In, Im | Egna instuderingsfrågor Flashcards

1
Q

Under vilka år pågår den andra industriella revolutionen?

A

1865-1914

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad kännetecknade den andra industriella revolutionen, övergripande?

A

Många nya uppfinningar och mycket ny kunskap, mycket pga att de europeiska staterna stödde uppfinnarna. Detta lade grunden för det kommande teknologiska samhället.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur spred sig industrialiseringen under den andra industriella revolutionen?

A

Till Europas utkanter, som Skandinavien och Ryssland

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka var världen och Europas ledande industrinationer?

A

Världen - USA
Europa - Tysland (tidigare Storbritannien)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur påverkade stål den andra industriella revolutionen?

A

Nya framställningssätt av stål lade grunden för den andra industriella revolutionen.

Stål är starkare än järn.
Det var svårt att göra stålet billigt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ge exempel på några uppfinningar inom kemin som fick stor betydelse för utvecklingen under den andra industriella revolutionen.

A

Färgämnen, konstgödsel, dynamit och plast.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur påverkade oljan den andra industriella revolutionen?

A

Oljeindustrin ledde till ökad ekonomisk aktivitet på en rad områden.
Mineraloljan användes som smörjmedel och belysning.

När bilindustrin kom användes mycket olja. När bilen blev billigare, tack vare billigare stålframställning och bättre tillgång på tex glas och gummi, genererades många arbetstillfällen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur påverkade elektriciteten utvecklingen under den andra industriella revolutionen?

A

Den elektriska motorn uppfanns.

Det blev möjligt att kommunicera på ett nytt sätt, tack vare telegrafen och senare telefonen.
Radion och den elektriska glödlampan uppfanns också.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka fyra punkter kan det nya produktionssättet sammanfattas i?

A
  • Mekanisering
  • Automatisering
  • Standardisering
  • Serieproduktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad innebar mekanisering?

A

Alltmer arbete gjordes med hjälp av maskiner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebar automatisering?

A

De mekaniserade maskinerna gjordes så att de kunde arbete själva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad innebar standardisering?

A

Många delar standardiserades (gjordes exakt likadana) vilket gjorde arbetet mer effektivt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad innebar serieproduktion?

A

Tack vare mekaniseringen, automatiseringen och standardiseringen blev det möjligt att använda DET LÖPANDE BANDET.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad innebar den tredje kommersiella revolutionen och när inträffade den?

A

Fabrikerna tillverkade varor mycket billigare på grund av nya uppfinningar och massproduktion, vilket gjorde varorna billigare.

Den inträffade i och med den andra industriella revolutionen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

När pågick imperialismen?

A

1870-1914

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad skedde under imperialismen, övergripande?

A

Det skedde en kraftig expansion av de imperialistiska staternas dominans i världen.
Genom att skaffa kolonier lade dessa länder stora delar av världen under sig.

17
Q

Vilka var de imperialistiska staterna (främst)?

A

Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Belgien

18
Q

Vilka förutsättningar fanns det för imperialismen?

A

DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

  • Man hade en stark ekonomi
  • Man kunde kommunicera
  • Man kunde snabbt flytta personer och varor
    —> Man kunde överföra soldater och vapen
19
Q

Vilka motiv fanns det för att skaffa kolonier?

A
  • Utrikespolitiska motiv
  • Ekonomiska motiv
  • Utrikespolitiska motiv
  • Rasistiska motiv
  • Humanitära motiv
20
Q

Vad innebar utrikespolitiska motiv?

A

Det fanns en tävling mellan nationerna när det gällde att skaffa sig kolonier.
Man ville inte alltid tjäna något på dem, man ville också hindra andra nationer från att skaffa kolonier.

Kolonier var en statussymbol.

21
Q

Vad innebar ekonomiska motiv?

A

De europeiska länderna behövde importera råvaror (och ha marknader).

22
Q

Vad innebar inrikespolitiska motiv?

A

Ett sätt att ena en splittrad nation var att skapa en gemensam fiende utåt. De styrande ville att människor med nya idéer (liberaler och socialister) skulle fokusera på de nya kolonierna istället.

23
Q

Vad innebar rasistiska motiv?

A

Européerna motiverade imperialismen med att de var mer civiliserade och bättre än människorna i kolonierna.

  • Socialdarwinisterna: den starkaste och mest framgångsrika staterna skulle lägga andra länder under sig.
  • Vardagsrasistisk (framför allt)
24
Q

Vad innebar humanitära motiv?

A

Folken i kolonierna behövde civiliseras till européernas “nivå”, vilket skulle leda till fred och stabilitet.
Detta kallades “den vite mannens börda”.

På vissa ställen avskaffades slaveri och det gjordes insatser för utbildning.
Kristen mission underlättades också av de koloniala erövringarna. Missionärerna rapporterade också om de sämre sidorna av imperialismen.

25
Q

Vem var Leopold II?

A

Leopold II blev kung av Belgien 1865.

26
Q

Vad var Kongofristaten?

A

Leopold II egna koloni.

27
Q

Vilka var de första som trängde in i Afrikas inre?

A

Missionärer och upptäcktsresande, vilka samhället följde intresserat.

28
Q

Vem var Stanley?

A

Stanley gick i kung Leopolds tjänst och sändes ned till Kongo för att lägga så mycket land som möjligt under sig, för Leopolds räkning.

29
Q

Hur gick koloniseringen till?

A

Med några undantag snabbt och enkelt. Väpnat motstånd var sällsynt och kunde lätt slås ned.

Européerna allierade sig med hövdingar och kunde därmed styra sina kolonier.

30
Q

Vad handlade konferensen i Berlin om (1884-1885)?

A

Det fanns en risk för allvarliga konflikter mellan de olika kolonialmakterna.
För att förebygga detta sammankallades makterna till en konferens i Berlin, där man diskuterade olika regler för kolonisation.

31
Q

Vilka var inbjudna till konferensen i Berlin?

A

De européeiska stormakterna, USA, Osmanska riket och småstater, som Sverige.
Inga afrikaner deltog.

32
Q

Hur levde människorna i Kongofristaten?

A

De levde under ett fruktansvärt förtryck, och tvingades tappa gummiträd under slavliknande arbetsförhållanden.
Om de inte utförde sitt arbete “korrekt” kunde de straffas genom att få en hand eller fot avhuggen.

33
Q

Vad hände när missförhållandena i Kongofristaten avslöjades?

A

Det väcktes starka reaktioner i Europa och Kongofristaten togs över av den belgiska staten.

34
Q

Varför uppstod Fashodaaffären?

A

Fransmännen ville skapa ett sammanhängande område genom hela Afrika från väster till öster.
Britterna ville skapa ett sammanhängande område från norr till söder.

Detta ledde till en kapplöpning, och militära styrkor rustade upp på båda sidor. Ingen väpnad konflikt uppstod.