Inlärning del 2 Flashcards
Vilken betydelse kan selektiv uppmärksamhet ha med avseende på bearbetning och
analys av sinnesinformation (tolkning, semantisk analys)? Diskutera utifrån early
selection hypothesis respektive late selection hypothesis.
Selektiv uppmärksamhet är en viktig aspekt av hur vi bearbetar och tolkar sinnesinformation. Den styr hur vi fokuserar på specifika stimuli och ignorerar andra, vilket är avgörande för att kunna hantera den stora mängd information vi ständigt utsätts för. Man började beskriva att en selektiv uppmärksamhet skulle kunna fungera som om det vore ett filter. För att förstå den selektiva uppmärksamhetens roll i bearbetning och analys av sinnesinformation kan vi använda oss av två teorier: early selection hypothesis och late selection hypothesis.
Treisman lägger filtret tidigt (early selection hypothesis), urvalet sker på ett tidigt stadium, innan bearbetningen och den semantiska analysen. Viss information kunde gå vidare, men i försvagad form. Detta innebär att endast de stimuli som uppmärksammas får tillgång till högre nivåer av kognitiv bearbetning och tolkning. Det innebär också att vi filtrerar bort irrelevant information redan på det första stadiet av bearbetningen (t.ex. vid sensorisk eller perceptuell analys). I detta perspektiv skulle selektiv uppmärksamhet ha en mycket direkt och tidig inverkan på hur vi bearbetar sinnesinformation. Konsekvenser för tolkning och semantisk analys: Eftersom den tidiga filtreringen blockerar irrelevanta stimuli från att nå den semantiska bearbetningen, innebär det att vi inte lägger energi på att tolka eller analysera irrelevant information. Det gör bearbetningen mer effektiv, men kan också leda till att vi missar viktig information om vi inte är uppmärksamma på rätt stimuli.
Late-selection menar att effekten sitter vid ett senare stadium. I grunden analyseras all information grundläggande och sen sker ett urval efter det, efter hur relevant det är för individen. Det betyder att vi bearbetar information på en djupare nivå (inklusive semantisk analys) innan vi beslutar vilka stimuli som är relevanta att fokusera på. Här ges alla stimuli (både relevanta och irrelevanta) samma grundläggande bearbetning innan en selektiv uppmärksamhet filtrerar bort irrelevant information för vidare bearbetning. Konsekvenser för tolkning och semantisk analys: Enligt denna modell skulle selektiv uppmärksamhet ha en mer indirekt påverkan på hur vi tolkar och analyserar information. Eftersom alla stimuli får en semantisk bearbetning, kan irrelevant information faktiskt komma att påverka våra beslut eller tolkningar, vilket gör att vi kanske lägger för mycket vikt vid information som egentligen inte är relevant. Det ger oss en mer nyanserad men också mer komplex bearbetning av sinnesinformation, eftersom även stimuli som vi inte fokuserar på kan påverka vår tolkning.
Det kan ibland vara svårt att samtidigt utföra två intellektuella eller praktiska uppgifter (delad uppmärksamhet). Redogör för möjliga orsaker till detta.
Vissa uppgifter är lätta att utföra samtidigt, medan andra upplevs svårare. Vad som kan konstateras är att du kan utföra konkurrerande uppgifter endast om man har resurserna som krävs för båda. Om de två uppgifterna, när de kombineras, kräver mer resurser än man har, kommer den delade uppmärksamheten att misslyckas. Möjliga orsaker till varför det kan vara svårt att utföra två intellektuella eller praktiska uppgifter samtidigt är dels uppgiftslikhet: Ju mer lika uppgifterna är, desto svårare är det att utföra dem samtidigt. Ett exempel på detta kan vara att man vill läsa en novell samtidigt som man lyssnar på en föreläsning - båda uppgifterna innehåller språkanvändning. Resultatet av detta kommer vara att de tävlar om resurserna - och därför kommer denna sort av multitasking vara svårt.
Vidare ses uppmärksamhet ofta som en begränsad mental resurs, som antingen kan vara generell eller specifik. En generell mental resurs tas i anspråk för alla typer av uppgifter. Ju svårare en enskild uppgift är, desto mer tar den i anspråk av den generella resursen. Således varierar uppgifter i vilken belastning de lägger på en och ju större belastning desto mer stör det andra uppgifter. I en studie blev förare tillfrågade att estimera huruvida deras fordon skulle få plats mellan två parkerade bilar. När det var svårbedömt, var deltagarna mindre benägna att upptäcka en oväntad gångtraffikant vid sidan av vägen. Med andra ord, så ökade högre percpetuell belastning (från köruppgiften) inattentional blindness.
Slutligen kan exekutiv kontroll (såsom planering, självkontroll och arbetsminne) begränsa möjligheten att multitaska (att dela uppmärksamheten) då den bara kan hantera en uppgift i taget. Om en uppgift är mycket komplex eller kräver mycket exekutiv kontroll, kan det bli svårt att hålla flera uppgifter igång samtidigt. Att försöka övervaka eller planera för flera uppgifter kan leda till att vi inte kan bibehålla tillräcklig kontroll över någon av uppgifterna. Med PRP (psychological refractory period) avses den fördröjning i svarsreaktion på ett andra stimulus som uppstår när ett första stimulus fortfarande bearbetas. Det är ett exempel på en negativ effekt när man behöver dela sin uppmärksamhet på två uppgifter.
Sammanfattningsvis: Hur svåra är uppgifterna, hur lika är uppgifterna och är de automatiserade? Vår förmåga att utföra två uppgifter samtidigt kan också förbättras då vissa
uppgifter/utföranden automatiserats genom träning. Att göra något ofta så att man till sist slipper tänka på hur man utför uppgiften gör att man kan lägga sin kognitiva resurs på något annat och det blir därmed enklare att utföra andra uppgifter samtidigt som man utför en automatiserad uppgift.
Vid träning eller övning kan bearbetningen av information bli alltmer automatiserad. Beskriv vilka skillnader som finns mellan automatiska och kontrollerade informationsprocesser.
Automatiska
Processen startar/sker utan intention, utan ett medvetet beslut
Den mentala processen är inte öppen för medveten uppmärksamhet eller introspektion
Processen konsumerar få om några medvetna resurser, dvs den förbrukar knappast någon uppmärksamhetsresurs
Processen är snabb men också svår att modifiera
Medvetna (kontrollerade)
Processen startar/sker endast med ett avsiktligt medvetet beslut
Den mentala processen är öppen för medveten uppmärksamhet och introspektion
Processen förbrukar medvetna uppmärksamhetsresurser
Processen är relativt långsam men flexibel
Vissa kognitiva processer verkar kunna ske utan inblandning av vårt medvetande (the cognitive unconscious), beskriv några av dem.
Aktiviteter som att uppfatta och tänka känns snabbt och enkelt. Dessa och andra intellektuella aktiviteter är möjliga pågrund av processer och mekanismer som arbetar “bakom kulisserna.” Psykologer refererar till dessa aktiviteter bakom kulisserna som the cognitive unconscious: den breda uppsättningen mentala aktiviteter, som alla sker utanför medvetenhet, som möjliggör din vanliga interaktion med världen.
Bland annat kan det yttra sig i rekonstruktion av minnen baserade på slutledningar: ex om vi tänker tillbaka på händelser från vår barndom - är det äkta minnen? Kanske sett bilder, fått återberättat av föräldrar och på så sätt kan det bli en rekonstruktion. I många fall verkar människor också ägna sig åt omedvetet resonerande. Bland annat diskuterades i boken en studie där deltagarna övertygade sig själva att ett flertal fiktiva namn var faktiska namn på kända personer. I denna proceduren var deltagarna medvetna om det faktum att några av namnen de läste var utmärkande. Man tror att följande tankar ungefär pågått i deltagarnas huvud: “Namnet ringer en klocka och jag är inte säker på varför. Men experimentledaren frågar mig om kända namn och de är andra kända namn på listan framför mig. Så jag antar att detta också måste vara ett namn på en känd person.” Detta låter som något vi vill kalla “tänkande”, men bevisen tyder på att det är tänkande som deltagarna var helt omedvetna om - med andra ord, tänkande som befann sig i det kognitivt omedvetna. Blindseende är ett fenomen som har studerats med ett fåtal patienter som fått skador på hjärnan som gjort dem delvis eller (oftast) blinda. De har märkt att man ändå kan reagera på saker som visas i den blinda delen av synfältet. Bland annat har de kunnat svara på frågor om emotionella uttryck (ex rädd, glad) i ansikten. På något sätt registrerar hjärna någonting utan att vi är medvetna om det. Behövs alltså inte alltid medvetenhet för att utföra en handling = blindseende. Slutligen kan kognitiv omedvetenhet yttra sig i inrotade tankesätt och väl inövade handlingar som har automatiserats.
Beskriv några viktiga funktioner som vårt medvetande har enligt Global workspace
theory (The neuronal workspace hypothesis).
Hjärnans olika områden är specialiserade för att hantera, bearbeta och förmedla olika typer av
information. Trots detta erfar vi helhetsupplevelser som kombinerar många typer av
information och omfattar aktivitet i flera områden av hjärnan, t.ex. då du spelar upp ett
episodiskt minne av en händelse nästan som en “film” i huvudet, en funktion som kräver
kombination av flera intryck. Men hur får vi dessa integrerade helhetsupplevelser egentligen?
Den frågan har kallats för the binding problem och Global workspace theory kan beskrivas
som en ansats att besvara den.
Global workspace theory menar på att medvetandet har en enande funktion och möjliggör
denna kombination av information. Teorin menar att när vi riktar medveten uppmärksamhet
mot något triggas så kallade “work space neuroner” som kommunicerar och integrerar
information mellan olika områden av hjärnan, vilket resulterar i en integrerad helhet. Vårt
medvetande har alltså en särskilt viktig funktion.
Teorin kan förtydligas av den så kallade “teatermetaforen” som kan beskrivas som följande:
Vi har en scen som utgörs av vårt arbetsminne. Våra exekutiva funktioner som styr och
övervakar vad som sker på scenen kan gestaltas av alla bakom kulisserna (scentekniker,
manusförfattare, osv.) och vårt medvetande kan beskrivas som scenens spotlight som lyser
upp det som skall vara i fokus. På scenen har vi skådespelare och rekvisita som skulle kunna
vara olika komponenter av vårt arbetsminne och sinnesintryck. Genom att belysa dem med
vår spotlight kan vi ena dessa komponenter till en integrerad interaktion, en helhetsbild. I mörkret sitter publiken, dessa kan liknas med omedvetna tankar och händelser som inte är med i showen, men som ändå kan påverka utfallet.
Vilka egenskaper och funktioner har den Fonologiska loopen i Baddeleys
arbetsminnesmodell?
Den fonologiska loopen är ett system i arbetsminnet som upprätthåller information genom vokal eller subvokal repetition. Man använder sig med andra ord av språkljud och en talbaserad, akustisk minneskort. Fonologiska loopens funktion är avgörande för många kognitiva processer som språkinlärning, läsning, och muntlig problemlösning.
Funktioner kan beskrivas genom fonologisk hämningseffekt: Om man stör repetitionen av ett material genom att upprepa ett annars enkelt ord “vad”, hämmas kvarhållandet av informationen, även om materialet presenteras visuellt. Fonologisk sammanblandningseffekt: Det blir högre grad av interferens mellan bokstäver och ord som akustiskt liknar varandra än om de låter olika. Detta indikerar att en fonologisk, talbaserad kod används vid repetition av ett material. Verbal loopeffekt: Man omkodar ofta visuell information som man ska komma ihåg till verbala beskrivningar. Graden av återgivning av denna information beror på längden av den verbala beskrivningen.
Ordlängdseffekt: Minnesspannet är relaterat till längden av ord som ska minnas. Man kan repetera fler korta ord som går snabbt att uttala jämfört med långa, flerstaviga ord.
Man använder sig av en fonologisk loop om man ex ska räkna ut 13 gånger 17, genom att bryta ner det i mindre delar. Men om man redan belastar den fonologiska loopen, ex genom att repetera ett ord, så är det svårare att räkna ut talet.
Vilka egenskaper och funktioner har komponenten Visuo-spatiala skissblocket i
Baddeleys arbetsminnesmodell?
I denna del av arbetsminnet kan man skapa mentala bilder, dvs visualisera. Denna del av arbetsminnet verkar innehålla två relativt oberoende delkomponenter, en visuell (mönsterigenkännande) del och en spatial del. Den första delen hanterar visuella bilder, som hur ett objekt ser ut eller en bild vi föreställer oss. Den andra hanterar rumsliga relationer, som att förstå objektens positioner i förhållande till varandra (t.ex. att förstå var ett föremål är i ett rum eller orientera sig i en karta). I VSS används en analog minneskod, vilket gör att man kan upptäcka nya saker i en mental bild som man inte hade kunskap om tidigare, avläsningen av en mental bild kan liknas vid visuell perception. Det verkar dock finnas en begränsning i upplösningsgraden hos våra mentala bilder. Det kan ta sig uttryck i att detaljer blir otydliga hos små saker som man visualiserar samtidigt med stora. Om inte den mentala bilden “underhålls” försvinner den snabbt och vi verkar bara ha tillgång till en mental bild åt gången i arbetsminnet. Perceptuella bilder och visualiserade bilder uppvisar många likheter. En skillnad är dock att det är svårt att göra omtolkningar av ett visualiserat objekt jämfört med att perceptuellt se det. Exempel på funktioner i vardagen som VSS fyller är bland annat när du försöker komma ihåg en plats eller hur ett objekt ser ut och var det är placerat, att rita eller skapa en mental bild av en objektstruktur och navigering i en okänd miljö, som att hitta vägen genom en stad. Sammanfattningsvis kan man säga att visuo-spatiala skissblocket är avgörande för att hantera information som rör både synintryck och rumsuppfattning, och det spelar en central roll i kognitiva funktioner som visualisering, mental rotation, och navigation.
Episodisk buffert fanns inte med i den ursprungliga arbetsminnesmodellen, varför har Baddeley lagt till den? Med andra ord, vilka funktioner har denna komponent?
Anledningen till att Baddeley införde den episodiska bufferten var för att förklara vissa aspekter av arbetsminnet som inte kunde förklaras fullt ut med bara de ursprungliga komponenterna. Dessutom hade den ett antal fördelar för att ge ett möjligt svar på frågan om samspelet mellan arbetsminnet och långtidsminnet. Dess egenskaper beskrivs av namnet; det är episodiskt i det avseendet att det antas innehålla integrerade episoder eller “chunks” (en välintegrerad meningsfull enhet) i en flerdimensionell kod. Genom att göra detta agerar det som ett buffertlager, inte bara mellan komponenterna i arbetsminnet, utan det länkar också arbetsminnet till perception och långtidsminnet. Den har möjlighet att göra detta eftersom den kan hålla flerdimensionella representationer, men likt de flesta buffertlagringar har det en begränsad kapacitet. Man menar att det går att hålla max 4 chunks i fokus. Det går att likna den episodiska bufferten vid det man har i fokus för ens uppmärksamhet (det passar således ihop med global workspace teorin eller att arbetsminnet kan liknas vid en scen)?
Ett kapacitetsbegränsat system som är episodiskt i den meningen att bufferten kan integrera information från olika källor (tex fonologisk, visuospatial, semantisk information, men även ren sinnesinformation såsom lukt, smak och känsel) till en enstaka komplex struktur, episod eller “chunk.”
En chunk är en välintegrerad och meningsfull psykologisk enhet som uppstår när elementen i enheten får starka associationer till varandra samtidigt som elementen har svaga eller inga associationer med andra chunks
Innehållet i den episodiska bufferten blir tillgängligt och bevaras med hjälp av medveten uppmärksamhet (conscious awareness)
Exekutiva funktioner handlar bland annat om att kunna utöva kontroll över
informationsprocesser, vilket är en funktion som den centrala exekutivenheten i
Baddeleys arbetsminnesmodell har, vad innebär det? (SAS i Norman-Shallice modell
har samma funktion).
Enligt Baddeleys modell av arbetsminnet är det den centrala exekutivenheten som står för
de exekutiva funktionerna. De exekutiva funktionerna är att initiera, inhibera, skifta och
övervaka processer. Dessa funktioner är viktiga för vår vardagliga funktion.
Att initiera en process handlar med andra ord om att starta en process. Ett exempel kan vara
att påbörja de processer som är nödvändiga för att man ska kunna koka sin kopp kaffe på
morgonen. Det kan också handlar om processer som inte är öppna för vårt medvetande, som
t.ex. automatiserade processer som behöver initieras när man cyklar, eller ska slå tillbaka
bollen i en badmintonmatch.
Att inhibera processer handlar med andra ord om att stoppa processer. Det kan t.ex. handla
om ‘impulser’ som vår omgivning ger upphov till. Det finns patienter med skador på
frontalloben som har visat på bristande exekutiv kontroll. Kopplat till inhibering har man t.ex.
sett patienter som inte kan ‘stoppa sig själva’ från att blanda en kortlek som ligger på bordet
framför dem. Det handlar inte om tvångsbeteenden, utan de behöver inte ens vara medvetna
om vad de gör innan någon påpekar det. Omgivningen gav upphov till en respons som inte
inhiberades.
Att skifta process kan t.ex. handla om att man ska svänga förbi en affär på vägen hem.
Vanligtvis åker man raka vägen hem, men nu måste man avvika från den vanliga vägen vid ett visst tillfälle. Man måste skifta process.
Övervakning av processer relaterar starkt till ens förmåga att planera, sätta upp mål och att
utvärdera dessa mål. För att kunna genomföra en uppgift eller lösa ett problem kan det ibland
krävas lite planering och utvärdering. Då behöver processerna övervakas och utvärderas.
Även detta har man sett att patienter med frontallobsskador kan ha svårt med.
Handlar om självreglerande kontrollfunktioner - man kan planera och organisera sitt eget beteende för att uppnå egna uppsatta mål. Självreglering och egenkontroll är det centrala i exekutiva funktioner: I vilken mån kan vi forma och styra våra egna liv och hålla oss till en plan?
Exempel: Första gången man tar sig till skolan kräver det medveten uppmärksamhet för att hitta (exekutiv kontroll), eller när man bakar ett recept för första gången → men när man åkt till skolan, samt bakat receptet, ett antal gånger går det per automatik. Rutiner och vanor vi utvecklat, kan vi utföra utan att använda vår frontallob. När vi inte kan förlita oss på rutiner och vanor innefattar det prefrontala loben.
Personer som har fått skador på främre pannloben (prefrontala loben) av hjärnan
uppvisar störningar i exekutiva funktioner, beskriva några sådana ”störningar”
Preservation, or behavioural rigidity (stuck-in-set). Detta är fallet när patient “fastnar” i ett beteende som från början kan ha varit adekvat men som på grund av ändrade omständigheter inte längre passar. Exemeplvis observerade Lurias en patient som ombads skriva sitt namn. Efter det ombads han rita en figur, men skrev sitt namn istället.
Utilisation behavior. Patienten har tappat förmågan att hejda den impuls till handling som saker i omgivningen ger upphov till, dvs handlingar som ofta förknippas med dessa föremål. Exemeplvis observerade Lurias en patient som såg en knapp för att kalla på en sjuksyster. Han trycker på knappen, men när sjuksystern kommer har han inget att säga till henne.
Distractibility. Frontallobspatienter är ofta lättdistraherade och blir lätt störda av irrelevant information. Det kan tolkas som ytterligare tecken på bristande “endogenous” kontroll relativt “exogenous” kontroll.
Planning. Problemlösning innebär ofta att man behöver arbeta mot ett mål, nå en lösning, genom att sätta upp delmål, värdera framsteg och eventuellt justera sin plan efter hand. Frontallobspatienter är många gånger oorganiserade i samband med problemlösning. Patienter som ombads rita av ett mönster missade t ex att rita grundläggande strukturer och långa streck först, och började var som helst med någon detalj vilket kunde ge ett snett och vint helhetsintryck.
Goal neglect. Misslyckande att organisera sitt beteende på ett sätt som rör sig mot deras mål. Bland annat tillfrågades en patient att rita en figur - till en början började patienten med att återskapa figuren, men sveptes sedan med i sina egna impulser och adderade detaljer som inte fanns i originalfiguren.
