Instuderingsfrågor Flashcards
What are the fundamental questions social cognition asks?
Answer: Social cognition seeks to understand how people process, store, and apply information about others and social situations. Fundamentally, it asks: How do we perceive, interpret, remember, and use social information to make judgments and decisions? This includes questions about biases, heuristics, and the influence of emotions on social thought.
Explanation: Imagine a detective solving a case. Social cognition is like the detective’s mental toolkit for understanding social clues (perceptions), piecing them together (interpretations), recalling past cases (memory), and deciding who is guilty (judgments). It’s about the mental processes behind social interactions.
What is the role of the social agent?
Answer: In social cognition, a social agent is an entity perceived as capable of intentional actions, influencing our understanding and reactions. This can range from individuals to groups or even artificial intelligence.
Explanation: We attribute agency - the capacity to act purposefully - to social agents, shaping our expectations and responses. For example, we react differently to a seemingly intentional slight versus an accidental bump. This perception of agency is crucial to social interaction and understanding.
What are the assumptions of social cognitive research?
Answer: Social cognitive research rests on several key assumptions: Humans actively process information; mental states influence behavior; reciprocal determinism shapes interactions between individuals and their environments; observational learning is crucial; self-efficacy impacts behavior; and cognitive processes are central to understanding social phenomena.
Explanation: Imagine a tennis match: players (individuals) actively process information (opponent’s moves), their beliefs (mental states) influence shots, their actions affect the opponent’s response (reciprocal determinism), they learn from watching others (observational learning), their confidence (self-efficacy) affects performance, and understanding their thoughts is key to the match’s outcome (cognitive processes).
What are the modern trends discussed during the lecture that exemplify social cognitive research?
Answer: Modern trends in social cognitive research exemplified during the lecture include the increasing integration of neuroscientific methods (neuroimaging) to study the neural underpinnings of social cognition, the rise of computational modeling to simulate social processes, and a growing focus on cultural and evolutionary influences on social cognition.
Explanation: These trends reflect a shift towards more interdisciplinary and mechanistic approaches. Neuroimaging helps pinpoint brain regions involved, computational models offer testable theories, and cultural/evolutionary perspectives broaden understanding beyond individual differences.
Who are the WEIRD people and why is it important to talk about them?
Answer: WEIRD refers to participants from Western, Educated, Industrialized, Rich, and Democratic societies. Over-reliance on WEIRD samples in psychological research limits generalizability, as their experiences and cultural norms don’t represent the global population’s diversity.
Explanation: WEIRD samples are convenient but not representative. Imagine studying fish behavior only in aquariums; you’d miss crucial aspects of their natural behavior. Similarly, relying solely on WEIRD participants creates a skewed understanding of human cognition.
What is priming?
Answer: Priming is the implicit memory effect where exposure to one stimulus influences the response to another stimulus.
Explanation: Imagine a word puzzle where seeing the word ‘doctor’ makes you faster at identifying ‘nurse’. That’s priming: prior exposure subtly shapes subsequent processing. It’s an unconscious process influencing perception and reaction times.
What is the difference between automatic and controlled cognitive systems?
Answer: Automatic cognitive systems operate unconsciously and effortlessly, like recognizing faces. Controlled systems are conscious, deliberate, and effortful, like solving complex math problems. They differ in awareness, processing speed, and capacity.
Explanation: Imagine driving a familiar route (automatic) versus navigating a new city (controlled). The first is effortless, the second demands focus. This highlights the key differences in resource allocation and conscious awareness between the two systems.
What are the social factors that influence whether cognitive process is automatic or controlled?
Answer: Social factors significantly influence the automaticity of cognitive processes. Social pressure, expectations, and the presence of others can shift processing from controlled (deliberate, resource-intensive) to automatic (fast, efficient) or vice versa. For example, performing a well-learned task like driving becomes more controlled in heavy traffic, while social cues can automate responses in familiar social situations.
Explanation: The social context modulates cognitive resources allocation. A high-stakes social situation demands more controlled processing, while a relaxed environment allows for more automatic processing. This interplay is dynamic and context-dependent.
What are some of the methods researchers use to understand what others are thinking?
Answer: Researchers employ diverse methods to infer others’ thoughts, including: observing behavior (e.g., facial expressions, body language); analyzing verbal and written communication (e.g., content analysis, discourse analysis); employing neuroimaging techniques (e.g., fMRI, EEG) to measure brain activity associated with cognitive processes; and utilizing implicit measures (e.g., IAT) to assess unconscious biases and attitudes.
Explanation: These methods, while offering valuable insights, are not without limitations. Observed behavior might be misleading, and self-reported data can be subjective. Neuroimaging, though powerful, is still developing, and implicit measures are susceptible to interpretation biases. A multi-method approach is often crucial for a comprehensive understanding.
Which and what are the unimode models?
Answer: Unimode models of processing posit that comprehension relies on a single, unified cognitive system. They contrast with dual-process models which propose distinct systems (e.g., System 1 and System 2).
Explanation: Imagine a single-track train (unimode) versus a multi-track system (dual-mode). The single track handles all information sequentially, while the multiple tracks allow parallel processing of different types of information. Unimode models lack this parallel processing capacity.
What is the dual-stage two-phase model of selective attention?
Answer: The dual-stage two-phase model of selective attention posits an initial pre-attentive stage where all stimuli are processed in parallel, followed by a second attentive stage where selected stimuli are processed serially. Phase 1 involves the selection of stimuli based on basic features, while Phase 2 involves deeper processing of selected stimuli based on more complex features.
Explanation: Imagine a cocktail party: initially, you process all sounds (parallel). Then, you focus on one conversation (serial). Phase 1 selects based on loudness, while Phase 2 focuses on the semantic content of the chosen conversation. This model highlights the interplay between automatic and controlled attentional processes.
What is the difference between attention and encoding?
Answer: Attention is the selective focusing of cognitive resources on specific information, while encoding is the process of transforming sensory information into a format suitable for storage in memory. Attention is a prerequisite for encoding; you can’t encode what you don’t attend to.
Explanation: Imagine a spotlight (attention) illuminating details in a room (sensory input). Encoding is then like taking a photograph of that illuminated area, preserving only the focused details for later retrieval. Without the spotlight, the photo is dark and useless.
What is so special about faces?
Answer: Faces possess a unique neural processing pathway, the fusiform face area (FFA), which is specialized for facial recognition. This dedicated neural mechanism allows for rapid and efficient processing of facial features, crucial for social interaction.
Explanation: Unlike object recognition, which relies on more distributed brain areas, face recognition is highly specialized. Think of it like having a dedicated search engine for faces, rather than a general-purpose one for all objects. This specialization enhances our ability to quickly identify and remember individuals.
What did Todorov et al. (2005) study show?
Answer: Todorov et al.’s (2005) study demonstrated that judgments of political candidates’ competence and trustworthiness, based solely on brief, unposed facial images, predict actual election outcomes.
Explanation: This highlights the potent, albeit unconscious, influence of facial features on social judgments and voting behavior. It suggests that ‘thin-slice’ judgments, formed rapidly from minimal information, can carry significant real-world consequences. This relates to implicit biases and the impact of first impressions.
What are the neural correlates of face perception?
Answer: The neural correlates of face perception are distributed across a network of brain regions, most prominently the fusiform face area (FFA) in the inferior temporal cortex, the superior temporal sulcus (STS), and the occipital face area (OFA). These areas interact dynamically to process different aspects of faces, from basic features to identity and expression.
Explanation: Think of it like an assembly line: the OFA processes initial visual features, the FFA identifies the face, and the STS interprets the social aspects (gaze, expression). Damage to any part of this network can impair face recognition (prosopagnosia). This is closely related to questions about visual agnosia and the neural pathways of object recognition.
What is the difference between change blindness and choice blindness - what do they show us about our attention and encoding capacities?
Answer: Change blindness is the failure to notice a change in a visual scene, while choice blindness is the failure to notice a change in a choice already made. Both reveal our limited attentional resources and how our encoding of details is often surprisingly superficial.
Explanation: Imagine a magician subtly changing a card during a trick (change blindness). Or, imagine someone subtly switching your chosen ice cream flavor and you not noticing (choice blindness). These highlight how our perception and memory are reconstructive, not perfect recordings.
What is the anger vs. happy superiority effect when it comes to face perception and what conclusions did we draw from it?
Answer: The “anger superiority effect” in face perception describes faster and more accurate identification of angry faces compared to happy faces. Conversely, a “happy superiority effect” is less consistently observed and may depend on factors like context and individual differences. Research suggests that this asymmetry reflects an evolutionary bias towards prioritizing threat detection (anger) over positive stimuli (happiness).
Explanation: Imagine a scenario where you need to quickly assess a situation. Noticing a threat (angry face) is crucial for survival; thus, our brains are wired to detect anger more efficiently. This explains why we see an anger superiority effect more often than a happy superiority effect.
What makes certain stimulus salient?
Answer: Stimulus salience is determined by factors intrinsic to the stimulus (e.g., intensity, size, novelty) and extrinsic factors (e.g., goals, context, expectations). A stimulus’s relevance to current goals significantly impacts its salience.
Explanation: Imagine searching for your keys. A glint of metal (intrinsic salience) becomes highly salient due to your goal (extrinsic salience). This interplay of bottom-up and top-down processes dictates what captures our attention.
How does saliency influence our cognitive processes (memory, judgements) and what influences what becomes salient to us?
Answer: Saliency, the perceptual prominence of a stimulus, significantly impacts cognitive processes. Highly salient stimuli capture attention, leading to enhanced encoding in memory and influencing judgments by disproportionately weighting salient information. Factors like novelty, intensity, and emotional significance determine salience.
Explanation: Imagine a crowded room: a bright red object (high intensity) immediately grabs your attention (high salience), improving recall and influencing your perception of the room more than other, less salient objects. This is related to concepts of attentional capture and selective attention.
What did the Graham & Lowery (2004) study demonstrate regarding accessibility and priming?
Answer: Graham & Lowery (2004) showed that accessible information, even if semantically unrelated to a prime, can be primed. This challenges the strict semantic view of priming, suggesting a broader influence of activation levels on processing.
Explanation: Imagine a red apple readily in mind (accessible). Even if primed with a word like ‘car’, the apple’s accessibility might still subtly affect subsequent tasks, showing that priming isn’t solely about semantic links but also activation levels. This relates to the broader concept of spreading activation.
What conditions are best for priming effects?
Answer: Priming effects are strongest when the prime and target share semantic features, the interval between prime and target is short, and the task is implicit rather than explicit.
Explanation: Think of it like this: the more similar two concepts are (e.g., ‘doctor’ and ‘nurse’), and the less time passes between encountering one and having to process the other, the stronger the unconscious influence of the first on the second. Explicit tasks require conscious thought, weakening the effect.
Vad innebär attribuering?
Answer: Attribuering avser den process där individer söker orsaker till beteenden, både sina egna och andras. Det handlar om att tillskriva handlingar interna (personliga) eller externa (situationella) faktorer.
Explanation: Tänk dig att någon är sen till mötet. Attribuering innebär att vi försöker avgöra om det beror på lathet (intern faktor) eller trafikstockning (extern faktor). Detta påverkar våra bedömningar och reaktioner.
Vilka grundläggande principer tillämpar människor för att förklara orsak-effekt?
Answer: Människor tillämpar främst tre grundläggande principer för att förklara orsak-effekt: kontiguitet (händelser nära i tid och rum uppfattas som kausalt relaterade), temporal precedence (orsaken föregår effekten) och konstant konjunktion (orsaken är alltid närvarande när effekten inträffar).
Explanation: Tänk på att slå en hammare mot en spik: hammarens träff (orsak) föregår spikens rörelse (effekt), de sker nära varandra i tid och rum, och varje gång hammaren träffar spiken rör sig spiken. Detta illustrerar de tre principerna.
Vad innebär samvariation (‘covariation’) enligt Kelleys teori?
Answer: Enligt Kelleys kovariansteori innebär samvariation att en effekt konsekvent uppträder i närvaro av en specifik orsak, men inte i dess frånvaro. Detta bedöms genom att analysera hur konsekvent, distinkt och hög konsensus effekten uppvisar.
Explanation: Tänk dig att du blir sjuk (effekten) efter att ha ätit en viss maträtt (orsaken). Samvariation innebär att du blir sjuk varje gång du äter den, men inte när du äter andra rätter. Hög konsensus skulle innebära att andra som ätit samma maträtt också blir sjuka.
Vad är ‘false consensus effect’, varför uppstår den och vilka effekter kan den få?
Answer: Den falska konsensus effekten är tendensen att överskatta hur många andra som delar ens egna åsikter, övertygelser eller beteenden. Den uppstår på grund av självcentrering, begränsad exponering för alternativa perspektiv och motivationsbias. Effekterna kan inkludera polarisering av åsikter, svårigheter i att nå konsensus och felaktiga förutsägelser om andras beteende.
Explanation: Tänk dig att du älskar en viss typ av musik. Falsk konsensus får dig att tro att fler delar din smak än vad som faktiskt är fallet, eftersom din egen preferens är så central för din upplevelse. Detta kan leda till missförstånd och konflikter.
Vad är det fundamentala attributionsfelet och vad skiljer det från ‘the actor-observer effect’?
Answer: Det fundamentala attributionsfelet är tendensen att överskatta dispositionella faktorer (personlighet, karaktär) och underskatta situationsfaktorer när man förklarar andras beteende. ‘Actor-observer effect’ skiljer sig genom att det fokuserar på skillnaden i hur vi attribuerar vårt eget beteende (mer situationsbaserat) jämfört med andras (mer dispositionellt).
Explanation: Tänk dig att någon är otrevlig. Det fundamentala attributionsfelet får dig att tro att personen är en otrevlig människa. ‘Actor-observer effect’ lägger till att du, om du var otrevlig, skulle skylla på situationen (t.ex., stress). Nyckeln är perspektivet: andra vs. jag.
Vad skiljer ‘self-serving attributional bias’ från ‘self-centered bias’?
Answer: Självtjänande attribuering (self-serving bias) fokuserar på hur vi förklarar våra egna framgångar och misslyckanden, medan självcentrerad bias (self-centered bias) handlar om hur vi överdriver vår egen roll i händelser och tenderar att glömma andras bidrag.
Explanation: Tänk dig en gruppuppgift. Självtjänande bias innebär att du tar åt dig äran för gruppens succé men skyller på andra vid misslyckande. Självcentrerad bias innebär att du överdriver din egen roll i både succé och misslyckande, oavsett andras bidrag.
Vad är rationalitet och på vilka olika synsätt kan vi anlägga på detta begrepp?
Answer: Rationalitet avser kognitiva processer som maximerar förväntad nytta, givet tillgänglig information. Synsätten varierar från en strikt ekonomisk modell (homo economicus) till en mer begränsad rationalitet (bounded rationality) som erkänner kognitiva begränsningar och heuristiker.
Explanation: Tänk på en ekonomisk beslutsprocess kontra vardagliga val. Homo economicus gör alltid det optimala valet, medan begränsad rationalitet accepterar “tillräckligt bra” lösningar på grund av tid och kognitiva resurser. Heuristiker är mentala genvägar som påverkar dessa val.
Vad är en heuristik och hur ser deras relation till rationalitet respektive bias ut?
Answer: En heuristik är en kognitiv genväg, en mental tumregel som förenklar beslutsfattande. Deras relation till rationalitet är komplex; de kan leda till snabba, ofta korrekta beslut, men också till systematiska fel (bias) då de ignorerar relevant information. Bias uppstår när heuristiker leder till felaktiga slutsatser.
Explanation: Tänk på att välja mellan två apelsiner: en stor och en liten. Storleksheuristiken (större = bättre) är effektiv men kan vara felaktig om den lilla apelsinen är sötare. Detta illustrerar hur heuristiker kan vara både rationella och samtidigt leda till bias, beroende på kontexten. Relaterat till begreppen kognitiva bias och beslutsfattande.
Vad innebär ‘expected utility theory’ och vilka är problemen med denna teori?
Answer: Förväntad nyttoteori (expected utility theory) föreslår att människor fattar beslut genom att väga sannolikheten för olika utfall mot deras subjektiva värde (nytta). Problem inkluderar att människor ofta avviker från rationella beslut, påverkade av känslor, framing-effekter och begränsad kognitiv kapacitet, vilket leder till avvikelser från teorins förutsägelser.
Explanation: Tänk dig att välja mellan två satsningar: en säker vinst på 50 kr eller 50% chans att vinna 100 kr. Teorin förutsäger att dessa är lika värdefulla, men empiri visar att många föredrar den säkra vinsten, vilket visar på avvikelse från rationellt beslutsfattande. Relaterat till begrepp som ‘heuristiker’ och ‘kognitiva bias’.
Vad innebär ‘representativeness heuristic’?
Answer: Representativitetsheuristiken är en kognitiv genväg där vi bedömer sannolikheten för något baserat på hur typiskt det verkar vara för en viss kategori. Vi ignorerar ofta basfrekvenser och statistisk information till förmån för ytliga likheter.
Explanation: Tänk på att bedöma om en person är bibliotekarie eller bonde. Om personen beskrivs som tystläten och läser mycket, antar vi kanske bibliotekarie, även om det finns fler bönder. Vi fokuserar på stereotypen, inte statistik.
Vad innebär ‘bekräftelsebias’/’confirmation bias’?
Answer: Bekräftelsebias, eller confirmation bias, är tendensen att söka, tolka, favorisera och minnas information som bekräftar ens befintliga övertygelser eller hypoteser, samtidigt som man ignorerar eller avfördar information som motsäger dem.
Explanation: Tänk på en detektiv som fokuserar på bevis som stöder deras misstänkta, medan de ignorerar motstridiga bevis. Detta leder till felaktiga slutsatser. Relaterat till heuristiker och kognitiva bias.
Vad innebär ‘availability heuristic’?
Answer: Tillgänglighetsheuristik innebär att vi bedömer sannolikheten för en händelse baserat på hur lätt vi kan minnas exempel på den. Ju lättare det är att komma på exempel, desto mer sannolik bedömer vi att händelsen är.
Explanation: Tänk på ord som börjar på bokstaven K. Det är lättare att komma på ord som börjar på K än ord där K är den tredje bokstaven. Vi tenderar därför att överuppskatta antalet ord som börjar på K, vilket illustrerar hur minneslätthet påverkar vår bedömning av sannolikhet. Detta är nära beslätsfattande under osäkerhet.
Vad är ‘anchoring’ för något?
Answer: Ankring är en kognitiv bias där en initial bit av information (ankare) oproportionerligt påverkar efterföljande bedömningar, även om ankaret är irrelevant.
Explanation: Tänk dig att du förhandlar om ett pris. Om säljaren börjar med ett högt pris (ankare), kommer du sannolikt att uppfatta lägre priser som mer rimliga, även om de fortfarande är höga. Detta illustrerar hur ett initialt ankare påverkar vår uppfattning och slutliga beslut.
Vad säger ‘prospect theory’ om människors beslutsfattande?
Answer: Prospektteorin beskriver hur människor fattar beslut under osäkerhet, avvikande från den rationella nyttomaximeringsmodellen. Den fokuserar på hur vi värderar potentiella vinster och förluster, snarare än slutgiltigt välstånd, och hur vi väger sannolikheter.
Explanation: Vi är mer känsliga för förluster än vinster (förlust aversion) och övervärderar små sannolikheter. Tänk lotterivinster vs. risk för sjukdom - känslan av att förlora är starkare än känslan av att vinna, även om sannolikheterna är lika.
Vad är ‘Wisdom of Crowds’ och vad krävs för att detta skall fungera?
Answer: Wisdom of Crowds är fenomenet där en aggregerad bedömning från en stor och diversifierad grupp individer tenderar att vara mer exakt än bedömningen från enskilda experter. För att detta ska fungera krävs oberoende, diversifierade åsikter, decentralisering och en aggregationsmekanism (t.ex. genomsnitt) för att sammanställa svaren.
Explanation: Tänk dig att många gissar vikten av en oxe. Enskilda gissningar kan vara felaktiga, men genomsnittet av alla gissningar kommer ofta att ligga mycket nära den faktiska vikten. Detta förutsätter att gissningarna är oberoende och inte påverkas av varandra.
Vad innebär ‘base-rate neglect’?
Answer: Bas-rate neglect innebär att man ignorerar den generella sannolikheten (bas-raten) för ett visst utfall när man bedömer sannolikheten för det specifika fallet. Man fokuserar istället på mer specifik information, även om den är mindre relevant.
Explanation: Tänk dig att du får veta att 90% av studenterna på ett universitet är från Sverige. Du träffar en ny student, Anna, och hon verkar väldigt svensk. Du drar slutsatsen att Anna med stor sannolikhet är svensk, trots den höga bas-raten. Du ignorerar bas-raten och fokuserar på din subjektiva uppfattning om Anna.
Vad är ett exempel som illustrerar ‘the conjunction fallacy’.
Answer: Ett exempel på conjunction fallacy är att bedöma sannolikheten att Linda är både banktjänsteman och aktiv i feministrörelsen som högre än sannolikheten att hon bara är banktjänsteman. Detta beror på att den mer specifika beskrivningen (banktjänsteman och feminist) verkar mer representativ, trots att den är statistiskt mindre sannolik.
Explanation: Vi tenderar att överskatta sannolikheten för händelser som verkar mer representativa eller troliga, även om detta strider mot statistiska principer. Detta illustrerar hur våra heuristiska bedömningar kan leda oss till felaktiga slutsatser.
Varför kan ‘hindsight bias’ vara ett hinder för att vi skall lära oss av våra erfarenheter?
Answer: Eftersom ‘hindsight bias’ får oss att tro att utfall var mer förutsägbara än de faktiskt var, underminerar det vår förmåga att identifiera de verkliga orsakerna till framgång eller misslyckande. Vi lär oss inte av våra misstag om vi tror att vi alltid visste hur det skulle sluta.
Explanation: Tänk dig att du investerat i en aktie som sedan kraschar. Med ‘hindsight bias’ skulle du kunna tänka ‘Jag visste ju att det skulle gå dåligt!’. Detta förhindrar insikt i de faktiska faktorerna bakom kraschen och lärande för framtida investeringar. Relaterat till ‘confirmation bias’ då felaktiga antaganden bekräftas i efterhand.
Vad är ‘illusory correlation’ och vad är ett exempel på en situation där detta kan vara ett problem?
Answer: Illusorisk korrelation är en felaktig uppfattning om ett samband mellan två händelser som i själva verket inte är relaterade. Ett exempel är att tro att alla personer med röda bilar kör vårdslöst, baserat på att man observerat några få röda bilar köra vårdslöst.
Explanation: Detta uppstår genom kognitiva bias, där vi letar efter bekräftelse på våra förutfattade meningar och ignorerar motbevisande exempel. Vi tenderar att minnas och lägga märke till händelser som bekräftar våra antaganden, medan motsägande exempel glöms bort. Detta är nära relaterat till bekräftelsebias och representativitetsheuristiken.
Vad menas med en attityd inom socialkognition (och socialpsykologi)?
Answer: Inom socialkognition och socialpsykologi avser en attityd en relativt beståndig utvärdering av ett objekt, en person, en händelse eller en idé. Denna utvärdering kan vara positiv, negativ eller neutral och påverkar beteenden och tankar.
Explanation: Tänk på din attityd till choklad: Älskar du den? Tycker du det är ljummet? Eller ogillar du det? Denna utvärdering påverkar om du köper, äter eller undviker choklad. Attityder är längtifrån statiska; de kan förändras genom erfarenheter och social påverkan.
Beskriv kognitiv dissonans, hur det kan komma sig att människor uppvisar detta och hur vi hanterar fenomenet?
Answer: Kognitiv dissonans är en obehaglig känsla som uppstår när vi har motstridiga kognitioner (tankar, övertygelser, attityder eller beteenden). Detta kan leda till att vi ändrar våra attityder eller beteenden för att minska dissonansen. Vi hanterar detta genom att rationalisera, förneka, eller söka information som stöder våra val.
Explanation: Tänk dig att du röker trots att du vet att det är ohälsosamt. Dissonansen uppstår mellan din vetskap om riskerna och ditt beteende. För att minska obehaget kan du antingen sluta röka, minimera riskerna i ditt huvud eller ignorera information om hälsoriskerna.
Under vilka omständigheter är det mest sannolikt att våra attityder påverkas av ytliga faktorer?
Answer: Våra attityder påverkas mest av ytliga faktorer när vi har begränsad kognitiv kapacitet, låg motivation att bearbeta informationen noggrant eller när vi saknar tillräcklig information för att bilda en välgrundad uppfattning. Enkelt uttryckt: när vi är stressade, trötta eller inte bryr oss tillräckligt.
Explanation: Tänk dig att du snabbt ska välja mellan två produkter i en affär. Du väljer troligen den som ser mest tilltalande ut, snarare än att jämföra specifikationer noggrant. Detta är ett exempel på hur ytliga faktorer, som utseende, påverkar våra attityder när vi har begränsad tid och kognitiv energi.
Under vilka omständigheter är det minst sannolikt att våra attityder påverkas av ytliga faktorer?
Answer: Våra attityder är minst mottagliga för ytliga faktorer när vi har hög motivation och förmåga att bearbeta informationen noggrant. Detta sker när informationen är personlig relevant, vi har tillräcklig kognitiv kapacitet och vi känner oss ansvariga för våra bedömningar.
Explanation: Tänk på det som en skala: hög motivation och kognitiv kapacitet leder till central väg bearbetning (grundlig analys), medan låg motivation/kapacitet leder till perifer väg bearbetning (ytliga ledtrådar). Ju mer central väg bearbetning, desto mindre påverkan av ytliga faktorer.
Vad innebär ‘group polarization’?
Answer: Gruppolarisering innebär att en grupps initiala lutning förstärks efter diskussion. Medlemmarna tenderar att inta en mer extrem position än vad de hade gjort individuellt.
Explanation: Tänk dig en jury som initialt lutar åt en mildare dom. Efter diskussion kan de bli ännu mer benägna till en mild dom, eller tvärtom, beroende på gruppdynamiken. Detta illustrerar hur gruppdiskussioner kan polarisera åsikter.
Vad innebär ‘mere exposure effect’?
Answer: Mere exposure effect innebär att upprepad exponering för ett stimulus, oavsett om det är en person, en produkt eller en idé, leder till en ökad positiv attityd gentemot detta stimulus.
Explanation: Tänk dig att du hör en ny låt. Till en början kanske du är likgiltig, men efter att ha hört den flera gånger börjar du tycka om den. Detta är ett exempel på mere exposure effect. Relaterat till andra attitydbildande processer som klassisk och operant betingning.
Vad är en översiktlig beskrivning av ‘elaboration likelihood model’ (ELM)?
Answer: Elaboration Likelihood Model (ELM) beskriver hur människor bearbetar information och bildar attityder. Den föreslår två vägar: den centrala vägen, där man noggrant överväger informationens relevans och styrka, och den perifera vägen, där man påverkas av ytliga faktorer som talarens attraktivitet eller budskapets längd.
Explanation: Tänk dig att du ska köpa en bil. Centrala vägen innebär att du noga jämför modeller, läser recensioner och analyserar funktioner. Perifera vägen innebär att du köper den bil som har snyggast reklam eller som din favoritkändis kör. ELM förklarar hur dessa olika vägar leder till attitydförändringar.
Vad är en implicit association?
Answer: En implicit association är en automatisk koppling mellan mentala representationer, oftast utan medveten kontroll. Det är en omedveten förknippning mellan två koncept, som exempelvis “kvinna” och “hem” eller “man” och “karriär”.
Explanation: Tänk på det som en vältrampad stig i hjärnan. Ju oftare vi associerar två koncept, desto starkare blir den implicita kopplingen, även om vi inte är medvetna om den. Detta påverkar våra attityder och beteenden utan att vi reflekterar över det.
Varför kan implicita associationer vara intressanta?
Answer: Implicita associationer är intressanta eftersom de avslöjar automatiska och omedvetna attityder. De kan skilja sig från explicit rapporterade attityder och ge insikt i djupare, ofta omedvetna fördomar.
Explanation: Tänk dig en person som verbalt förnekar rasism men ändå visar snabbare associationstider mellan svarta ansikten och negativa ord i ett implicit associationstest. Detta avslöjar en implicit bias trots den deklarerade avsaknaden av fördomar. Detta är värdefullt för att förstå attityders komplexitet.
Vad är implicita associationers förhållande till attityder?
Answer: Implicita associationer är en viktig del av våra attityder, men representerar endast en del av dem. De speglar automatiska, omedvetna kopplingar mellan objekt och värderingar, medan attityder kan vara både explicita och implicita, medvetna och omedvetna.
Explanation: Tänk på isberget: explicita attityder är toppen, synliga och medvetna. Implicita associationer är den dolda, större delen under ytan, som påverkar våra reaktioner utan vår fulla medvetenhet. De påverkar hur vi reagerar på stimuli, men de är inte hela bilden av våra attityder.
Vilka problem finns det med konstruktet implicit association/attityd?
Answer: Konstruktet implicit association/attityd lider av metodologiska begränsningar, såsom svårigheter att skilja på automatiska och kontrollerade processer samt påverkan av kontextuella faktorer. Dessutom kan det vara svårt att generalisera fynden till verkliga beteenden.
Explanation: Implicit Association Test (IAT) mäter latenstid, inte nödvändigtvis styrkan i en attityd. Tänk på att en långsam responstid inte alltid indikerar en stark motsatt attityd; trötthet eller bristande förståelse kan spela roll. Relaterat till frågor om mätning av attityder generellt.
Vad är den psykologiska definitionen av en stereotyp?
Answer: En stereotyp är en generaliserad, ofta överdriven och rigid uppfattning om en grupp människor, baserad på begränsad eller felaktig information. Den tillämpas sedan på alla medlemmar i gruppen, oavsett individuella skillnader.
Explanation: Tänk på det som en mental mall. Vi använder stereotyper för att snabbt kategorisera människor, men dessa mallar kan leda till felaktiga bedömningar och fördomar. De är förenklingar av komplexa verkligheter.
Vad är den psykologiska definitionen av en fördom?
Answer: En fördom är en förutfattad negativ attityd mot en individ eller grupp baserad på deras gruppmedlemskap, snarare än på individuell kunskap.
Explanation: Fördomar är automatiska, omedvetna och ofta negativa bedömningar. Tänk dig att du möter någon med en viss klädstil och omedelbart antar något negativt om dem - det är en fördom. De är relaterade till stereotyper (förenklade uppfattningar om grupper) och diskriminering (handlingar baserade på fördomar).
Vad är skillnaden mellan stereotyper och fördomar?
Answer: Stereotyper är generaliserade uppfattningar om en grupp, medan fördomar är negativa attityder eller övertygelser om en grupp. Stereotyper kan vara positiva, negativa eller neutrala, men fördomar är alltid negativa.
Explanation: Tänk på en stereotyp som en mall och en fördom som en negativ bedömning baserad på den mallen. Fördomar innebär en negativ attityd, medan stereotyper enbart är generaliseringar.
Hur relaterar stereotyper och fördomar till varandra?
Answer: Fördomar är negativa attityder baserade på stereotyper. Stereotyper är generaliserade uppfattningar om en grupp, medan fördomar är de negativa känslor och attityder som uppstår som ett resultat av dessa generaliseringar.
Explanation: Tänk på stereotypen “alla blondiner är dumma”. Fördomen vore då att faktiskt tro och känna avsky för blondiner baserat på den generaliserade uppfattningen. Stereotypen är den mentala bilden, fördomen är den negativa attityden.
Vad är skillnaden mellan en ‘blatant stereotype’ och en ‘subtle stereotype’?
Answer: En “blatant stereotype” är en öppen och direkt generalisering om en grupp, medan en “subtle stereotype” är en mer subtil och indirekt form av fördom som kan vara svårare att identifiera.
Explanation: Tänk på en blatant stereotype som ett tydligt tecken, som en skylt med ett diskriminerande budskap. En subtil stereotype är mer som ett viskning, en dold fördom som påverkar beteende utan att vara lika uppenbar. Båda formerna är skadliga och bidrar till fördomar.
Vilken är kopplingen mellan självförtroende och hur mycket stereotyper påverkar beteende? Varför? (Vad innebär Social Identity Theory?)
Answer: Högt självförtroende minskar stereotypernas inflytande på beteendet. Lågt självförtroende ökar det. Detta beror på att individer med högt självförtroende är mer benägna att ifrågasätta och utmana stereotypa uppfattningar. Social Identity Theory förklarar hur vi identifierar oss med grupper och internaliserar deras normer, vilket kan förstärka eller minska stereotypernas påverkan beroende på självförtroendet.
Explanation: Självförtroende fungerar som en buffert mot stereotypernas negativa påverkan. En person med stark självbild är mindre benägen att låta andras fördommar definiera hen. Social Identity Theory belyser hur grupptillhörighet och självförtroende samspelar i hur vi uppfattar och agerar på stereotyper. T.ex., en person med högt självförtroende inom en minoritetsgrupp kan aktivt motverka negativa stereotyper om sin grupp.
Vad innebär ‘ingroup favouritism’?
Answer: Ingruppsfavoritism innebär en tendens att gynna och favorisera medlemmar i den egna gruppen (ingruppen) framför medlemmar i andra grupper (utgrupper).
Explanation: Detta kan visa sig i olika former, från att ge ingruppmedlemmar fördelar till att bedöma deras beteende mer positivt än utgruppsmedlemmars. Det är en fundamental aspekt av social kategorisering och relaterar nära till begreppet utgruppshomogenitet.
Vad innebär ‘stereotype threat’ och vad är ett exempel på det?
Answer: Stereotype threat är den oro eller ångest som uppstår när en individ riskerar att bekräfta en negativ stereotyp om sin ingrupp. Ett exempel är att en kvinna presterar sämre på ett matematikktest om hon påminns om den vanliga stereotypen att kvinnor är sämre på matematik än män.
Explanation: Stereotype threat påverkar prestationen genom att skapa prestationsångest. Fokus skiftar från uppgiften till oron för att bekräfta stereotypen, vilket försämrar resultatet. Liksom en idrottare som presterar sämre under press, påverkas individen negativt av den upplevda pressen att leva upp till en negativ förväntning.
Hur skiljer sig fördomar från attityder?
Answer: Fördomar är negativa attityder baserade på generaliseringar om en grupp, medan attityder är mer generella utvärderingar, som kan vara positiva, negativa eller neutrala. Fördomar är alltid negativa och är oftast en komponent i en attityd.
Explanation: Tänk på en attityd som en hel kaka. Fördomar är en specifik bit av den kakan, alltid negativ. En attityd kan innehålla andra komponenter utöver fördomar.
Är stereotyper nödvändigtvis ett negativt fenomen?
Answer: Nej, stereotyper är inte nödvändigtvis negativa. De kan fungera som kognitiva genvägar, förenkla social interaktion och påskynda informationsbearbetning. Problemet uppstår när stereotyper blir rigida, felaktiga och leder till diskriminering.
Explanation: Stereotyper är generaliseringar. Liksom alla generaliseringar kan de vara användbara (t.ex., “Fåglar flyger”) eller skadliga (t.ex., etniska stereotyper). Nyckeln ligger i deras flexibilitet och korrekthet. Relaterat till frågan om fördomar: Fördomar är negativa attityder baserade på stereotyper.
Vilka faktorer kan påverka oss att starkare påverkas i vårt tänkande och vårt beteende av våra fördomar?
Answer: Flera faktorer kan förstärka inflytandet av våra fördomar på vårt tänkande och beteende. Trötthet, stress, tidspress och kognitiv överbelastning minskar vår kognitiva kontroll, vilket gör oss mer benägna att förlita oss på automatiska, fördomsfulla processer. En stark känslomässig aktivering, exempelvis ilska eller rädsla, kan också utlösa fördomsfulla reaktioner.
Explanation: Föreställ dig att du är trött efter en lång dag. Du har mindre energi att motstå automatiska tankar och beteenden, vilket gör dig mer mottaglig för dina fördomar. Likaså kan starka känslor som ilska eller rädsla överrida rationellt tänkande och leda till fördomsfulla handlingar. Detta förklarar varför kontextuella faktorer spelar en avgörande roll.
Vilka faktorer kan minska risken att stereotyper och fördomar leder till diskriminering?
Answer: Flera faktorer kan minska risken att stereotyper och fördomar leder till diskriminering. Kritiskt tänkande och medvetenhet om egna fördomar är avgörande. Empati och perspektivtagande hjälper till att förstå andras upplevelser. Aktivt motverkande av diskriminerande beteende genom utbildning och lagstiftning är också viktigt.
Explanation: Att bara vara medveten om stereotyper räcker inte. Det krävs aktivt arbete för att motverka dem. Tänk på en domarstol - lagen (utbildning/lagstiftning) sätter ramarna, men domaren (individ) måste tillämpa den rättvist med hjälp av empati och kritiskt tänkande.
Vilka argument finns det för att IAT (Implicit Association Test) är olämpligt för att ”mäta” stereotyper och fördomar?
Answer: IAT:s användbarhet ifrågasätts då det mäter latenta associationer, inte nödvändigtvis medvetna attityder eller beteenden. Resultaten kan påverkas av faktorer som testdesign och deltagarnas tillfälliga sinnestillstånd, vilket begränsar dess validitet som ett mått på stereotyper och fördomar. Dessutom kan en stark association inte nödvändigtvis indikera en fördom.
Explanation: Tänk på IAT som en termometer som mäter kroppstemperatur. En hög temperatur indikerar feber, men feber kan bero på olika orsaker. Likaså kan en stark association i IAT bero på olika faktorer än faktiska fördomar.
