Hjärta och cirkulation Flashcards
Redogör översiktligt för cirkulationsapparaten, och beskriv blodets väg genom hjärtat och de två olika kretsloppen med en enkel figur.
Stora kretsloppet=Systemkretsloppet skickar ut syrerikt blod genom vänster kammare i aorta (artär) som sedan blir kapillärer som gör syre/koldioxidutbyte med cellerna, sedan fortsätter syrefattigt blod genom venerna tillbaka till höger förmak.
Lilla kretsloppet = Lungkretsloppet, skickar ut syrefattigt blod genom lungartärer från höger kammare till lungorna, där kapillärerna gör syre/koldioxidutbyte i lungorna, syrerikt blod fortsätter sedan i lungvener från lungorna till vänster förmak.
Utbyten av gaser och näringsämnen sker bara i kapillärerna.
Vad är skillnaden mellan artärer och vener? Ge exempel på skillnaden mellan hur artärer och vener är uppbyggda samt vad det har för fysiologisk betydelse.
Artärer - går ut från hjärtat.
Inre skikt av (främst) epitelceller (endotelceller är en typ av epitelceller), sen ett mellanskikt glatt muskulatur, sist ett yttre skikt bindväv. Artärer har kraftigare vävnad, mer elastisk vävnad/ kraftigare muskelskikt, behövs pga att det är högre tryck i artärer blodet.
Artärer kan påverka blodtrycket genom att sympatiska nervceller frisätter noradrenalin och innerverar artärer, som hämmas eller stimuleras.
Vener - går till hjärtat.
Inre skikt av epitelvävnad, sen ett mellanskikt glatt muskulatur, sist ett yttre skikt bindväv.
Vener har lägre tryck och därför klaffar, som backventiler som hindrar att blodet rinner baklänges.
Arterioler - har sfinktrar av glatt muskulatur som kan stänga av/sätta på flödet till kapillär.
Förklara översiktligt hur utbyte av ämnen mellan kapillärer och kroppens celler sker. Vilka processer driver utbytet?
Kapillär består av ett tunt lager epitelceller (endotelceller är en typ av epitelceller), mellan dessa finns porer.
Utbytet kan ske genom diffusion och filtration.
Diffusion - det finns både mer syre och koldioxid i blodet än utanför kapillärer, så syre och koldioxid diffunderar ut till vävnadsvätska sen till cellerna. Även glukos, aminosyror, slaggprodukter och andra näringsämnen diffunderar.
Filtration av vätska (mestadels vatten) ut och in ur kapillären, 4-5l/dygn.
Filtrationstryck - i början av kapillären är blodtrycket högt och vätska trycks därför ut ur kapillären, detta gör att trycket minskar och det Osmotiska trycket tar över.
Osmotiskt tryck - sker genom att det finns en högre koncentration av albumin (blodprotein) i kapillären och detta dras in vätska genom osmos.
Nettobalansen av dessa tryck blir dock att mer vätska lämnar kapillärerna än som kommer in.
Lymfkärl plockar upp överskottsvätska och för det upp till vena subklavia och tömmer sedan ut det till blodet.
Redogör översiktligt, gärna med figur, för hjärtats retledningssystem.
Elektriska signaler som skickas över hjärtat för att det ska pumpa.
Pacemakerceller är en hjärtmuskelcell som kan öka spänningen med hjälp av ATP, vilket till slut leder till en aktionspotential, detta kallas att aktionspoteintialen sker spontant.
1. Aktionspotential i sinusknutan (i höger hjärtdel), i pacemakerceller.
2. Sprider sig över förmaken men inte över bindvävsskivan som skiljer förmak och kammare åt. Förmaken drar sig samman/kontraherar, blodet flödar ut från förmaken till kammrarna.
3. Signalen fångas upp och fördröjs (för att blod ska hinna pumpas ned till kammrarna) av AV-knutan i förmaken,
4. Sprids sedan genom hiska bunten som har ombildade hjärtmuskelceller som är lika nervceller, igenom ett hål i bindvävsskivan.
5. Sprids ut i höger och vänster skänkel i purkinjefibrer till hela kammrarna så de kan jobba unisont/kammrarna kontraherar.
5. Blodet trycks ut genom aortan och lungartären.
Redogör översiktligt för hjärtats pumparbete.
Diastole - hjärtat är avslappnat det rinner in blod i förmaken, fylls på så mycket blod i förmaken så trycket är högre i förmaken än i kamrarna, då öppnas AV/segelklaffarna och fyller på blod i kamrarna. Förmaken kontraheras av aktionspotentialen I sinusknutan och trycker ned det sista blodet i kamrarna.
AV-knutan skickar vidare aktionspotentialen som sprider sig över kamrarna som börjar dra ihop sig, klaffarna stängs.
Systole - kamrarna dra ihop sig och pressar ut blod, fickklaffarna öppnar och blodet skickas ut genom aorta och lungpulsåder.
Kranskärl går direkt ut från aortan som försörjer hjärtat med blod.
Definiera begreppen slagvolym, hjärtfrekvens och hjärtats minutvolym, samt ange faktorer som påverkar dessa
Slagvolym = den mängd blod som hjärtat pumpar ut från vänster kammare vid varje hjärtslag, är ett mått på hjärtats förmåga att effektivt pumpa blod ut i kroppen.
Påverkas av:
- Mängden blod som fylls på inför kontraktionen vilket påverkas av venöst återflöde.
- Hjärtats förmåga att kontrahera. Stärks av sympatisk stimulering och vissa läkemedel.
- Det tryck som hjärtat måste övervinna för att pumpa ut blod i aortan. Högt blodtryck kan minska slagvolymen genom att öka hjärtats arbetsbelastning.
- Kroppslägesändring
Hjärtfrekvens = antalet hjärtslag per minut, vanligtvis mätt i slag per minut (BPM).
Påverkas av:
- Autonoma nervsystemet: Sympatisk stimulering ökar hjärtfrekvensen (t.ex. vid stress eller fysisk aktivitet), medan parasympatisk stimulering (t.ex. via vagusnerven) sänker den.
-Hormoner som adrenalin och noradrenalin ökar hjärtfrekvensen.
Hjärtminutvolym = är den totala mängden blod som hjärtat pumpar ut i kroppen per minut (cirka 5l/minut).
Slagvolym* hjärtfrekvens = hjärtminutvolym
Påverkas av
- Slagvolymen och hjärtfrekvensen
- Träning och fysisk kondition ökar både slagvolym och hjärtats effektivitet.
- Stress ökar hjärtfrekvens via sympatisk stimulering, vilket höjer minutvolymen.
- Större kroppar och högre aktivitetsnivåer kräver högre minutvolym för att tillgodose syrebehovet i vävnaderna.
Vad är blodtryck? Varför har vi ett blodtryck? Vad innebär systoliskt respektive diastoliskt blodtryck? Vilka faktorer bestämmer blodtrycket?
Det tryck som blodet utövar mot kärlväggarna när det pumpas runt i Stora Kretsloppet är i aortan.
Vi har ett blodtryck för att skapa en tryckgradient som driver blodet genom kroppens cirkulationssystem och hindrar även blodet att rinna tillbaka till hjärtat.
Blodtrycket anges vanligtvis med två värden, exempelvis 120/80 mmHg:
1. Systoliskt blodtryck (det övre värdet): Det tryck som uppstår när hjärtat kontraherar och pumpar blod ut i artärerna. Det visar hur mycket tryck som utövas mot kärlväggarna när hjärtat aktivt arbetar.
2. Diastoliskt blodtryck (det nedre värdet): Det tryck som kvarstår i artärerna när hjärtat slappnar av mellan slagen. Det ger en bild av motståndet i kärlsystemet när hjärtat inte pumpar aktivt.
Faktorer som påverkar blodtrycket:
1. Hjärtminutvolymen, hur stor volym som går ut och hur snabbt hjärtat slår.
2. Perifert motstånd
Motståndet i blodkärlen, främst arteriolerna, påverkar blodtrycket kraftigt. Smalare blodkärl ger högre motstånd och ökat blodtryck. Faktorer som sympatisk aktivering (t.ex. stress), hormoner och kärlens elasticitet påverkar detta motstånd
3. Blodvolym
En större blodvolym innebär att mer blod måste tryckas genom kärlsystemet, vilket ökar trycket på kärlväggarna. Njurar reglerar blodvolymen genom att justera mängden vätska som kroppen behåller eller utsöndrar.
