Instuderingsfrågor Flashcards
Diskutera emotioner och deras funktion i ett evolutionärt perspektiv.
Emotioner har utvecklats för att öka vår överlevnad och chanser att föra vidare våra gener. De förbereder oss för snabba reaktioner på stimuli, som exempelvis rädsla som skyddar oss från fara genom fysiologiska förändringar. Emotioner stärker också sociala band och samarbete, vilket gynnar överlevnad genom gemensamt skydd och resursdelning. Känslor som glädje och ånger hjälper oss att lära oss och anpassa vårt beteende för att undvika faror och främja positiva handlingar. Dessutom motiverar känslor som kärlek och sexuell lust reproduktion, vilket säkerställer att våra gener förs vidare.
Jämför hur en funktionell och en social-konstruktivistisk ansats till emotioner besvarar
frågor om vad emotioner är, deras universalitet, och deras ursprung.
En funktionell ansats ser emotioner som biologiska reaktioner på stimuli som förbereder oss för handling, och hävdar att de är universella och evolutionärt förankrade för att öka överlevnad och reproduktion.
En social-konstruktivistisk ansats menar att emotioner formas av sociala och kulturella faktorer. De är inte universella utan varierar beroende på kultur och samhälle, och lärs genom socialisering och språkanvändning.
Sammanfattningsvis ser den funktionella ansatsen emotioner som biologiska och universella, medan den social-konstruktivistiska ansatsen betonar att de formas av sociala och kulturella sammanhang.
Hur förklarar man på ett funktionellt perspektiv varför vi har maladaptiva emotionella tillstånd – som t.ex. ångest eller depression
Från ett funktionellt perspektiv kan maladaptiva emotionella tillstånd som ångest eller depression ses som resultat av att de emotionella systemen inte längre fungerar optimalt i den moderna miljön. Ursprungligen var känslor som ångest eller rädsla anpassade för att hjälpa oss att reagera på hot i vår omgivning, vilket ökade våra chanser till överlevnad. Ångest, till exempel, kan ha varit användbar för att förbereda kroppen på fara och för att hålla oss alerta.
Men i dagens samhälle, där hoten ofta är mer abstrakta och inte direkt livshotande (som sociala problem eller arbetsstress), kan samma känslomässiga system aktiveras på ett överdrivet sätt. Detta kan leda till att ångest eller depression blir dysfunktionella, trots att de en gång hade en adaptiv funktion. Så även om dessa känslor en gång var fördelaktiga för överlevnad, kan de i den moderna världen bli överdrivna eller felaktigt aktiverade, vilket resulterar i maladaptiva tillstånd.
Adolphs och Anderson identifierar sju egenskaper hos emotioner:
- Snabbhet: Emotioner aktiveras snabbt, vilket gör att vi kan reagera omedelbart på hot eller möjligheter.
- Autonom kontroll: Emotioner styrs av det autonoma nervsystemet, vilket påverkar kroppsliga reaktioner utan medveten tanke.
- Universella: Emotioner är gemensamma för alla människor, vilket tyder på att de är evolutionärt grundade.
- Korta varaktighet: Emotioner varar kort, vilket gör att vi snabbt kan anpassa oss till förändringar.
- Mångdimensionella: Emotioner involverar både kroppsliga, känslomässiga och kognitiva aspekter.
- Adaptiv funktion: Emotioner hjälper oss att anpassa vårt beteende för att hantera olika situationer.
- Social funktion: Emotioner underlättar kommunikation och samarbete med andra.
Dessa egenskaper gör att emotioner är viktiga för överlevnad, anpassning och social interaktion.
Beskriv kortfattat vad allostasisk och homeostatisk reglering är och skillnaden mellan dessa två former av reglering.
Homeostatisk reglering handlar om att upprätthålla stabila inre förhållanden (som temperatur, blodtryck och vätskebalans) genom att reagera på förändringar och återställa balansen till ett fast mål. Den strävar efter att hålla kroppens miljö konstant.
Allostatisk reglering innebär att kroppen anpassar sina system till förändringar i omgivningen genom att förbereda sig för nya förhållanden, ofta genom att justera normer för kroppens funktioner baserat på erfarenhet och förväntningar. Det handlar om att optimera kroppens respons för att hantera stress eller förändrade behov.
Skillnaden är att homeostas fokuserar på att upprätthålla stabilitet vid ett fast mål, medan allostas handlar om att anpassa kroppens funktioner för att möta förändrade krav och förväntningar.
Beskriv kortfattat LeDouxs syn på emotioner, inklusive vad han menar med överlevnadskretsar och hans syn på subjektiva känslor
Joseph LeDoux fokuserade på hjärnans mekanismer för emotioner, särskilt hur vi reagerar på hot. Han föreslog att emotioner, som rädsla, styrs av överlevnadskretsar i hjärnan, vilka är biologiskt inriktade på att skydda oss från fara. Dessa kretsar inkluderar strukturer som amygdala, som snabbt bearbetar hot och utlöser en snabb, automatiskt respons (t.ex. kamp-eller-flyg).
LeDoux menade att dessa överlevnadskretsar inte direkt involverar subjektiva känslor (den medvetna upplevelsen av emotioner). Enligt honom är subjektiva känslor snarare ett resultat av högre hjärnaktivitet och medveten bearbetning av emotionella upplevelser, vilket sker i andra delar av hjärnan som prefrontala cortex. Kort sagt, emotioner börjar i dessa grundläggande överlevnadskretsar men subjektiva känslor kräver ytterligare medveten bearbetning.
Vilka emotioner har ansiktsuttryck som anses var universella enligt Ekman?
Rädsla, glädje, avsky, förvåning,
ilska, nedstämdhet
/sorg
Studier på människor i olika kulturer (även sådana som har levt helt isolerade) kan känna igen ovanstående ansiktsuttryck samt om man berättar historier och frågade hur de skulle visa känslan och därefter visade de bilderna för personer i andra kulturer så kunde de identifiera emotionerna. Även
blinda barn kan uppvisa dessa emotioner, vilket visar att de är
medfödda och ej inlärda.
Incoding – hur man uttrycker känslor
Decoding – hur man avläser känslor
Vissa uttryck är ger ett högre utfall (gradientkritik, glädje och rädsla) men alla ger ändå ett högre utfall än slumpen. Detta indikerar att de är vetenskapligt giltiga. Studier visar även att om man får se rörliga bilder
(ekologisk validitet) så är igenkänningen även bättre. Vissa studier fick kritik eftersom man kunde använda sig av uteslutningsmetoden (forced choice), dock har efterföljande experiment visat att man även utan alternativ kan identifiera uttrycken bättre än slumpen.
Även blinda spädbarn kan uppvisa dessa ansiktsuttryck vilket talar för att dessa emotioner är medfödda och universella
Beskriv empirisk och metodologisk kritik mot idén att det finns universella grundemotioner.
Kritiken mot idén om universella grundemotioner, enligt Ekman, kan delas upp i empiriska och metodologiska aspekter:
Empirisk kritik:
Emotionella uttryck varierar mellan kulturer, vilket tyder på att de inte är universella.
Känslor är ofta mer komplexa och nyanserade än de grundläggande emotionerna som Ekman föreslår.
Identifieringsstudier har kritiserats för att vara för förenklade och inte spegla hur känslor uttrycks i verkliga, komplexa situationer.
Metodologisk kritik:
“Forced-choice”-metoder, där deltagare tvingas välja mellan förutbestämda alternativ, översimplifierar känslomässiga uttryck.
Kontexterna där emotioner uttrycks påverkar deras tolkning, vilket ofta inte beaktas i studier.
Mätning av ansiktsuttryck kan vara subjektiv och leda till bias, vilket gör resultaten mindre tillförlitliga.
Beskriv skillnader mellan ett diskret och ett kontinuerligt perspektiv på emotioner?
I ett diskret perspektiv ses emotioner som separata och distinkta enheter (t.ex. rädsla, glädje, ilska), medan ett kontinuerligt perspektiv ser emotioner som en flytande process där känslor kan variera i intensitet och blandas. Det diskreta fokuserar på att kategorisera emotioner, medan det kontinuerliga ser dem som sammanlänkade och gradvisa.
Beskriv kortfattat dimensionerna arousal – valence.
Arousal hänvisar till en känslomässig intensitet eller upphetsning, där hög arousal innebär starka känslor (t.ex. ångest eller exaltering), medan låg arousal innebär mer neutrala eller avslappnade känslor (t.ex. lugn eller trötthet).
Valence beskriver om en känsla är positiv eller negativ. Positiv valens innebär behagliga känslor (t.ex. glädje eller tillfredsställelse), medan negativ valens innebär obehagliga känslor (t.ex. sorg eller ilska). Tillsammans utgör dessa två dimensioner ett sätt att mäta och kategorisera känslor.
Beskriv hur arousal kan mätas fysiologiskt.
Arousal kan mätas fysiologiskt genom att observera kroppens reaktioner på emotionell upphetsning eller stress. Några vanliga fysiologiska mått är:
Hjärtfrekvens (puls): En ökning i hjärtfrekvensen kan indikera hög arousal, särskilt vid känslomässig upphetsning eller stress.
Hudkonduktans (GSR): Mätning av hudens elektriska ledningsförmåga, som ökar vid svettning. Svettning är ett tecken på aktivering av det sympatiska nervsystemet och kan vara ett tecken på hög arousal.
Andningsfrekvens: En snabbare andning kan också vara ett tecken på ökad arousal, särskilt vid ångest eller stress.
Blodtryck: En ökning av blodtrycket är ett vanligt fysiologiskt svar vid hög arousal, särskilt vid emotionell stress eller upprördhet.
Beskriv begreppet appraisal i relation till emotioner. Vilken betydelse har appraisalteorier för att förstå emotioners funktion?
Appraisal handlar om hur vi bedömer och tolkar en situation för att avgöra dess betydelse för oss. Denna bedömning påverkar vilka emotioner vi upplever, exempelvis rädsla om vi ser en situation som hotfull, eller glädje om vi ser den som fördelaktig.
Appraisalteorier förklarar att emotioner uppstår baserat på våra tolkningar av händelser snarare än händelserna själva. Detta gör att olika människor kan känna olika saker i samma situation. Teorierna betonar emotioners funktion att hjälpa oss att anpassa vårt beteende efter omvärlden, vilket gör dem viktiga för överlevnad och välbefinnande.
Beskriv försvars/rädslokretsen och dess viktigaste komponenter. Beskriv amygdalas
viktigaste komponenter och anatomiska förbindelser med andra strukturer i hjärnan.
Försvars- eller rädslokretsen är ett nätverk i hjärnan som aktiveras vid hot och fara, vilket leder till en rädslorespons. Den involverar främst amygdala, thalamus, prefrontala cortex och andra strukturer som hjälper till att snabbt bearbeta hotfulla stimuli och initiera en lämplig reaktion, som exempelvis kamp- eller flyktbeteende.
Amygdala är en viktig struktur i rädslokretsen och består av flera kärnor, varav de två viktigaste är lateral amygdala (som tar emot sensoriska signaler) och central amygdala (som styr de fysiologiska responsorna, som ökad hjärtfrekvens). Amygdala har starka förbindelser med prefrontala cortex (för bedömning och kontroll) och hypotalamus (för autonoma reaktioner som hjärtfrekvens och svettning).
Varför menar Adolphs & Anderson at ventromediala hypothalamus (VMH) kan var viktig komponent i skapandet av ett rädsloliknande emotionellt tillstånd. Vilka egenskaper hos emotionella tillstånd menar de att neuroner i VMH bidrar till.
Adolphs och Anderson menar att ventromediala hypothalamus (VMH) kan vara viktig för skapandet av rädsloliknande emotionella tillstånd eftersom den spelar en roll i att reglera kroppsliga svar på hot och stress. Neuroner i VMH bidrar till känslomässiga tillstånd genom att integrera sensorisk information med autonoma och endokrina respons, vilket är centralt för att aktivera fysiska reaktioner som rädsla, exempelvis hjärtfrekvens och svettning. VMH är också kopplad till reglering av aggression och beteende som svar på hot.
