Hemostas/Antitrombotisk behandling Flashcards
Det finns en faktor som cirkulerar i sin aktiva form, vilken och med hjälp av vad kan den aktivera koagulationskaskaden? (2p)
Faktor 7, kan tillsammans med Ca2+ och tissue Factor (som exponeras vid endotelskada) starta koagulationskaskaden
Vad heter proteiner som bryter ner fibrin-nätet och hur aktiveras det, och vad kan stoppa dess aktivering? (2p)
Plasmin (aktiva formen av plasminogen) som aktiveras av tPA. tPA hämmas av PAI-1
Vad är D-dimer och hur uppstår dessa? (2p)
Faktor 13 korsbinder fibrinmolekyler så det skapas bindningar mellan dom runda domänerna på fibrinet (D-domäner). Plasmin bryter ner fibrin-nätet → vi får bl.a. 2 korsbundna D-domäner, vilket är D-dimer
Vad innebär fibrinolys? (1p)
Processen där fibrinet bryts ner
Vilka koagulationsfaktorer ingår i extrinsic, intrinsic och common pathway? (3p)
Extrinsic = 3 och 7
Intrinsic = 12, 11, 9 och 8
Common = 1, 2, 5 och 10
Vilka blodprover kan man ta för att mäta primär hemostas? (1p)
VWF och TPK
Vilka blodprover kan man ta för att mäta sekundär hemostas? (1p)
APTT, PKINR och fibrinogen
Av vilka olika anledningar kan PKINR öka? (2p)
Leverskada, vitamin K brist, brist på K-vitamin beroende koagulationfaktorer, behandling med antikoagulantia (waran)
Vad gör antitrombin, protein C och protein S? och vad kan APC-resistens leda till? (2p)
Antitrombin hämmar trombon och faktor 1o
Protein C aktiveras till APC och inaktiverar då faktor 5 och 8. APC-resistens → kan ej klyva faktor 5/8 → trombin bildas → ökad propprisk
Protein S är cofaktor för protein C och förstärker C’s effekt
Vad är lupus antikoagulans? (2p)
Det är antikroppar som ger ökad trombosrisk in Vivo men förlängd blödningstid in vitro
Vid vilka olika situationer kan D-dimer stiga? (2p)
D-dimer stiger när fibrin bryts ner, detta sker vid:
- Trombos/Emboli
- Infektion/Inflammation
- Kirurgi/Trauma
- Graviditet
Vilka frågor ska man ställa om man misstänker att en patient har en blödningssjukdom? (3p)
Om man misstänker att en patient har ökad blödningsbenägenhet bör man ta reda på när det blöder, hur det blöder och var det blöder.
När: Man ska försöka ta reda på om patienten varit blödningsbenägen hela livet, vilket talar för en svår ärftlig defekt. Om man istället är 50 bast och precis upptäckt att man blöder enkelt talar det snarare för en lindrig ärftlig eller förvärvad defekt. Man ska även ta reda på ifall det blöder direkt efter trauma eller efter flera timmar vilket talar för störd primär respektive sekundär hemostas
Var det blöder: om det är på ett ställe kan det vara så att man har problem med ett specifikt kärl medan om man blöder överallt kan man ha en defekt i koagulationen.
Hur det blöder: Slemhinneblödningar (talar för fel i primär hemostas), muskelblödningar (om dom uppstår spontant talar det för problem med sekundär hemostas) eller blåmärken. Blåmärken är ett mellanting, kan ej säga att den är bunden till primär eller sekundär hemostas.
Man bör även fråga efter patientens aktuella medicinering och andra sjukdomar. Bör även fråga efter tidigare provokationer, t.ex. tandextraktion, operationer, förlossningar, rikliga menstruationer etc.
Förutom dom primära och sekundära hemostas-blodproverna ska man ta ett annat prov, vilket och varför? (2p)
Krea då njurfunktionsnedsättningar kan ge ökad blödningsrisk pga negativ påverkan på trombocyter
Vilka blodprover tar man för fortsatt blödningsutredning? (3p)
Vilka sjukdomar och annat påverkar den primära hemostasen? (2p)
- Läkemedel
- Trombocytopeni
- Anemi
- Von willebrands sjukdom
- Trombocytdefekt (mild/svår)
- Förvärvad = njursvikt t.ex.
- Ärftlig kan vara Bernard-Souliers syndrom eller Glanzmanns trombasteni
Hur utreder man trombocytdefekt? (2p)
Man utreder receptordefekter, granuladefekter, prokoagulanteffekten och även signalering och sekretion
Vad kan förlängd APTT bero på och vad ska man tänka på vad gäller APTT? (2p)
Förlängd APTT kan bero på läkemedel, lupus antikoagulans och enskild faktorbrist. Kom ihåg att förlängd APTT inte innebär ökad blödningsbenägenhet och normal APTT utesluter inte heller faktorbrist
Hur behandlas VW-sjukdom? (1p)
Med desmopressin, tranexamsyra och faktorkoncentrat
Vad skiljer hemofili A och B, hur ser nedärvningsmönstret ut för dessa och hur behandlas dom? (3p)
Hemofili A = brist på faktor 8
Hemofili B = brist på faktor 9
Båda är X-bundna recessiva.
Även hemofili behandlas med desmopressin, tranexamsyra och faktorkoncentrat (exakt som VW-sjukdom)
Hur går inflammation in i virshows triad? (1p)
För mycket inflammation är en typ av förvärvad hyperkoagubilitet
Vad skiljer tromboflebit från DVT? (2p)
Riskfaktorer för VTE? (3p)
Åldern är viktig för att avgöra hereditet. Om någon får en propp i tidig ålder är det sannolikt ärftligt. Om man får det i äldre åldrar, när man då säkert har massa andra riskfaktorer är risken för hereditet mindre.
Operation -> inflammation -> ökad bildning av koagulationsfaktorer -> tromb
Cancerceller kan uttrycka tissue factor som tillsammans med faktor 7 och ca2+ kan inleda koagulationskaskaden -> tromb. Man kan även få lokalt blodstas om man har en stor tumörmassa som trycket på ett kärl.
Östrogen ökar faktor 8 och minskar protein S -> tromb
Symptom o kliniska fynd för VTE? (2p)
Symptom för lungemboli? (2p)
Kliniska fynd för lungemboli? (2p)
På vilka olika sätt man kan diagnosticera DVT och LE? (3p)
D-dimer har också hög sensitivitet för lungemboli men låg specificitet
Hur kan man skatta den kliniska sannolikheten att en patient har lungemboli?(1p)
Vilka olika tillstånd kan ge ökad risk för blodproppar? (3p)
- Brist på protein C, S eller antitrombin ger ökar risk för trombos.
- Även mutationer i protrombin (ökad koncentration), fibrinogen, faktor 9 och faktor 5 leiden (ger resistens mot aktivering av protein C) ökar risk för trombos.
- Även antifosfolipidantikroppar och lupus antikoagulans.
- Graviditet
Diagnoskriterier för antifosfolipidsyndrom? (2p)
Vi har 3 grupper av antitrombotisk behandling, vilka är dessa? (1.5p)
Trombocythämning (primär hemostas), antikoagulantia (sekundär hemostas) och trombolys (propp-upplösning)