Grundläggande Makroekonomi S/F 131112

Question 1

Som en följd av att investerare från andra länder investerat i Irland, Estland och Ungern har dessa tre länder fått ett nettoinflöde av kapitalinkomster som gjort att deras BNI blivit större än deras BNP.

Answer 1

Falskt

Question 2

Den procentuella andel av EU:s budget som går till jordbruket motsvarar jordbrukets andel av BNP beräknad från produktionssidan.

Answer 2

Falskt

Question 3

Vid beräkning av BNP från användningssidan värderas tjänster som hushållen köper (t.ex. hårklippning) till de priser som hushållen betalar, medan tjänster som hushållen får gratis från den offentliga sektorn (t.ex. skolundervisning) i princip värderas till kostnaden att producera tjänsterna.

Answer 3

Sant

Question 4

Sedan 1950 har i Sverige industrisektorns andel av BNP (beräknad från produktionssidan) ökat.

Answer 4

Falskt

Question 5

I Sverige var den procentuella reala ökningen av hushållens konsumtionsutgifter större än den procentuella reala ökningen av myndigheternas konsumtionsutgifter mellan år 2000 och 2012 (mellan 2000 och 2007 om du använder tredje upplagan av “Ekonomin i EU”).

Answer 5

Sant

Question 6

I Sverige var bruttoinvesteringarna år 2012 (2007 om du använder tredje upplagan av “Ekonomin i EU”) klart större än bruttosparandet.

Answer 6

Falskt

Question 7

1970-talet innebar i EU15-länderna en övergång till lägre procentuell tillväxttakt i BNP än vad som gällt för 1960-talet.

Answer 7

Sant

Question 8

Driftsöverskott (inkl. sammansatt förvärvsinkomst) utgör i alla EU-länder en större andel av BNP än löner (inkl. kollektiva avgifter).

Answer 8

Falskt

Question 9

Rumäniens BNP per capita är något större än Sveriges.

Answer 9

Falskt

Question 10

Skillnaden mellan de EU-länder som har störst BNP per capita och de som har minst blir större om man räknar i faktiska euro (i förekommande fall efter omräkning till euro med rådande växelkurs) än om man korrigerar för prisskillnader och räknar i “köpkraftsenheter” (purchasing power standards, PPS).

Answer 10

Sant

Question 11

Den klassiske nationalekonomen Adam Smith betonade, liksom senare Karl Marx, att konsumtion av sådant som läkares, advokaters och skådespelares tjänster måste tas med vid beräkningen av BNP från användningssidan.

Answer 11

Falskt

Question 12

Enligt Maastrichtkriterierna (konvergenskriterierna) ska valutan i ett land som vill övergå till euron ha stärkts under en tvåårsperiod före inträdet i valutaunionen.

Answer 12

Falskt

Question 13

På 1870-talet ersatte kronan riksdalern i Sverige och en skandinavisk myntunion bildades.

Answer 13

Sant

Question 14

Enligt såväl svenska regler som EU-regler ska ett underskott i den svenska statsbudgetunderskott normalt finansieras på så vis att regeringen lånar i Riksbanken.

Answer 14

Falskt

Question 15

Det centrala målet för den svenska penningpolitiken är att stabilisera kronans växelkurs.

Answer 15

Falskt

Question 16

Ett budskap i Keynes The General Theory of Employment, Interest and Money är att statsbudgeten ska vara i balans varje år.

Answer 16

Falskt

Question 17

Flodén & Söderström menar att depressionen i början av 1930-talet kom att ändra på den tidigare passiva ekonomisk-politiska attityden till konjunkturväxlingarna.

Answer 17

Sant

Question 18

Flodén & Söderström erinrar om att den internationella finansmarknaden kollapsade i september 2008 efter det att den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers tvingats ansöka om konkursskydd.

Answer 18

Sant

Question 19

Persson påpekar att de flesta centralbanker i världen valt att bedriva penningpolitik genom att försöka styra de korta räntorna.

Answer 19

Sant

Question 20

Ecun, som föregick euron, existerade inte i mynt- eller sedelform utan bara som “bokföringsvaluta”.

Answer 20

Sant