Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

BV3 > histologi > Flashcards

histologi Flashcards

1
Q

Vart förekommer 2 radigt epitel med stereociler i kroppen?

A

Ductus epididymis (= bitestikelgång)
Ductus deferens (= sädesledare)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vart i kroppen förekommer främst oförhornat flerskiktat skivepitel?

A
  • Munhåla.
  • Svalg.
  • Esofagus (= matstrupe).
  • Vagina (= slida)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vart i kroppen kan man hitta förhornat flerskiktat skivepitel?

A

på huden, keratiniserade döda hudceller mest superficialt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vart i kroppen kan man hitta övergångsepitel?

A

i urinvägarna från njurkalken (kalyx) till urethra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilken typ av sekretion innebär exocytos av sekretoriska vesiklar?

A

Merokrin sekretion och sker i till exempel svett och spottkörtlar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka strukturer i kroppen innehåller enkelt skivepitel (tillplattade celler och kärnor)?

A
  • Mesotel – pleura, pericard, peritoneum.
  • Endotel – blod- och lymfkärl.
  • Innerörat – (Reissners membran).
  • Njure – Bowmans kapsel, Henles slynga.
  • Exokrina körtlar – små utförsgångar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka strukturer i kroppen innehåller enkelt kubiskt epitel? (kubiska celler med runda centrala cellkärnor)

A
  • Glandula thyroidea (sköldkörtel) – follikelepitel.
  • Ovarium – groddepitel.
  • Retina (näthinna) – pigmentepitel.
  • Njure – tubuli.
  • Exokrina körtlar – medelstora urförsgångar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka strukturer i kroppen innehåller enkelt cylindriskt epitel? (cylindriska celler med basalt förskjutna cellkärnor)

A
  • Digestionskanalen – från cardia (övre magmunnen) i ventrikeln till anus.
  • Exokrina körtlar – stora utförsgångar.
  • Ryggmärgen – centralkanal (ependym).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka strukturer i kroppen innehåller Enkelt cylindriskt epitel med cilier (kinocilier)?

A
  • Tuba uterina (äggledare). Cilier transporterar ägget till implantation i livmodern.
  • Uterus (livmoder).
  • Små bronker
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vart i kroppen kan man hitta flerradigt cylindriskt epitel? (Alla celler har kontakt med basalmembranet. Ser dock ut som det är skiktat,
därav namnet pseudostratifierat)

A
  • 2-radigt – ductus epididymis (bitestikelgång), ductus deferens
    (sädesledare). Utrustat med stereocilier.
  • 3-5-radigt – luftvägarna (näshåla, sinus paranasales, larynx
    (struphuvudet), trachea (luftstrupen), större bronker). Utrustat med
    kinocilier. Kallas respirationsvägsepitel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka typer av enkelt/enskiktat epitel finns det?

A
  • enkelt skivepitel
  • enkelt kubiskt epitel
  • enkelt cylindriskt epitel
  • flerradigt cylindriskt epitel (cellkärnorna kan forma flera rader fast all celler har kontakt med basalmembran.)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Apokrin sekretion?

A

(gr. apos = spets, topp; krin = sekretion, avskilja)
Den apikala delen av cytoplasman snörs av. Ex. apokrina svettkörtlar i axillen (armhålan), kring anus och i ljumsken, vaxkörtlar i ytterörat samt bröst- /mjölkkörtlar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Holokrin sekretion?

A

(gr. holo = hel; krin = sekretion, avskilja)
Hela cellen fylls med sekret, dör och sekret utsöndras. Ex. talgkörtlar i huden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Cytokrin sekretion?

A

(gr. cytos = cell; krin = sekretion, avskilja)
Pigmentceller (melanocyter) i huden har långa utskott med vilka de injicerar melaninpigmentkorn in i hudens skivepitelceller (keratinocyter). På så sätt blir man brun vid UV-exposition

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Cytogen sekretion?

A

(gr. cytos = cell)
Sekretion av levande celler. Ex. ovum (äggceller) från ovariet och spermier från sädesepitelet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Stereocilier?

A

Långa orörliga utskott. Finns på epitelceller i ductus epididymis
(bitestikelgång) och ductus deferens (sädesledare) samt på hårceller i innerörat (signaltransduktion)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är typiskt för respirationsvägsepitel? (luftvägarna (näshåla, sinus paranasales) larynx
(struphuvudet), trachea (luftstrupen)).

A

3-5 radigt cylindriskt epitel med kinocilier, även bägarceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka celler bildar keratiniserade celler och hur? (förhorning)

A

Celler är odifferentierade och undergår mitos nära basal membranet och mognar/differentieras mer superficialt där de tappar sina organeller och producerar keratin filament (hornlager) och blir keratinocyter. Keratinocyter innehåller keratohyalin granuler som består av profilaggrin som är en prekursor till filaggrin som är en prekurson till keratin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

vilka tre distinkta lager finns i vener och artärers väggar samt vilket lager som är tjockast i respektive blodkärl:

A

tunica intima, tunica media, tunica adventitia.
Vener har mycket tunnare vägg än artärer och mindre glatt muskulatur. Tunica adventitia är det tjockaste lagret i vener. Artärer har mer glatt muskulatur och en mer regelbunden cirkulär form och tjockare vägg. I artärer är tunica media (glatt muskulatur) den tjockaste.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

karakteristiska kännetecken hos thymus i vuxna och nyfödda:

A

nyfödda: tydliga lober med lymfocyter och små hassalska kroppar.
vuxna: Inga tydliga lober, finns mycket fettceller, hassalska kroppar kan vara större och tydligare stuktur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

histologiska skillnader mellan tymus och andra lymfknotar?

A

lymfknutor har groddcentra (det har inte tymus). lymfknutor saknar hassalska kroppar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Typiskt för övergångsepitel?

A

Övergångsepitel förekommer endast i urinvägarna. Det är ett skiktat epitel.
Karakteristiskt för detta epitel är att de ytligaste cellerna är störst och att de ibland innehåller två kärnor.
När epitelcellerna är sträckta täcker de flera underliggande celler och får därför formen av ett paraply (paraplyceller). Paraplycellerna är mycket cytoplasmarika och har nära ytan en kraftigt färgad cytoplasmaförtätning vilken kallas krusta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Mikroskopiska kännetecken för glandula submandibularis.

A

I översiktsförstoring finner man att vävnaden är uppsplittrad i större och mindre lober av bindväv, i vilken interlobulära kärl och utförsgångar löper. Denna körtel domineras av serösa celler, endast cirka en femtedel av körtelcellerna är mukösa.
De serösa cellerna har klotrunda kärnor och färgad cytoplasma. Cytoplasman innehåller ofta rikligt med vakuoler som på sina ställen är anmärkningsvärt stora.
De mukösa cellerna karakteriseras av en mot basen tillplattad kärna och av en cytoplasma som i de flesta preparat förefaller nästan tom och ofärgad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Histologisk profil för glandula sublingualis.

A

En loberad körtel. Utförsgångar finns i bindvävssepta och mer sällan i körtelparenkymet. Det finns två typer av körteländstycken, serösa och mukösa. Serösa ändstycken har relativt små celler med runda kärnor och mörk cytoplasma medan mukösa ändstycken har relativt stora celler med platta, mörka cellkärnor och ljus cytoplasma. Vissa ändstycken består av både serösa och mukösa celler. De större utförsgångarna har två-radigt cylindriskt epitel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hos vilka epitel typer kan man ofta hitta bindvävstappar?

A

Flerskicktat skivepitel förhornat och oförhornat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilket nervplexus kan hittas i Tela Submucosa?

A

Meissner’s nervplexa (Plexus Submucosus)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vilket nervplexus kan hittas i Tunica Muscularis Externa?

A

Aurebach’s nervplexa (Plexus Myentericus)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Ytförstorande strukturer i magsäcken:

A

Rugae (utbuktningar/invikningar som innehåller både mukosa och submukosa)
Area Gastricae (utbuktingar som små kullar, innehåller mukosa.)
Foveole (gastric pits, går endast in i mukosan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Ytförstorande strukturer i tunntarmen:

A

Plicae Circulares (utskott som bestsår både av mukosa och submukosa)
Villi (Mindre utskott som formas av mukosa)
Mikrovilli (Cellutskott)

29
Q

Basalmembranet – består av:

A
  • Lamina lucida – laminin (glykoprotein; ”cellklister”)
  • Lamina basalis = lamina densa – kollagen IV
  • Lamina reticularis – kollagen III
    (1. ’Basal lamina’ = Lamina lucida + Lamina basalis (Lamina densa)
    2. ’Reticular lamina’ (lamina reticularis))
30
Q

Lager i ett hyalint brosk, ytligt till profund:

A

Bindvävskapsel som omger hela brosket inklusive fettväv.
Tjockare lager av fettvävnad som omger hela brosket.
Sedan kommer perikondrium, vilket är ett tunnare fibröst bindvävslager som övergår till en Appositionell tillväxtzon där prekursor celler differentieras till kondroblaster som producerar intercellulär substans. Mer profund i själva brosket är dessa celler färdigdifferentierade till kondrocyter som går ihop till isogena grupper eller ensamma. Matrix innehåller proteoglykaner och kollagena trådar. Kollagenet är dock i regel inte färgbart p.g.a. den
höga halten av proteoglykaner.

31
Q

Trådbrosk histologisk profil:

A

Färgat med Hemytoxin och eosin: Stort nätverk av tätt packade kollagen trådar som är lilafärgade med ljusare partier. Kondrocyter finns utspridda som små mörka prickar. Fibroblaster kan även hittas i mindre mängd, mer elongerade kärnor omgivna av ljusare partier.

32
Q

Histologisk profil för njurbarken:

A

Mörkfärgade glomerulus eller Malpighiska kroppar som består av Bowmans capsule med enkelt skivepitel och glomerulus apparat. Proximala och distala tubuli som ser lite ut som körteländstycken/utförsgångar. Proximala tubuli är mer eosinofila med rund cellkärna, innehåller även ett slags borstbräms epitel så att det blir suddigt/luddigt i tuberna. I barken finns även distala tubuli som är mindre eosinofila, har mindre cytoplasma/ligger tätare tillsammans, saknar borstbräm.

33
Q

Histologisk profi för njurmärgen:

A

Samlingsrör med kubiskt enkelt epitel. Övergår till cylindriskt när utförsgångarna blir större. Även delar av henles slynga med enkelt skivepitel går att hitta imellan utförsgångarna.

34
Q

Namn på strukturer som eggcell färdas igenom, tills uterus.

A

Ovarium, Infundibulum, Tuba uterina (ampulla närmare ovarium, isthmus närmare uterus), Uterus.

35
Q

Vilka två produkter bildast främst i ovarium (genes)?

A

Steroidogenes (Steroid hormoner)
Oogenes (Eggceller)

36
Q

Vad har ovarium för epitel och vad heter det?

A

Ovarium har enkelt kubiskt epitel som brukar kallas germinal epithelium eller germinalepitel.

37
Q

Vad kallas det täta bindvävslager/bindvävshinna som finns mellan cortex och germinal epitelet i ovarium?

A

Tunica Albuginea

38
Q

Vad kan man hitta i cortex respektive medulla i ovarium?

A

Cortex:
* Folliklar i olika stadium
* Bindväv
* Glattmuskulatur
Medulla:
* Lös Bindväv
* Blodkärl
* Nerver

39
Q

De olika stadium i folikelutvecklingen:

A
  • Primordialfollikel
  • Primärfollikel
    • Tidig
    • Sen
  • Sekundärfollikel
  • Tertiärfollikel eller Graafs Follikel
40
Q

Kännetecken för Primordialfollikel:

A

Bara oocyt och ett enkelt skivepitel och ett yttre basalmembran.
oocyten är ca 30 micrometer.

41
Q

Kännetecken för tidig primärfollikel.

A

Större oocyt än i primordialfollikel, 50-80 mikrometer. Follikelcellerna har blivit kubiska istället för platta med ett yttre basalmembran. Zona Pellucida har formats på oocyten.

42
Q

Kännetecken för sen primärfollikel:

A

Oocyten fortsätter växa och är lite större än i en tidig primärfollikel.
Zona Pellucida finns runt oocyten. Follikel cellerna har i detta stadie övergått till granulosa celler och är nu flera rader. Fortfarande ett yttre basalmembran. Bindväven som omger basalmembranet kallas här Theca Interna och Externa.

43
Q

Kännetecken för Sekundärfollikel:

A

Oocyten fortsätter växa och är ca 125 mikrometer vid detta stadie.
Granulosa cellerna är inte lika tätt packade och ett hålrum bildas som kallas Antrum. Basalmembranet och zona pellucida finns fortfarande.
Theca interna och externa fortsätter utväcklas. Theca interna är mer cellrikt medans Theca externa är mer bindväv.

44
Q

Kännetecken för Graafs follikel eller Tertiärfollikel:

A

Hela follikeln fortsätter växa här. Antrum växer och utgör majoriteten av Follikeln. Granulocellerna lägger sig som ett lager på insidan av basalmembranet och täcker även oocyten som tillsammans formar ett utskott in i Antrum. Granulosa cellerna som formar halsen till detta utskott kallas Cumulus Oophorus medans cellerna som omger själva egget kallas Corona Radiata. I Antrum finns follikelvätska och lite utspridda celler. Theca interna rikt med blodkärl och celler, Theca externa främst blodkärl. Zona pellucida finns fortfarande.

45
Q

Ägglossning sker när blodtillförseln till groddcells epitelet vid graafs follikel stryps av och vävnaden där dör. Dock stannar resten av follikeln kvar i ovariet och går igenom ett antal faser, vad heter dessa?

A
  • Corpus Hemorrhagicum: De resterande granulosa och theca cellerna blir kvar i ovariet och bildar denna, hålrummet fyllt med blod.
  • Corpus Luteum: Gulekroppen, bildar hormoner för att förse egget med det den behöver tills placentan tar över.
  • Corpus Albicans: Om det inte sker någon befrukting återbildas corpus luteum till denna.
46
Q

De resterande theca och granulosa cellerna övergår till vilka celler i Corpus luteum?

A
  • Granulosa celler blir Granulosa-Luteinceller. (Större, Ljusare och mer centralt belägna).
  • Theca Interna celler blir Theca-Luteinceller. (Mindre, Mörkare och mer perifert belägna).
47
Q

Tuba uterinas vägg skikt:

A
  • Mukosa: Enkelt cylindriskt epitel med kinocilier som hjälper transport av egget. Finns även celler utan cilier som heter pegg cells som ansvarar för sekretion
  • Muskellager: Inre cirkulärt lager, yttre longitudinellt lager.
  • Serosa: Tunn bindvävshinna som täcker tuba uterina. Som peritoneum. Mesotel, skivepitel.
48
Q

Uterus väggens lager:

A
  • Endometrium (mukosa): ändras väldigt mycket under menstruations cykeln.
  • Myometrium: Tjockt muskellager, blir tjockare under graviditet. Inre longitudinellt, mellerst cirkulärt och yttre longitudinellt. Cirkulära muskellagret kallas Stratum Vasculare för att det är rikligt med blodkärl.
  • Perimetrium (serosa): Bindväv, mesotel.
49
Q

Endometrium kan delas upp i två lager, vilka?

A

Stratum Basale och Stratum Functionale.
Stratum Functionale är det som stöts bort under menstruation.

50
Q

Epitel i Tuba Uterina:

A

Enkelt cylindriskt epitel med kinocilier. Finns även sekretoriska celler.

51
Q

Menstruations cykeln tre faser i Endometrium:

A

Proliferativ Fas
Sekretorisk Fas
Menstruations Fas

52
Q

Beskriv de tre menstruations faserna som sker i endometrium:

A
  • Proliferativfas: Hormon; Östrogen. Till dag 15 i menstruationscykeln. Endometrium växer, proliferation av stroma, epitel, kärl och körtlar. Raka, smala körtlar.
  • Sekretoriskfas: Hormon; Progesteron. Förstoring av körtlar, blir skruvformade. Mukös sekretion. Stroma celler proliferar till Decidualceller
  • Menstruationsfas: Dag 24. Hormonnivåer minskar. Periodisk kontraktion av spiralartärer (Ischemi). Venös blödning. Stratum Basale återstår.
53
Q

Vagina väggens lager:

A

Lamina epitelialis: Skiktat skivepitel. Med bindvävsetapper.
Lamina propria: Bindväv
Muskellager: Inre cirkulärt, yttre longitudinellt.
Tunica Adventitia: Bindvävskapsel.

54
Q

Bindvävslager i Testis:

A

Hud.
* Tunica Vaginalis: Bindvävs lager med hålrum och ett visceralt och ett parietalt lager. Peritoneum
* Tunica Albuginea: Innanför Tunica Vaginalis. Delar in Testis i olika kapslar som innehåller tubulis seminiferi. Finns en inre del som heter Tunica Vasculosa.
* Mediastinum Testis: Typ del av tunica Albuginea som täcker Rete Testis.

55
Q

Namn på strukturer som spermatozoa åker igenom tills den når uretra:

A

Tubuli Seminiferi, Tubuli recti, Rete Testis, Ductuli Efferentes, Ductus Epididymis, Ductus Deferens, Ductus Ejaculatorius

56
Q

Celler som ligger inne i tubuli seminiferi och celler som ligger precis utanför tubuli seminiferi:

A
  • Sertoliceller: cylindriska celler, stödjeceller, bildar zona occludens (blod-testis barriären). Inuti tubuli seminiferi. (De stora cellerna i tubuli seminiferi om man tittar med mikroskåp)
  • Spermatogenesens celler: Inuti Tubuli Seminiferi.
  • Leydigceller: Stora polygonala. I bindväv utanför Tubuli Seminiferi. Producerar Testosteron.
  • Myoida celler: Utanför Tubuli Seminiferi, precis vid basalmembranet. En typ av myoepiteliala celler som står för peristaltik. Glatt muskulatur.
57
Q

Spermatogenesens olika faser:

A
  • Typ A mörk Spermatogonium
  • Typ A ljus Spermatogonium
  • Typ B Spermatogonium
  • Primär Spermatocyt
  • Sekundär Spermatocyt
  • Tidig Spermatid
  • Sen Spermatid
    Sertoli Cellerna bildar en blod-testis barriär som stoppar blodet från att komma i kontakt med Primär Spermatocyt eller senare steg eftersom de bara har en genuppsättning. Förhindrar Auto-immun fagocytering av spermatocyter.
58
Q

Epitel i Rete Testis:

A

Enkelt kubiskt/lågt Cylindriskt epitel med cilier.

59
Q

Epitel i Ductuli Efferentes och funktion:

A

Flerradigt (tror 2 radigt) cylindriskt epitel med cilier. Finns även korta celler med mikrovili.
Ductuli efferentes funktion är främst att resorption av vätska och transport av spermatozoa till epididymis.

60
Q

Muskellager i ductus Deferens:

A

Longitudinellt, cirkulärt, longitudinellt.

61
Q

Svällkropparna i penis:

A

Corpus Cavernosum (de två större, oregelbunden vaskulärt nätverk med bindvävs trabekel (tunica albuginea))
Corpus Spongiosum (mindre svällkropp som täcker urethra)

62
Q

Bindvävskapsel som omger svällkropparna och uretra i penis:

A

Tunica Albuginea

63
Q

Epitel i Epididymis:

A

Tvåradigt cylindriskt epitel med stereocilier.

64
Q

Hypofysen består av 2 huvuddelar, vilka?

A
  • Neurohypofysen (neuroektoderm):
    -Infundibulum (hypofysstjälk)
    -Pars nervosa (baklob)
    -Eminentia mediana
  • Adenohypofysen (ektoderm; ‘Rathke’s pouch’)
    -Pars tuberalis
    -Pars distalis (framlob)
    -Pars intermedia (mellanlob)
65
Q

Vilka typer av celler finns det i pars distalis i hypofysen:

A
  1. Kromofoba (färgas dåligt): 50%, Små celler med litet cytoplasma. Liten cellkärna. Inga eller få granula. Bleka.
  2. Kromofila (färgas bra): Acidofila 40% Granula; prod. protein.
    Basofila 10% Granula; prod. glykoprotein.
66
Q

Vilka celler/strukturer kan man hitta i Neurohypofysen (pars nervosa + infundibulum)?

A

a) Pituicyter (modifierade gliaceller)
b) Omyeliniserade nervfibrer/nervterminaler
c) Bindväv
d) Kapillärer (fenestrerade)

67
Q

Vilka hormoner frisätts från neurohypofysen?

A

Från nervterminalerna i neurohypofysen frisätts nonapeptiderna ADH (= antidiuretiskt hormon;vasopressin) och oxytocin som båda produceras i olika celler i de hypothalamiska kärnorna nucleus supropticus och nucleus paraventricularis.
* ADH: Ökar permeabiliteten för H2 O i njurens distala tubuli och
samlingsrör. Anti-diures. Kärlsammandragande (höjer BT).
* Oxytocin: Verkar sammandragande på gravid uterus. Kontraherar myoepiteliala celler i mjölkkörteln (mjölkejektionsreflexen).

68
Q

Vilka hormoner produceras av vilka celler i pars distalis i hypofysen?

A

Acidofila celler i pars distalis producerar GH och Prolaktin.
Basofila celler i pars distalis producerar ACTH, FSH, LH och TSH.

69
Q

Vilka hormoner frisätts från Glandula Thyroidea och vilken effekt har de?

A

Follikelcellerna i thyroidea producerar de jodhaltiga hormonerna
trijodthyronin (T3) och thyroxin (T4). Thyroideahormoner ökar
ämnesomsättningen i kroppens alla celler. Frisättningen av T3 och T4 stimuleras av hypofysens TSH.
Mellan folliklarna finns stora bleka parafollikulära celler (C-celler) med granula som producerar hormonet calcitonin, ett hormon som reglerar (sänker) Ca2+ halten i kroppen.

70
Q

Lager i binjure barken?

A

Zona Glomerulosa, Zona Fasciculata och Zona Reticularis

BV3 (14 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions