessa så är det när vi använder oss av system 1.
System 1 är automatiserade processer som använder sig av heuristiker bl.a. Det är fördelaktigt när man ska få fram information snabbt, t.ex. under tidspress eller vid annan hög kognitiv belastning. System 1 fungerar vanligen på undermedveten nivå, och känslor spelar en stor roll.
Är man medveten om och bekant med heuristiker och möjliga biases kan man reducera dem och vara aktiv medveten om att de kan förekomma och ifrågasätta sig själv.
Redogör kortfattat för något forskningsresultat som visat på hur humör (mood) påverkar bedömningar. Redogör även för de två mekanismer som förslagits som förklaring till denna påverkan.
Enligt viss forskning har emotioner två olika roller i beslutsfattande.
Expected emotions:
Prediktioner om de emotionella konsekvenserna av att ta ett beslut. När man försöker predicera hur man kommer må i framtiden av att ta ett visst beslut.
Immediate emotions:
Hur vi känner vid tidpunkten för beslutsfattandet och hur de påverkar beslutet.
Positiv sinnesstämning leder till optimistiska bedömningar (ser mindre risker) då vi bearbetar information mer ytligt, heuristiskt.
Negativ sinnesstämning leder till pessimistiska bedömningar (bedömer risker som större) då vi tänker mer analytiskt.
Två möjliga mekanismer:
- Tillgänglighetsheuristiken. Ease of recall.
Exempel med två barn och gungan. - Mood as information effekt. Nära länkat till affektheuristiken. Vi upplever en sinnesstämning och tolkar denna för att få information om hur vi känner.
Beskriv en slutsats som forskningen dragit om människans förmåga till att tänka logiskt och dra logiska slutsatser, och vad som kan påverka denna förmåga. Illustrera också med hjälp av en studie som kan fungera som argument för denna slutsats.
Enligt flera teoretiker måste tänkandet generellt sett följa logiken, trots detta förekommer det fel i människors resonerande väldigt ofta p.g.a t.ex slarv eller misstolkningar av problem.
Induktionsproblemet = bara för att något har hänt alla gånger hittills betyder inte det att det kommer hända gången efter.
Vid deduktion kan vi däremot vara säkra på våra slutsatser eftersom vi drar dem av vad som följer redan accepterade premisser. T.ex alla spårvagnar går på räls - slutsats: denna spårvagn går på räls.
Redogör för vad Dual process-teorin handlar om med avseende på bedömningar och beslutsfattande. Hur kan den förklara varför graden av bias varierar?
Teorin om att man kan dela in tänkandet i två olika system.
System 1
Automatiserade processer som går mer på autopilot. Heuristiskt tänkande. Går snabbt. Är alltid igång. Ger det första intrycket även fast du inte bett om det.
System 2
Analytiskt tänkande. Går långsamt. Ger oftast upphov till färre fel (mindre heuristiskt tänkande). Detta system använder vi när vi är medvetna om att vi tänker. System 2 kan vara fokusera på en sak i taget.
Default-interventionist
System 1 är default och ger oss ett första intryck, men ibland upplever system 2 att vi måste intervenera - ändra/stoppa tanken.
För att den automatiska tanken ska bytas ut mot en analytisk tanke måste vi ha möjlighet till en bättre lösning + att vi upptäcker behovet att ersätta den heuristiska lösningen + att vi har den kognitiva förmågan att utföra det beräknade och applicera kunskap.
Redogör för prospektteorins nyttofunktionskurva. Vad handlar den om? Vad är dess allmänna poäng? Illustrera med ett tydligt diagram och lyft fram minst två centrala något mer specifika poänger i samband med denna kurva.
Prospektteorins nyttofunktionskurva handlar om att vi tycker att förluster väger mer än vinster.
Vi är riskaversiva när det gäller vinster, men risksökande när det gäller förluster.
I ett diagram där x-axeln är värdet (av pengar), på vänster sida = förlust höger = vinst.
På y-axeln har vi det subjektiva värdet av vinsten eller förlusten.
En vinst på 500kr ger mindre subjektivt värde på y-axeln än en förlust på 500kr gör.
Man ser även att kurvorna har en avtagande marginalnytta efter en viss summa. Att vinna 1000kr ger i princip samma värde som att vinna 1010kr.
Kurvan utgår inte alltid från 0, utan origo är flytande. Mer korrekt att säga är att origo utgår från ens nuvarande förmögenhet (“här och nu”).
Beskriv vad som menas med inramning (”framing”) i samband med beslutsfattande och ge ett konkret exempel på hur det kan påverka beslut.
Framing handlar om hur alternativen för ett beslut beskrivs. Oftast så avgör framing om beslutet ses som en vinst eller förlust. Då vi människor är risksökande vid förluster och riskaversiva vid vinster så kan hur ett beslut ramas in påverka vilket vi väljer i ganska stor grad.
Om en ram gör att ett beslut verkar som en förlust tenderar vi att vara risksökande, man föredrar alltså att satsa på risken, troligtvis för att tanken på att inte behöva utstå förlusten är attraktiv.
Om ramen däremot färgar ett beslut i termer av vinst så är det troligt att beslutsfattarna visar riskaversion. De vill inte satsa på en risk utan vill istället hålla kvar vad de säkert har.
Exempel:
“En sjukdom förväntas döda 600 personer, men:
- Om program A väljs kommer 200 personer räddas.
- Om program B väljs räddas 600 Pers med 1/3 sannolikhet och det finns 2/3 sannolikhet att 0 personer räddas.
- Välj program!
72% valde program A (“ lives saved”) VINST
(samma problem) men:
- om program A väljs kommer 400 personer att dödas
- om program B väljs kommer 0 personer dö med 1/3 sannolikhet och det finns 2/3 sannolikhet att 600 personer dör.
- Välj program!
78% valde program B (“will die”) FÖRLUST
Vad är förlustaversion? Beskriv ett fenomen som kan förklaras som förlustaversion.
Förlustaversion innebär att människor generellt undviker förluster. Det påverkar våra val då vi sällan vill sälja eller ge upp något för ett pris under vår referensnivå och inte heller förlora det vi redan anser är vårt.
Förluster väger tyngre än vinster av likvärdig summa.
Förlustaversion kan fungera som förklaring för fenomen som:
- Endownment effect: Oviljan att ge upp en vara, inte ens för en summa pengar som överstiger vad du hade varit villig att betala för den. Att varan är DIN gör att det har större värde för dig.
- Status quo bias: Vi har en väldigt stark preferens för det nuvarande läget och vill inte ändra något för att riskera att saker blir sämre.
(partner-dilemmat) - sunk-cost effect: När vi har investerat i något är vi oftast fast där. Vi vill ha valuta för pengarna.
Ge ett exempel på, och beskriv vad som menas med begreppet ”Default”-effekten. Vilka förklaringar finns till att detta fenomen uppstår?
Default effekten är det faktum att ett alternativ är mer sannolikt att bli valt (och vi gillar det mer) om det är presenterat som default (förvalt).
Exempel:
- dyrare miljömärkt frakt av internetköp.
- pensionssparande, aktivt val att välja annat.
Förklaringar för detta fenomem
- Sparar ansträngning (fysisk och kognitiv)
- Implicit stöd/godkännande (det är den sociala normen, eller det rådet man får av andra vilket ger ett Implicit stöd för att välja det istället för att byta).
- Sätter en refernspunkt, förlustaversion (nackdelar med att ändra till annat alternativ väger högre än fördelarna).
