Hjärnan - Kullander Flashcards
1
Q
Vad innebär feed-forward resp. feed-back kontroll?
A
Feed-forward innebär att reflexerna verkar framåt.
Feedback innebär att reflexerna verkar bakåt.
Det här systemet fungerar alltså genom att motverka varandra krafter så att man håller balansen. Redan innan man gör den förväntade rörelsen så att den motsatta rörelsen aktiverats och är beredd på den kommande rörelsen.
2
Q
Ge ett exempel på feed-forward resp. feedback kontroll i kroppen.
A
Ex. om man står upp och ska dra i en spak vid en viss tidpunkt så kommer kroppen att börja förbereda den förväntade rörelsen genom att aktiva en motsatt rörelse så att inte balansen tappas. När sedan bicepsmuskeln verkar framåt (späns) så verkar vadmusklerna bakåt (drar kroppen åt motsatt håll) för att upprätthålla balansen.
3
Q
Vilka bansystem är det som medverkar i dessa kontroller?
A
Det är tractus retikulopsinalis som står för feed-forward kontrollen i kroppen.
Det är tractus vestibulospinalis som står för feedback kontrollen (för när man börjar röra på sig så rör sig otoliterna i örat och då reagerar detta system för att hålla balansen ännu mer)
4
Q
Vad är det för skillnad på direkta banor och indirekta banor?
A
Direkta banor:
○ Startar i kortex
○ Går lateralt i ryggmärgen
○ Kopplas om till både laterala interneuron och laterala motorneuron
○ Styr de medvetna rörelserna - de som är precisa, snabba & viljestyrda
Indirekta banor:
○ Startar i hjärnstammen
○ Går ventromedialt i ryggmärgen
○ Går vid sidan om ryggmärgen längs med hela
○ Omkoppling sker till mediala interneuron och mediala motorneuron
Styr de autonoma rörelserna, ex. balans & hållning
5
Q
Vilka samband finns mellan de direkta banorna och de indirekta banorna?
A
Det har dock visat sig att om de direkta banorna skulle skadas så kan de indirekta banorna gå in och kompensera lite för dem, men det kommer ALDRIG bli lika precist som innan. Det är samarbetet av de här två banorna som gör att systemen ger ett bra slutresultat - de kan inte verka var för sig.
Primära motorkortex påverkar de NM i ryggmärgen och hjärnstammen genom både direkta & indirekta banor!
6
Q
Beskriv de nedre motorneuronen.
A
= de motorneuron som innerverar muskulatur eller körtlar.
7
Q
Vad är skillnaden på somatiska och viscerala motorneuron?
Både två är nedre motorneuron.
A
Viscerala motorneuron är de som innerverar glatt muskualtur, hjärtmuskualtur & körtlar.
Somatiska motorneuron är de som innerverar muskelfibrerna.
8
Q
Hur delas de somatiska nedre motorneuronen upp?
A
Alfa-motorneuron = innervering av de muskler som finns mellan muskelsenan och skelettmuskeln. Gamma-motorneuron= korta tunna muskelcelelr som är belägna på muskelspolens yttre kanter, och neuronet ser till att muskelspolen alltid är känslig för sträckning av muskelfibern.
9
Q
Vad är en motorenhet?
A
En motorenhet är ett nedre motorneuron och dess innerverade muskelfibrer.
10
Q
Vilka olika nedre motorneuron har det sympatiska NS?
A
SNS har postganglionära & preganglionära nedre motorneuron.
Preganglionära innebär att de kopplar om i en ganglie INNAN den förmedlade signalen har nått sitt effektororgan.
Postganglionära NMN förmedlar signalen vidare efter dess omkoppling i en ganglie.
11
Q
Vad är en motorpool?
A
Det finns flera motorneuron som innerverar samma muskel (dock bara ETT neuron per muskelfiber!) och de här skapar då som olika kärnor i ryggmärgen dit alla nerver går, till samma plats.
12
Q
Var i ryggmärgen kan man hitta olika motorpooler?
A
Dorsalt = böjmuskulatur Ventralt= sträckmuskulatur Medialt= proximal & axial muskulatur Lateralt= distal muskulatur
13
Q
Beskriv en twitch!
A
När en AP når muskelfiberns motorändplatta så frisätts NT (ACh) och då kommer det ALLTID leda till en kontraktion av muskelfibern (en twitch). Det finns ingen inhibitorisk aktivitet till muskelfibrer, det sköts på ryggmärgsnivå isf.
14
Q
Hur kan det alltid bli en twitch vid en AP i motorändplattan på en muskelfiber?
A
Alfa-motorneuronet är så pass nära muskelfibern att det sker.
En presynaptisk AP ger ALLTID en postsynaptisk AP i muskelfibrer!
15
Q
Vad finns det som kan påverka motorenheten?
A
Det finns toxiner som kan påverka motorenheten.
- alfa-bungarotioxinet: binder till nikotinerga ACh-receptorer som då blockerar tillträde för ACh -> ingen depolarisering, ingen AP –> förlamning, andningsuppehåll, död
- novitjok hindrar att ACh bryts ned –> synapserna blir överaktiva –> kramp, andningsuppehåll, död
16
Q
Hur kan styrkan ändras i en muskel respons?
A
Styrkan kan inte ändras på själva AP men om det fyras av flera AP inom kort tid så kommer APerna innan inte ha repolariserats helt och då bygger nästa AP på den som var innan - då blir det en högre kraft som muskeln kan röra sig med.
Det här kallas för temporal summation.
17
Q
I kroppen finns det tre olika slags motorenheter, vilka?
A
Fast fatigable
Fast fatigable-resistant
Slow
18
Q
Beskriv fast fatigable motorenheten.
A
Fast fatigable är:
- intensiva
- ej uthålliga
- snabba muskler
- högt tröskelvärde för aktivering
- mer kraft i rörelsen men tröttas ut fort
19
Q
Beskriv slow motorenheten.
A
Slow motorneheten:
- långsamt uthålliga
- trötts ut långsamt
- viktiga för hållning
- lågt tröskelvärde för aktivering
20
Q
Beskriv fast fatigable-resistant.
A
Fast fatigable-resistant är intensiva och uthålliga, de är mellan FF och slow.
21
Q
Det finns tre typer av muskelfibrer, vilka?
A
Typ I fibrer
- aerob metabolism
- långsam kontraktion
- uthålliga
Typ IIa fibrer
- snabb kontraktion
- uthålliga
Typ IIb fibrer
- hög anaerob kapacitet
- snabba
- inte uthålliga
- snabba precisa rörelser
22
Q
Beskriv böjreflexen.
A
Böjreflexen är ett exempel på en polysynaptisk reflex
- neuronet kommer alltså koppla om mer än en gång.
Stimuli kmr via en afferent sensorneuron till ryggmärgens dorsalhorn där det kopplas om till ett interneuron som går över till ventralhornet och kopplar om till ett alfa-motorneuron som går ut till muskeln som då kan kontrahera.
23
Q
Vad innebär det att muskler har ett visst grundtonus?
A
Grundtonus innebär att musklerna alltid har en viss sträckning i muskulaturen så man alltid är beredd på en rörelse.
Gamma-neuron sitter i muskelspolens ändar och ser till att spolen alltid är sträckt så att minska lilla sträckning ska kännas av.
24
Q
Beskriv sträckreflexen/töjningsreflexen.
A
Sträckreflexen är ett exempel på en monosynaptisk reflex.
- ett stimuli gör att muskelspolen i en muskel aktiveras, sensorneuron känner av det här och skickar signal via afferent sensorneuron till ryggmärgens dorsalahorn –> sensorneuronet går in i det ventralahornet där det kopplar om till ett alfa-motorneuron som går ut till muskeln och aktiverar denna.
25
Vad betyder proprioception?
Proprioception är hur vi känner av vår kropps läge i omgivningen - det här fungerar genom att muskelspolar, golgis senorgan och ledreceptorer ger information om skelettets läge och musklernas spänning till hjärnan, och med den informationen kan då hjärnan koppla in andra intryck från sinnena och då känna av sin kropp i rummet.
26
Beskriv den korsade sträckreflexen.
Den korsade sträckreflexen är en polysynaptisk reflex.
Om man kliver på en nål med ena foten så skickas signaler via sensorneuron in till ryggmärgen som kopplas om via interneuron till alfa neuron som skickar ut signaler om att musklerna ska kontraheras så att foten kan lyftas bort från nålen. De sensoriska neuronerna skickas även till andra sidan av ryggmärgen för att påverka det andra benet så att dess muskler späns så att man kan hålla balansen när man lyfter bort det ena stödet.
Den här reflexen innehåller sensoriskt neuron, flera interneuron och motorneuron.
27
Beskriv centrala mönstergeneratorerna (CMG).
CMG är en samling nervceller som självständigt kan producera rytmiskt koordinerade beteenden (typ andningen).
28
Vad är ALS?
= amyotrofisk lateral skleros
innebär att motorneuron dör, finns inget botemedel men bromsmedicin kan förlänga livet.
200 fall per år, 2/3 män
29
Hur visar sig skador på de ÖMN?
- förlorar modulation
- förlorar inhibitorisk kontroll
- ökar tonus, clonus, spasticitet
- hyperaktiva reflexer
- finmotoriken försvinner
30
Hur visar sig skador på NMN?
- direkt förlust av aktivering
- nedsatt tonus
- förlamning
- hypoaktiva reflexer (eller inga alls)
- muskeldegeneration
31
Vad är Babinskis tecken?
Babinskis test är när man drar med något hårt under foten så kommer friska personer automatiskt att vika tårna nedåt, vid ÖMN skada eller hos nyfödd bebis kommer tårna istället reflexmässigt att ryckas uppåt.
Barn under 0,5 år har inte sin kortikospinalbana färdigutvecklad än och därför får man en sån reflex.
32
Förklara lite om tetanus - stelkramp.
Tetanus orsakas av en bakterie som finns i jord, smuts, gödsel & avföring.
När bakterien dör frisätts ett toxin som via nerver tar sig in i ryggmärgen och dess inhibitoriska interneuron och gör då att motorenheter inte kan inhiberas - det kommer ske ständiga muskelkontraktioner --> kramp (stelkramp)
Kan föröka sig i död syrefattig vävnad runt ett sår från stick-/skärskador.
Smittar inte mellan människor, allmän vaccinering i Sverige.
33
Berätta lite om stryknin.
Stryknin är ett toxin som binder till glycinreceptorer som då blockerar glycinbindning till dem - eftersom att glycin agerar som en inhibitorisk NT i ryggmärgen så kommer det leda till mindre inhibition och då ökad motorneuronaktivitet.
34
Vad är hjärnratio?
Man delar hjärnans vikt med individens kroppsvikt = hjärnratio
35
Hur bildas hjärnkortex?
Hjärnbarkens lager bildas ett och ett hos fostret - det finns 6st lager:
1. Gliaceller och nerv bildas i ventrikulära zonen (bredvid ventriklarna) från delande pregenitorceller
2. Specialiserade gliacellers fibrer växer ut radialt till pian – s.k. radialceller
3. Nervcellerna kommer då att via radialcellernas fibrer ta sig uppåt och startar de kortikala lagerna – de nya cellerna lägger sig över de lagerna som redan finns.
4. Nya nervceller bildas och de vandrar uppför radialcellerna och delar upp det blivande kortex i en yttre del som kommer att bli lager I och en inre del som kommer att ge upphov till lager V och VI.
5. Nervceller som föds sedan kommer migrera förbi de djupa lagerna och bilda lager II, III & IV.
36
Vilka lager består kortex av?
1. Lamina molecularis
2. Lamina granularis externa
3. Lamina pyramidalis externa
4. Lamina granularis interna
5. Lamina pyramidalis interna
6. Lamina multiformis
Dessa lager består av olika nervceller; pyramidceller, stjärnceller, nervceller, Betz celler
37
Vad är mikrokolumner resp. makrokolumner?
Mellan de olika lagerna finns det som små kedjor av neuroner som bildar s.k. kortikala mikrokolumner. Det är då hundratals samarbetande nervceller som i en pelare och då bildar funktionella enheter.
Makrokolumner består av flera mikrokolumner, som då fungerar som en större funktionell enhet.
Ett tydligt ex. på en kortikal makrokolumn är morrhår på djur - de har en egen makrokolumn i sin sensoriska hjärnbark och känner av ändringar på morrhåren.
38
Brodmannarean?
Hjärnbarken delas in i olika hjärnbarksområden utifrån hur de ser ut i olika snitt. De heter då olika siffror.
39
Hur är hjärnbarken anatomiskt organiserad?
Av lager (Brodmannareorna)
Lober med fåror
De kortikala kolumnerna
40
Somatotopin i hjärnbarken, berätta.
Somatotopin i hjärnbarken innebär att olika innerverade områden skickar sina signaler till speciella områden i hjärnbarken. Somatotopin stämmer väl överens mellan somatosensoriska kortex och primära motorkortex för att sensoriska impulser ska komma i kontakt med samma område som styr de motorneuron i kroppen.
41
Var finner man synkortex?
Synkortex finns i nackloben.
| Är viktig för perception, kognition, minnen & medvetande.
42
Var på hjärnbarken finner man de olika fem sinnena?
1. känseln hittar man i parietalloben
2. synen hittar man i occipitalloben
3. hörseln hittar man i temporalloben
4. lukt i insulan som ligger under temporalloben
5. smak i insulan som ligger under temporalloben
43
Thalamus
Alla stimuli, förutom luktsinnet, går genom thalamus innan de skickas vidare till sitt kortexområde.
44
Vilka huvudsakliga förbindelser har hjärnbarken?
- amygdala, har med emotioner att göra
- hippocampus, har med minne, inlärning & rumsuppfattning att göra
- thalamus, relä för sensoriska intryck
- hjärnstammen; medvetandenivå, livsuppehållande funktioner
45
Vad är ett associationsområde?
Associationsområden är de områden som sköter mer komplexa funktioner, ex. känslor, minnen & språk.
De här områdena får information från många olika delar av kortex och informationen avkodas och integreras främst i de bakre delarna av kortex, för i de främre är det främst beslutsfattandet om hur individen ska agera som sker.
46
Vilka olika typer av associationsområden finns?
Unimodalt sensoriskt associationsområde
- ffa tar emot info från EN typ av sensoriskt område i kortex (ex. hörseln).
- finns beläget posteriort om primära somatosensoriska kortex.
Unimodalt motoriskt associationsområdet
- ffa skickar info till primära motorkortex.
- finns beläget anteriort om primära motorkortex (kallas för premotorkortex?)
Multimodalt associationsområde
- tar emot och skickar info till/från sensoriska & motoriska områden
De tre viktigaste områdena är:
47
Vilka är de tre viktigaste mulitmodala associationsområdena?
Bakre associationsområdet - ligger beläget över det unimodala sensorområdet och läser av detta område. Området ligger där parietal, temporal & occipitalloberna möter varandra - hanterar bl.a. uppmärksamhet & språk.
Limbiska associationsområdet - ligger beläget längs den mediala kanten av cerebrala hemisfärerna, hanterar känslor & minnen
Främre associationsområdet - prefrontal kortex - främre delen av frontalloben
- tar info från de två andra multimodala assoc.områdena och samarbetar med premotorkortex.
- hanterar planering, beslut & personlighetsdrag (jaget sitter här)
48
Varför har vi associationsområden?
För att sinnesområdena i hjärnan ska kunna kopplas ihop så att vi kan använda den infon som sinnena kommer med.
49
Hur skickas sensorisk info till hjärnan och hur leder det till en rörelse, kortfattat?
sensoriskt stimuli --> sensorneuron från perifera receptorer --> primära somatosensoriska kortex --> unimodala associationsområdet --> bakre associationsområdet (multimodalt som bearbetar sensorisk info) --> limbiska associationsområdet --> främre associationsområdet (planerar kommande motorisk rörelse) --> från prefrontalkortex till premotorkortex (skapar en vilja att röra sig) --> primär motorkortex (generear själva rörelsen) --> motorneuron via ryggmärgen ut till stimulistället.
50
Vad betyder kognition?
informationsprocessning, mha delarna i hjärnbarken
förmågan att kunna uppmärksamma yttre stimuli/inre motivation, identifiera betydelsen av sådana stimuli och göra lämpliga åtgärder - avgöra hur viktiga stimuli är för en själv
51
Beskriv vad parietalloben har för funktioner i hjärnan.
- Har det multimodala bakre associationsområdet
- hjälper till att organisera, identifiera och tolka sensorisk info för att kunna förstå den yttre miljön - uppfattningsförmågan
- hjälper till med uppmärksamhetsförmågan (finns nervceller som aktiveras när man uppmärksammar något- man riktar sin tankeverksamhet på ngt specifikt). Uppmärksamheten påverkas av medvetande- & upphetsningsgrad.
- störningar i parietalloben --> ADHD (kärnsymtom är just svårt med uppmärksamhet, minskad impulskontroll & hyperaktivitet) - ADHD individer har ingen synk mellan parietalloben och frontalloben.
52
Hur aktiveras parietalloben vid synitryck?
Synintryck från vänster --> vänster parietallob inaktiv, dx parietallob aktiv
Synintryck från höger --> sin parietallob aktiv, dx parietallob aktiv
Den högra parietalloben är VIKTIG för uppmärksamheten!
53
Vad är neglekt?
Neglekt innebär att man inte kan tolka sin ena sida, det kan tom. bli så illa att man inte längre vet om att man har en andra sida.
Skadar man höger parietallob får man vänstersidigt neglektsymtom (man kan inte uppmärksamma sin vänstra sida eller vad som finns till vänster om en)
54
Olika funktioner sitter i de olika hemisfärerna. Berätta.
Sin hemisfär:
- tal
- språk
- rationella tankar
- matematisk förmåga
- skrivförmåga
Dx hemisfär:
- kreativa funktioner
- musciera
- måla
- skulptera
- intuition
- processning av sensorisk info
- uppfattning om sensorisk omgivning
- analys av emotionella signaler
Så beroende på vilken hemisfär man skadar, och var i kortex skadan uppstår, leder det till olika konsekvenser för individen.
55
Olika funktioner i hemisfärerna tog man reda på mha split-brain experiment. Man delade på hemisfärerna så att de inte hade kontakt med varandra längre och så testades olika saker. Ge ett exempel.
Först fick patienten ett ord blinkat för sig på höger sida, då kunde patienten säga vad det var för ord – synintryck från höger då reagerar vänster hemisfär där talet sitter. När sedan samma ord visades i vänstersynfält så tolkade patientens högra hemisfär det och sa ”ingenting” men med vänsterhand kunde patienten rita det som ordet innebar (ett ansikte i det här fallet – och det kunde ritas för ”att måla” finns i höger hemisfär och vänsterhand styrs även av högerhemisfär) men kunde inte säga ordet för talet inte sitter i den aktiverade hemisfären.
56
Varför är hjärnan lateraliserad?
- underlätta för multitasking
| - likartade funktioner ligger nära varandra, då slipper signalerna skickas över hela hjärnan
57
Var finner man tal & språk kortex?
I övre delen av temporalloben/nedre delen av frontalloben & parietalloben
58
Förklara begreppet kritisk period.
För att en egenskap ska kunna finnas måste den inom en viss kritisk period blivit stimulerad för att den senare ska kunna aktiveras och fungera som den ska.
Gällande språket är den kritiska perioden vid 6 års åldern.
Om man inte har pratat innan den kritiska perioden kommer man ha det svårare att lära sig prata, om man ens kan det.
59
Beskriv Broca´s area.
Broca´s area finner man i frontallobens nedre kant ned mot temporalloben i sin hemisfären.
Det här området styr den motoriska delen av talet - göra om tankar till ord och meningar görs här.
Skada i Broca´s leder till att man har svårt att bilda meningar, det kommer bara fram enstaka ord.
60
Beskriv Wernicke´s area.
Wernicke´s area sitter också i vänstra hemisfären, fast upptill på temporalloben.
Det här området påverkar logiken i talet och förståelsen av språk.
Skador i Wernicke´s gör att det blir svårt att få fram logiska meningar eller ens sammansatta meningar.
61
Hur förbinds Brocas med Wernickes?
Signalen kommer först till Wernicke´s där signalen tolkas och det bestäms vad som ska sägas --> Broca´s där tankarna blir till ord --> primära motorkortex som gör det möjligt att få ut meningarna som man har processat i hjärnan.
Visuellt/audiellt stimuli --> Wernicke --> Broca --> motorkortex --> munnen
62
Vad betyder afasi?
Afasi = svårt att uttrycka sig och förstå talat språk
63
Vilka olika afasier finns det?
Broca-afasi = normal förståelse men det är svårt att uttrycka sig
Wernicke-afasi = talet är flytande men svårt att förstå och ofta misstag i eget tal
Lednings-afasi = skada på förbindelsen mellan de två (fasciculus arcuatus), flytande tal och god språkförståelse, dock kan man inte upprepa vad man hör eller läser, pga. Wernicke kan inte skicka sin förståelse till Broca - ingen förståelse som kan göras om till ord då.
64
Höger hemisfär har även den en stor betydelse för språket - även fast man säger att språket sitter i sinistra hemisfär. Förklara.
Höger hemisfär hjälper till genom att:
- ge en begränsad språkförståelse
- ger känsla till tal och språkförståelse
- hjälper till att fokusera vid lyssnande och eget tal
Skada i området i dx hemisfär kan då leda till att:
- flytet i talet blir dåligt
- svårt att förstå komplicerat innehåll (läsa och skriva)
- svårt att fokusera på det väsentliga, hålla tråden och komma till avslut
- svårt att uppfatta nyanser, kroppsspråk och haka på stickrepliker.
Vid dyslexi används den högra hemisfären mer än den vänstra.
65
Hur påverkar hjärnstammen talet?
Kontrollerar:
- musklerna i struphuvudet
- tungmuskulaturen
- koordination av andning
- mimiska muskulaturen
- kroppsspråket
66
Vad har temporalloben för funktion?
Här finns limbiska associationsområdet.
Det finns speciella ansiktsnervceller här som reagerar olika starkt på ansikten från olika vinklar - de aktiveras när ett ansikte visas. Nervcellerna finns i vindlingen fusiform gyrus!
Temporalloben besitter alltså förmågan att känna igen ansikten --> bättre socialt samspel, gruppers överlevnad
Det finns de som inte kan känna igen ansikten, om man temporallob skador, och det kallas för prosopagnosi - man har då en skada på fusiform gyrus!
(ansiktsblindhet)
67
Frontalloben, dess funktioner.
I frontalloben sitter den främre associationsområdet.
- samordnar info
- individens vilja
- avgör om ett beteende utförs
- uppfattning av jaget
- känsla av motivation
Funktionerna i frontalloben, särskilt riskbedömmandet och kosekvensanalysen, tar längst tid att utveckla. Det här går dock att träna upp.
Planering och beslutsfattande sker i frontalloben och skador här kan då påverka detta. En förutsättning för att det här ska ske bra är ju att det kommer information hit (det sker bl.a. mha parietalkortex för därifrån kommer infon).
Människor är olika bra på att planera och att fatta beslut.
68
Vilka 8 grundkänslor har vi?
1. glädje
2. tro
3. rädsla
4. överraskning
5. sorg
6. avsky
7. ilska
8. förväntan
Dessa grundkänslor kan sedan finnas i olika grader så att man känner olika starka känslor.
69
Vilka strukturer ligger bakom att man visar känslor?
De ÖMN gör den viljemässiga kontrollen, hypothalamus ger den känslomässiga kontrollen av muskulaturen.
Har man en skada i någon av de här två banorna kallas det facialispares.
Har man en skada i ÖMN --> svårigheter att göra ett viljestyrt leende, men man kan fortfarande göra ett känslomässigt leende. Skada i emotionsbanan (hypothalamus) --> viljestyrt leende går att göra, "äkta" leende går inte att göra.
70
Vilka delar av hjärnan är inblandade i emotioner?
Det limbiska systemet! - de hjärnstrukturer som anses svara för organismens överlevnadsförmåga och släktets fortbestånd.
Hypothalamus - upprätthåller homeostasen, balanserar den inre kroppsmiljön
Hippocampus - inlärning, minne, rumsuppfattning
Amygdala - flykt och försvar, känslolivet
De tre f:en = feeding, fighting & fucking
AMYGDALA är den centrala delen i det limbiska systemet - viktig samordnare av kortikal bearbetning till hypothalamus och andra hjärnstrukturer som är med i känslomässiga beteenden.
71
Beskriv inlärd rädsla.
Har man kopplat ett neutral stimuli med ett obehagligt stimuli kan det neutrala stimulit ge en obehaglig rädsla, trots att det obehagliga stimulit inte är närvarande.
Fobier.
72
Beskriv belöningssystemet.
= de nätverk i CNS som reglerar och styr beteendet genom att påverka känslor av njutning.
Belöning psykologiskt är en process som förstärker ett beteende, biokemiskt verkar det genom frisättning av NT (främst dopamin) och involverar fler anatomiska strukturer, ffa det limbiska systemet, så att man ska må bra av belöningen.
Det är flera nervcellsgrupper som är med i hjärnans belöningssystem, de här grupperna är även med i styrningen av humör och vår sociala anpassningsförmåga --> obalans mellan nervcellsgrupperna och deras förbindelser med andra hjärnområden ligger ofta bakom psykiska problem!
73
Vilka är hjärnans lober?
Lobus frontalis
Lobus temporalis
Lobus occipitalis
Lobus parietalis
74
Vad heter storhjärnan på latin?
Telencephalon
75
Mellanhjärnan på latin?
| Vilka strukturer finns i mellanhjärnan?
```
Diencephalon. Strukturerna som finns är:
- thalamus
- hypothalamus
(-epithalamus)
(-subthalamus)
```
76
Vad är hjärnstammen på latin, samt vilka delar ingår i den?
= truncus encephali
- mitthjärnan (mesencephalon)
- bryggan (pons)
- förlängda märgen (medulla oblongata)
77
Vad heter ryggmärgen på latin?
medulla spinalis
78
Vad heter lillhjärnan på latin?
cerebellum
79
Vad är skillnad på efferent & afferent?
Afferent går inåt i kroppen, efferent går utåt i kroppen.
80
Vilka lager består en nerv av?
Endoneurium
Perineurium
Epineurium
Alla tre är bindvävsskikt.
81
Vad är Schwannceller resp. oligodendrocyter?
Schwannceller och oligodendrocyter är exempel på gliaceller - stödjeceller.
Schwannceller sitter på axon ute i periferin och produceras axonens myelin, en Schwanncell per axon, medan oligodendrocyter sitter i CNS och kan producera myelin upp till 50st axon.
82
Vad heter stället där medulla oblongata övergår till medulla spinalis?
Foramen magnum (det stora nackhålet)
83
Hjärnan består av fem regioner, vilka och vad är deras resp. funktion?
Telencephalon (storhjärnan)
- har hand om de medvetna tankeprocesserna, kognitionen, minnet, inlärningen, motorik kontroll & sensoriktolkning.
Diencephalon (thalamus & hypothalamus)
- thalamus processar och för vidare sensoriskinfo till storhjärnan.
- hypothalamus har hand om emotioner, autnoma funktiner & hormonproduktion
Mesencephalon (mitthjärnan)
- processa syn & hörsel, reflexmässig motorik & medvetandegraden
Metencephalon (pons & cerebellum)
- cerebellum har hand om koordination, inlärning av komplex motorik, justerar kommandon från andra motoriska center i hjärna & ryggmärg.
- pons för vidare sensorik till cerebellum och thalamus, är ett autonomt motorcentrum
Myelencephalon (medulla oblongata)
- för vidare sensorik till thalamus, fungerar som ett autonomt centrum för viscera, ex. andning, kardiovaskulärt, matsmältning
84
Gyrus
= vindling
85
sulcus
= fåra
86
Det finns fyra viktiga fåror på hjärnbarken som delar upp hjärnan i dess fyra lober. Vilka?
Centralfåran (sulcus centralis)
- finner man mellan frontalis och parietalis
Hjäss-nackfåran (sulcus parietooccipitalis)
- finner man mellan parietalis och occipitalis & mellan temporalis och occipitalis
Sidofåran (sulcus lateralis)
- delar av temporalis från de andra tre loberna
Förnacksjacket (incisura praeoccipitalis)
- skiljer cerebellum från de övriga delarna av storhjärnan.
87
Vissa säger att det finns sex lober i hjärnan, vilka är de två andra och vad har de för funktion?
Lobus insularis (ön, insula)
- finner man i hjärnan, längst in i sidofåran innanför temporalis.
- anses vara viktig för medvetandet, medverkar till kroppens homeostas, bidrar till funktioner gällande känslolivet (verklighetsuppfattning, erfarenhet av relationer till andra), tar emot smärtimpulser från kroppens alla organ.
Lobus limbicus (gränsloben)
- finner man oxå innanför hjärnkortex. Det är vanligt att man delar upp limbicus mellan pann-, hjäss- & tinningloberna för den befinner sig under dessa tre lober.
- dess övre del utgörs av gördelvindlingen (överlevnadsförmåga, släktets fortbestånd/seualfunktioner)
- dess basala del samverkar med hippocampus gällande minnet och inlärningen.
88
Hur kopplas hjärnans hemisfärer ihop?
Mha hjärnbalken och längst fram även av commisura anterior (som kopplar ihop hemisfärerna via deras temporallober ocg amygdala).
89
Vad heter hjärnbalken på latin?
Corpus callosum
90
Vilka är de basala ganglierna?
Nucleus caudatus
Putamen
Globus pallidus externa/interna
91
Vad har de basala ganglierna för funktion?
De basala ganglierna har till uppgift att initiera och avsluta rörelser.
Även de som har hand om omedvetna rörelser gällande kontraktion av skelettmuskulatur, ex. armpendeln när vi går.
92
Vad är så speciellt med Thalamus?
Genom thalamus går alla sinnesintryck, förutom luktsinnet, innan de skickas vidare till kortex.
93
Det finns tolv kranialnerver - vilka är dem?
1. luktnerven = olfactorius
2. synnerven = opticus
3. ögonmuskelnerven = oculomotoris
4. rullmuskelnerven = trochlearis
5. trillingnerven = trigeminus
6. sidtittarnerven = abducens
7. ansiktsnerven (mimik) = facialis
8. balanshörselnerven = vestibulocochlearis
9. tungsvalgnerven = glossopharyngealis
10. inälvsnerven = vagus
11. extranerven = accessorius
12. tungmuskelnerven = hypoglossis
94
Vilka kranialnerver utgår från cerebrum (storhjärnan) resp. hjärnstammen?
1 & 2 utgår från storhjärnan
| 3-12 utgår från hjärnstammen
95
Spinalnerver finns vanligtvis i 31 par och de går ut mellan ryggkotorna. Vilka olika segment delas spinalnerverna upp i?
Halsspinalnerver (cervikala) = C1-C8
Bröstspinalnerver (thorakala) = Th1-Th12
Ländspinalnerver (lumbala) = L1-L5
Korsbensspinalnerver (sakrala) = S1-S5
Svansspinalnerver (coccygeala) = 1 (-3) par
96
Beskriv ryggmärgens olika delar.
Dorsalt finner man sensorneuron som är afferenta.
Ventralt finner man motorneuron som är efferenta. Till den dorsala delen går det sensorneuron och det är där pseudounipolära neuronen finns i ganglier - kallas för dorsalrotsganglier
97
Ryggmärgens förhållande mellan grå och vit substans varierar längs med den. Förklara varför.
Där det krävs mer innervering finns det mer gråsubstans eftersom det behövs fler nervkroppar - C5 & L4 har betydligt mer gråsubstans än andra ryggmärgssegment och det är för där innerveras extremiteterna ifrån.
98
Hur transporteras impulser i ryggmärgen?
Impulser mellan olika ryggmärgssegment och upp till hjärnan sker huvudsakligen dorsolateralt (dorsalt lateralt) i ryggmärgen.
Impulser från hjärnan sker huvudsakligen ventromedialt (medialt framtill) i ryggmärgen.
99
Vad är ependymceller och var finner man dem?
Ependymceller finner man som ett epitelcellsmembran i hjärnans ventrikelsystem och även i ryggmärgens centralkanal. Det är de här ependymcellerna som hjälper till att producera cerebrospinalvätskan
100
Vad är mikrogliaceller?
Mikrogliaceller är NS egna makrofager, när den har blivit aktiverad vid skada av NS.
101
Vilka hinnor finns ovanpå hjärnan?
```
Dura mater (duran)
Arachnoidea
Pia mater (pian)
```
102
Beskriv duran.
Dura mater är den hinnan närmst skallbenet och sägs vara den hårda hinnan.
Har väldigt få blodkärl.
Sitter tätt mot skallbenets insida, omsluter hjärnan och ryggmärgen enda ned till sacrum (korsbenet).
103
Beskriv arachnoidea.
= spindelvävshinnan
Har trabekler som fäster på den underliggande pian.
Här finns de allra flesta blodkärlen - är en tunn bindväv. Arachnoidea tar genvägar över hjärnans fåror, den följer inte med ned i fårorna. Arachnoidea går även den enda ned till sacrum.
Mellan arachnoidea och duran finns det ett utrymmet: spatium subdurale.
Mellan arachnoidea och pian finns spatium subarachnoideum där cerebrospinalvätska och blodkärl finns.
104
Beskriv pian.
= den mjuka hinnan
tunn bindväv, följer hjärnans vindlingar och fåror - är väldigt svår att se.
Följer även med runt blodkärl in i nervvävnad. Finns också runt ryggmärgen men slutar vid disken mellan L1 och L2 kotorna.
105
Vad är spatium epidurale?
Det är utrymmet där duran tar slut runt ryggmärgen och kotkroppskanalen.
Det är här epiduralbedövning sätts.
106
Beskriv falx cerebri.
Duran går ned mellan hemisfärerna och det durabladet kallas falx cerebri.
107
Vad är tentorium cerebelli?
Tentorium cerebelli är ett durablad som finns horisontellt mellan nackloben och lillhjärnan som skiljer lillhjärnan från storhjärnan.
108
Vad är den övre mittställda blodledaren för något?
Duran följer längs med skallbenet och den förgrenar sig ned mellan hemisfärerna i falx cerebri bladen. Den här förgreningen från två håll bildar som en triangel med endotelceller inåt, och den här triangeln kallas den övre mittställda blodledaren (latin: sinus durae matris).
Det är från det den här strukturen som venöst blod tas ifrån hjärnan för att transporteras tillbaka till hjärtat.
109
Vad är araknoida villi?
Det finns små hål i duran som kallas araknoida villi, som är som små utbuktningar av det subaraknoidalrummet där cerebrospinalvätskan kommer in i det venösa blodet i de övre mittställda blodledaren.
Araknoida villi överför likvor från subaraknoidalrummet till blodet.
110
Var gör man en lumbalpunktion?
Pian slutar tidigare än duran och arachnoidan men nervtrådar fortsätter nedåt i ryggmärgen ändå - där pian slutar, slutar även ryggmärgen. Det är i det här utrymmet från att pian tar slut (ryggmärgen slutar) och att duran tar slut som man gör en lumbalpunktion i. Man sticker in nålen innanför duran i det subarachnoidalrummet för att få tag på cerebrospinalvätskan som man vill åt vid en lumbalpunktion. Nerverna skadas inte om man gör punktionen nedanför ryggmärgens slut för där flyttar nerverna på sig när nålen kommer in (tänk en smal runt tråd, hur lätt är det att pricka den om den är rörlig?)
(vid epiduralbedövning befinner sig nålen utanför duran)
111
Vilket blodkärl är oftast involverad i strokes?
A. cerebri media
| är involverad i 2/3 av alla strokes - kallas för mediastroke
112
Vid en stroke finns det primära och sekundära skadeområden. Berätta.
Det primära skadeområdet är det området som drabbas av själva proppen som uppkommit - det blir syrebrist och energibrist --> nervcellerna dör.
Det sekundära skadeområdet: nervceller i närheten kommer få mindre tillgång till ATP, den döda vävnaden i det primära skadeområdet frisläpper en massa glutamat som påverkar den omgivande vävnaden genom att göra så den också dör. Det ökade skadeområdet (sekundära skadeområdet) kallas penumbra.
113
Beskriv blod-hjärn-barriären.
Större blodkärl kommer att förgrena sig till mindre blodkärl - kapillärer - som bildar ett kärlrikt nystan av kapillärer. På de allra flesta ställena är kapillärerna avskärmade från omgivningen av astrocyter och det är det som ger upphov till blod-hjärn-barriären.
Blod-hjärn-barriären hindrar att ämnen som inte ska vara i hjärnan kommer dit.
114
Vad spelar astrocyterna för roll i blod-hjärn-barriären?
Astrocyterna sitter på kapillärerna och stimulerar bildning av:
- tight junctions som begränsar permeabiliteten för kapillärernas membran
- skyddar hjärnan från toxiner
- glukostransportörer som tillgodoser energitillförseln av glukos som hjärnan behöver
Fettlösliga ämnen kan dock ta sig över utan problem, ex. CO2 kan ta sig över.
Kapillärerna i hjärnan är omgivna av astrocyter med deras utskott, och inuti finns det som vanligt endotel med sitt basalmembran.
115
Vilka två huvudartärer förser hjärnan med blod?
A. carotis interna & A. vertebralis
116
Varifrån kommer A. carotis interna?
A. carotis interna är det blodkärl som går in i kraniet till hjärnan, men a. carotis interna härstammar från a. carotis communis som har delat upp sig i a. carotis interna & a. carotis externa.
117
Varifrån kommer A. vertebralis?
A. vertebralis härstammar från a. subclavia, och den går på vardera sida om ryggmärgen och kommer in genom kraniet och då precis innanför kraniet slås de två ihop till a. basilaris
118
Var tar a. carotis externa vägen efter förgreningen från a. carotis communis?
A. carotis externa går ut till kraniets utsida där den försörjer kraniets utsida och ansiktet (den här artären går INTE in i kraniet som de två andra huvudgrenarna gör)
119
A. meningea media - beskriv artären.
A. carotis externa ger upphov till a. meningea media som är det stora kärl som försörjer större delen av hjärnans hinnor.
Många blödningar sker epiduralt (utanför duran) då är det a. meningea media som har spruckit.
120
Beskriv hjärnans artärcirkel.
= Cirkulus Willisii
A. vertebralis sitter ihop med a. communicans anterior och a. communicans posterior som i en cirkel och de tre artärerna bildar hjärnans artärcirkel.
Den här cirkeln förhindrar att det vid en propp ska orsaka extrem skada på hjärnan på en gång eftersom att blodet kan ta sig runt proppen via den här cirkeln så att man hinner få hjälp.
121
Beskriv a. cerebri posterior.
Från a. basilaris kommer det förgrenas till a. cerebri posterior höger och vänster, som sedan förgrenar sig även till a. communicans posterior.
122
Beskriv a. cerebri anterior.
A. cerebri anterior är de blodkärl som utgår från där a. cerebri media och a. carotis interna går ihop, och de går uppåt i Willis krets.
123
Beskriv a. cerebri media.
Den verkar möta a. carotis interna i Willis krets.
124
Beskriv hjärnans vensystemet.
Hjärnans vener följer i princip artärerna tills de kommer till bryggvenerna som är mellan hemisfärerna. Venernas slutpunkt är den övre mittställda blodledaren där blodet töms från venerna. Genom v. jugularis förs det venösa blodet tillbaka till hjärtat.
125
Vilka är de tre större venerna som finns i hjärnan?
Sinus cavernosus
Sinus sigmoideus
Sinus transversus
126
Beskriv olika typer av blödningar i hjärnan.
Epiduralblödning - a. meningea som har spruckit, våld mot huvudet, snabba symtom som behöver snabb behandling - få bort blodet snabbt. Är utanför duran men innanför skallbenet.
Subduralblödning - ofta orsakad av blödning i bryggvenerna, kan uppstå vid hjärnskakning (bryggvenerna åker fram&tillbaka och går sönder), blödning innanför duran, symtom uppkommer ofta senare då blödningen går långsammare - kan dock bli allvarligt.
Subaraknoidalblödning - små anrurysmer eller kärlbrock spricker, tunna så de kan spricka spontant - kan ge snabb huvudvärk/illamående/kräkningar/medvetandesänkning - kan vara medfödda missbildningar på blodkärlen - den här blödningen ska man se som en varningsblödning då ofta en större blödning sker inom någon timme.
127
Vad heter det specialiserade epitelet som producerar cerebrospinalvätskan?
Plexus choroideus
128
Beskriv flödet för cerebrospinalvätskan.
1. sidoventrikel 1&2
2. genom foramina monroi
3. tredje ventrikeln
4. akvedukten (aqueductus mesencephali)
5. fjärde ventrikeln
6. till ryggmärgen via foramen magendi, upp till subarachnoidalrummet via foramen luschkae
7. samlas tillslut i granulationes arachnoidales runt hjärnan & i vener längs med ryggmärgen
129
Vad har cerebrospinalvätskan för funktion?
Cerebrospinalvätskan:
- ger hjärnan "flytkraft" - så hjärnan ligger på en hinna istället för på kraniebotten
- mekaniskt skydd vid stötar mot skallen
- forslar bort ämnen som kan störa nervcellernas och gliacellernas funktion
- kompletterar näringsförsörjningen som kommer via blodet
130
Vad är hydrocephalus?
= vattenskalle
Om det blir något fel på ventrikelsystemet i hjärnan, typ att akvedukten täpps igen så kommer CSV att finnas i för stor volym och öka ventriklarnas storlek - de kommer se ut som stora svarta ringar på en röntgenbild. Det kan även bero på att CSV inte tas upp i arachnoida villi och då leder det också till ett överflöd av CSV.
131
Lokalisering av NS skada.
- skada på motorkortex så märks det ofta kontralateralt, att om man har något fel på höger sida så är det vänsterhemisfär skadan sitter i
- basala ganglierna visar sig på koordinationen och rörelsestörningar
- cerebellum, koordinatrörelser som inte fungerar
- hjärnstammen, symtom från kranialnerverna (svårt att andas)
- ryggmärgen, motorik&sensorik påverkad
- perifer nerv, motoriska och/eller sensoriska besvär - atrofi (förtvining av en cell/vävnad/organ)
132
Var ligger primära motorkortex? Premotorkortex?
Anteriort om centralfåran i den precentrala vindlingen.
| Premotorkortex ligger anteriort om primär motorkortex.
133
Hur delas premotorkortex upp?
Premotorkortex består av premotorområdet & supplementära motorområdet
134
Beskriv kortikospinalbanan lite lätt.
Kortikospinalbanan utgår från kortex och förbinder hjärnbarken med spinala neuron.
Direkt bana som är den mest direkta kontakten mellan cerebrum och neuron i ryggmärgen.
Det är i den här banan som sidorna korsar mittlinjen - höger hemisfär styr vänster kroppshalva och vice versa.
135
Var får kortikospinalbanan sina axon ifrån?
30 % av nervceller i primära motorkortex
30% från motorassocierade områden
40% från somatosensoriska kortex, hjässloben & gördelvindlingen
136
Beskriv kortikobulbarbanan.
Kortikobulbarbanan förbinder storhjärnebarken till hjärnstammen.
Banan börjar lateralt på hjärnbarken, bl.a. där ansiktet styrs, och nervtrådarna terminerar de nedre motorneuronen i hjärnstammen och innerverar kraniala motorkärnorbåde kontralateralt (på andra sidan mittlinjen) och ipsilateralt (på samma sida mittlinjen). Via kranialnerverna innerverar denna bana huvudet, ansiktet och nacken - och de kontrollerar då ansikte & käkmuskulatur, svalget och tungrörelser.
137
Vad är ett muskelfält?
| Hur är det kopplat till spike-triggered averaging?
Ett muskelfält är de muskelfibrer som ETT motorneuron innerverar.
Spike triggered averaging är ett mått på ett ÖMN muskelfält - man har gjort tusentals mätningar på olika muskelfibrer och då fått ett genomsnitt på den enskilda aktiviteten från ett visst övre motorneuron.
Varje rörelse som man gör sker tack vare att många olika övre motorneuron samarbetar eftersom att flera olika muskelfibrer måste aktiveras samtidigt och då kräver det flera ÖMNs aktivering.
138
Beskriv premotor-området.
Premotor-området har ett info byte med primära motorkortex.
Är ansvarigt för planeringen av rörelser som man ska göra - kodar & hjälper till att skapa en rörelse
Tar emot signaler från cerebellum
PMA utgör 30% av axonen i kortikospinalbanan.
139
Beskriv supplementära motorområdet (SMA).
SMA är viktigt för planering och inlära rörelsemönster.
Innan en rörelse sker syns aktivitet i SMA - stimulering av SMA skapar en vilja att röra sig och man förbereds på den kommande rörelsen.
SMA samarbetar även över hemisfärerna för att planera rörelser som ska ske mellan de båda kroppshalvorna
Har ett stort utbyte med de basala ganglierna.
140
Vilka indirekta bansystem finns i NS? Vilka grunläggande funktioner har dessa?
Rubrospinalbanan (tractus rubrospinalis)
Colliculospinalbanan (tractus colliculospinalis)
Vestibulospinalbanan (tractus vestibulospinalis)
Retikulospinalbanan (tractus reticulospinalis)
De här bansystemen kallas även extrapyramidala bansystem för att de är utaför de pyramidala primära banorna.
De här bansystemen kontrollerar axiala rörelser som är viktiga för balans och hållning, bidrar till huvud-, nack- & ögonrörelser.
De här bansystemen befinner sig medialt i kroppen och sköter därför rörelser som är mer autonoma, ex. balansen.
141
Beskriv tractus rubrospinalis.
Startar i den röda kärnan i hjärnstammen och fortsätter sedan nedåt.
Banan är viktig för hur lillhjärnan kontrollerar motoriken.
I ryggmärgen färdas banan med kortikospinalbanan (hos djur har det visat sig att de här banan kan ta över KSB om den skadas).
Bidrar till kontroll av överarmarna - de har med balansen att göra (tappar man balansen försöker man korrigera med bl.a. armarna).
142
Beskriv tractus colliculospinalis.
Startar i kollikulus - fyrhögarna i hjärnstammen.
Har en bilateral terminering i ryggmärgen och sträcker sig ned till nedre motorneuron kretsar på ungefär nivå C6.
Viktig för att orientera huvudet och för reaktion på synintryck.
143
Tractus vestibulospinalis finns som både medial & lateral. Beskriv dessa.
Både den mediala och den laterala terminerar bilateralt i medioventrala delen av ryggmärgen.
Mediala VSB styr huvudrörelse reflexmässigt genom respons från innerörats semicirkulära kanaler som reagerar på huvudrotation.
Laterala VSB verkar på de proximala (nära mittlinjen) muskulaturerna i armar och ben, reflexmässigt aktiverar VSB de sträckmuskulatur genom respons från innerörats otoliter som reagerar på obalans.
144
Beskriv tractus retikulospinalis.
Har en bilateral terminering i den medioventrala delen av ryggmärgen. Banan utgår från retikulära formationen (som är det som blir kvar av mitthjärnan och pons när man har tagit bort kranialkärnor, cerebellära kärnor, fibervägar, dorsolaterala sensoriska delar) - är som en gegga i hjärnstammen. Man vet inte säkert vad den har för funktion men den pvåerkar proximal muskulatur för kontroll av temporal och spatial rörelse av ben, bål & armar.
