indek ord kap 9

Question 0

Rörliga kostnader

Answer 0

Kostnader som påverkas av verksamhetens volym.

Question 1

Fasta kostnader

Answer 1

Kostnader som inte är beroende på produktionens volym.

Question 2

Verksamhetsvolym

Answer 2

Antalet producerade enheter, omsättning eller något annat mått på företagets output.

Question 3

Halvfarts kostnader

Answer 3

Fasta kostnader som är opåverkade av volymen upp till en viss gräns och sedan stiger språngartat till en ny nivå där de inte påverkas av volymen.

Question 4

Kritiska volymen

Answer 4

De totala intäkterna täcker precis de totala utgifterna.

Question 5

Kostnadsbärare

Answer 5

De produkter eller tjänster som företaget producerar, de objekt som i och med försäljning ska bära företagets kostnader.

Question 6

Direkta kostnader

Answer 6

Kostnader som direkt kan hänföras till ett visst objekt

Question 7

Indirekta kostnader

Answer 7

Kostnader som via det ställe där de uppkommit (kostnadsställe) indirekt hänförts till ett visst objekt.

Question 8

Kostnadsställe

Answer 8

En avdelning eller funktion inom företaget där kostnaderna anses uppstå.

Question 9

Särkostnad

Answer 9

De kostnader som direkt orsakats av ett objekt.

Question 10

Samkostnader

Answer 10

Sådana kostnader som är gemensamma för flera objekt och där inga klara orsakssamband kan fastställas.

Question 11

Särintäkter

Answer 11

Intäkter som påverkats av en given handling.

Question 12

Självkostnad

Answer 12

Summan av samtliga kostnader för produkten tills den är levererad och klar.

Question 13

Divisionskalkyl

Answer 13

Självkostnadskalkyl för företag med endast en produkt.

Question 14

Påläggskalkylering

Answer 14

Ett sätt att systematiskt fördela kostnader på kostnadsbärare. Utgående från de direkta kostnaderna byggs kalkylerna upp genom att även omkostnaderna fördelas schablonmässigt på kostnadsbärarna. Arbetet sker i fyra steg:

• fastställande av påläggsbaser
• fördelning av kostnader på kostnadsställen
• beräkning av pålägg
• kalkylering med användning av framräknade pålägg.

Question 15

Påläggsbaser

Answer 15

Grunden för fördelningen av en självkostnadskalkyl.

Question 16

Fördelningsnycklar

Answer 16

Det sätt på vilket de indirekta kostnaderna knyts till påläggsbaserna.

Question 17

Materialomkostnadspålägg

Answer 17

Ett pålägg som uttrycker materialomkostnaden (MO) relativt kostnaderna för direkt material.

Question 18

Tillverkningsomkostnadspålägg

Answer 18

Ett pålägg som uttrycker tillverkningsomkostnaden ( TO) relativt de direkta tillverkningskostnaderna.

Question 19

Affärsomkostnadspålägg

Answer 19

Ett pålägg som uttrycker affärsomkostnaderna relativt den sammanlagda tillverkningskostnaden.

Question 20

dM

Answer 20

Direkt material

Question 21

MO

Answer 21

Materialomkostnaden, dvs kostnader förknippade med att hantera material, tex kostnader för lagerlokal, lagerpersonal etc.

Question 22

dL

Answer 22

Direkt lön

Question 23

TO

Answer 23

Tillverkningsomkostnaden, dvs kostnader förknippade med tillverkningen, tex kostnader för underhåll,personal för planering etc.

Question 24

FO

Answer 24

Försäljingsomkostnader, tex kostnader för försäljare och reklam.

Question 25

AO

Answer 25

Administrationsomkostnader, kostnader för företagsledning, ekonomiavdelning etc.

Question 26

AffO

Answer 26

Affärsomkostnader, sammanfattning av försäljningsomkostnader och admnistrationsomkostnader.

Question 27

Bidragskalkyl

Answer 27

Kalkyl där endast särkostnaderna hänförs till kostnadsbärarna.

Question 28

TB

Answer 28

Täckningsbidrag, särinkomster - särkostnader för ett objekt.

Question 29

Kalkylobjekt

Answer 29

Det objekt för vilket en kalkyl görs. Kostnadsbärare används ofta som synonym vid produktkalkylering.

Question 30

Stegkalkyl

Answer 30

Metod där man försöker förena fördelarna med den fullständiga kostnadsfördelningen i självkostnadskalkylen med beräkning av täckningsbidrag i bidragskalkylen genom att stegvis på olika nivåer beräkna överskott.

Question 31

ABC-kalkylering

Answer 31

(activity based costing) aktivitetsbaserad kalkylering. Man utgår ifrån att aktiviteter utförs i företaget, och att det är dessa aktiviteter som ger upphov till kostnaderna. Genom att kartlägga aktiviteterna och fastställa vilka kostnader dessa ger upphov till, kan man bygga upp sina kalkyler med den som grund.