Grunder I Psykologisk Forskning Flashcards
Vetenskapsteori
Tittar på vetenskapen som studiebegrepp. Besvarar frågor som: vad är vetenskap? Vad är inte vetenskap? Hur gör man och varför?
Demarkationsproblemet
Avgöra vad som är vetenskap eller inte
Pseudovetenskap
Lära som säger sig vara vetenskaplig, men som inte uppfyller de kriterier som krävs av en vetenskap - tex resultat som inte går att replikera eller teorier som inte går att testas
Kvantitativ forskning
Typ av forskningsmetod som fokuserar på mätbara data som kan uttryckas med hjälp av siffror. Eftersträvar statistiska, kvantifierbara och vanligtvis generaliserbara resultat
Kvalitativ forskning
Mer öppet sätt att samla data, som intervjuer, självrapporter och analys av videor. Detta analyseras sedan. Fokuserar inte på kvantifierbar data, utan mer på djupa analyser av mycket material. Underliggande orsaker, mänskliga skäl, subjektiva upplevelse
+ data är rik, obegränsad och oförutsägbar
+ metoden tillåter åsikt och subjektiva kommentarer och kan visa på mönster som inte går att identifiera med kvantitativa metoder
- stickproven kan vara ickerepresentativa
- subjektiva åsikter kan vara dåligt analyserade, med subjektiva med feltolkningar
Teori
Beskriver och förklarar olika fenomen, hur och varför de hör ihop. Utifrån teorin kan man skapa specifika hypoteser
Går att likna vid kartor
Hypotes
En förutsägelse (predikation) om ett fenomen, som kan prövas empiriskt i en forskningsstudie. Resultat ger stöd för hypotesen, eller inte, och används för att utveckla teori
Variabel
En faktor som kan variera, ex längd, stress, intelligens, depression, välbefinnande
Operationalisering
Översätter ett abstrakt teoretiskt begrepp, koncept, till något konkret och empiriskt observerbart, mätbart (definierar en variabel i termer av hur den mäts, observeras). En variabel kan operationaliseras på flera olika sätt
Reifikation
Betraktandet av människor som om de vore ting och betraktandet av sociala relationer som relationer mellan ting
Experiment
Mycket specifik forskningsdesign (inte ”bara” en sambandsstudie)
Korrelation
Handlar om samband
Kausalitet
Handlar om orsakssamband
Betingelse
I ett experiment: den oberoende variabeln som de olika grupperna utsätts för
Manipulation
Kontrollerad påverkan eller förändring
Random assignment (randomisering)
Dela upp deltagarna i de olika betingelserna slumpvis - stärker intern validitet
Random sampling (slumpmässigt urval)
Välja ut deltagare från populationen slumpvis - stärker extern validitet
Informerat samtycke
Innan personer går med på att delta i forskning ska de vara informerade om:
- studiens syfte och tillvägagångssätt
- studiens eventuella fördelar
- eventuella risker för deltagare
- rätten att tacka nej till deltagande och att dra sig ur utan påföljder
- om svaren kommer vara konfidentiella och, om inte, hur integriteten ska skyddas
Deskriptiv forskning
Försöker identifiera hur människor beter sig, framför allt i naturliga miljöer
Naturalistisk observation
Teknik där forskaren observerar beteende medan det händer i naturen
+ kan ge en bra bild av beteende, som inte går att få i en kontrollerad situation
- nästintill omöjligt att visa orsakssamband mellan variabel och beteende, eftersom det finns så många variabler i naturen
- lätt hänt att personen som observerar influerar deltagarnas beteende
Fallstudie (case Study)
En på djupet analys av en individ, grupp eller händelse. Genom att studera ett fall på nära håll, hoppas forskare kunna dra slutsatser om flera personer, grupper eller händelser
+ när någonting ovanligt inträffar kan forskare studera händelsen nära
+ fallstudier kan ifrågasätta validiteten av en teori eller allmänt känd uppfattning
+ stor källa till nya idéer som sedan kan undersökas med hjälp av andra forskningsmetoder
- nästintill omöjligt att visa på orsakssamband mellan variabel och beteende
- svårt att generalisera ett fall
Enkätundersökning (survey)
Enkätundersökningar i form av enkäter eller intervjuer frågar vanligtvis om deltagares attityder, åsikter och beteende.
+ effektivt sätt att samla stora mängder information om människor åsikter och livsstil
+ visar på förändringar i människors övertygelser och vanor över många år
- det går inte att dra slutsatser om orsaker och konsekvenser
- att det är självrapporter gör att svaren kan anpassas till vad deltagaren vill att andra ska veta eller vad deltagaren tror att forskaren vill få för svar
- lätt hänt att det blir orepresentativa enkäter - felaktig bild av hur en population är
Korrelationsforskning (correlational research)
Mäter två variabler och beslutar statistiskt om de är relaterade.
Viktigt! Bara för att det finns ett samband betyder det inte att den ena bidrog till den andra eller tvärt om
Korrelationskoefficient
En statistik som indikerar riktningen och styrkan av relationen mellan två variabler.
Sträcker sig från -1 till 1, ju närmare till 1 eller -1, desto starkare är korrelationen
Oberoende variabel
Faktorn som är manipulerad av försöksledaren
Beroende variabel
Faktorn som mäts av försöksledaren och kan vara påverkad av den oberoende variabeln
Intern validitet
Hur trovärdiga slutsatser som gäller orsakssambandet mellan den beroende och den oberoende variabeln (sambandet mellan den manipulation forskaren genomför i studien och utfallet på de beroende variabler som forskaren mäter).
Kan ex bli ifrågasatt om:
- studien inte har någon kontrollgrupp
- om deltagarna inte blev slumpmässigt uppdelade i olika grupper
- av försöksledareffekten (experimenter expectancy effect)
- placeboeffekten
- demand characteristics
- påverkas av forskningsmetoderna
- endast i slutsatser om orsakssamband
Förväxlingsfaktor (confounding of variables)
Två variabler är sammanflätade så att vi inte kan determinera vilken som har påverkat en beroende variabel. Betydande anledning till att man inte kan dra slutsats om orsak utifrån korrelation.
demand characteristics
Ledtrådar deltagare får om en studies hypotes eller om hur de borde bete sig. Tex om psykologstudenter deltar i en studie och förstår vad den går ut på - beter sig så att forskarna får ”rätt” resultat
Placebo
Substans utan farmakologisk effekt
Placeboeffekt
Personer som får behandling blir bättre pga deras förväntningar, inte för att behandlingen i sig hade några fördelar
Försöksledareffekt
Subtila och oavsiktliga sätt som på forskare påverkar deltagarna att reagera, så att det stämmer överens med forskarens hypotes
Double blind procedure
Varken experimentören eller deltagaren vet vad som händer med deltagaren, ex om hen får placebo eller inte
Extern validitet
I vilken grad studiens resultat kan generaliseras till andra populationer, inställningar och förhållanden
Påverkas av urvalsmetoderna
Begreppsvaliditet
Slutsats om en specifik variabel, begrepp, i en studie
Begreppsvaliditeten beror på mätmetoderna
Deskriptiv statistik
Statistik som för det möjligt att summera och beskriva egenskaperna hos en uppsättning (eller fördelning) av data
Genomsnitt och variation/spridning för varje betingelse
Inferentiell statistik
Gör det möjligt för oss att dra slutsatser om en population från data vi fått från ett stickprov.
Är skillnaden statistiskt signifikant?
Ex. Hjälper till att determinera sannolikheten att man skulle få liknande resultat om man replikerade experimentet flera gånger med andra stickprov från samma population
Statistical significance (signifikans)
Innebär att det är väldigt osannolikt att ett specifikt fynd skedde enbart av en slump
Metaanalys
- en statistisk procedur som kombinerar resultatet från olika studier som undersöker samma ämne
- ger forskare ett svar om riktningen och den statistiska styrkan på relationen mellan två variabler
- metaanalys ska visa storleken på effekten, inte bara att det finns en effekt
”File drawer problem”
- en risk med metaanalys
- många studier, vars resultat går emot hypotesen, publiceras inte -> vid metaanalys analyseras de resultaten inte -> slutsatser som dras kan vara felaktiga
- en annan anledning till att studier inte publiceras är pga kommersiella syften. Ex. Forskning sponsrad av tobaksföretag som sedan visar på att tobak är dåligt publiceras inte
- myntades av Robert rosenthal 1979
Mätmetoder
Hur operationaliseras studiens begrepp, variabler?
Forskningsmetoder
Upplägg, designer: vilken forskningsdesign är lämplig för att besvara frågan?
Urvalsmetoder
Hur rekryteras deltagare, vilka deltar i studien?
Skeva bortfall
En deltagare bortfaller från kontrollgrupp eller behandlingsgrupp -> grupper som är lika från början kanske inte är det längre
- Exempel: om man ska testa ett utbildningsprogram kan de som lyckas sämst i skolan falla bort från behandlingsgruppen om de anser att ”behandlingen” är för svår eller tråkig -> resultatet visar på förbättring inom behandlingsgruppen, men i själva verket är det endast för att de som skulle presterat sämst inte längre är med
- hot mot den interna validiteten
Mätning (vad kräver det?)
- att vi talar om vad vi mäter
- att vi på något sätt visar att vi kan ha en uppfattning om en utsträckning, nivå eller grad av den aktuella egenskapen
Scientism och risker med det
En övertro på vetenskap, den enda korrekta vägen till kunskap och tanken att dess metoder kan styra alla sociala processer i samhället.
Risken är att vi blir slavar till vetenskap och glömmer att kritisera dess validitet och om det finns andra sätt att testa den
Vetenskapsteori
Läran om vad vetenskap är, viktigt för att se riskerna med scientism och förhålla sig till de
Gäller samma allmänna beskrivning för vad god vetenskap är för alla vetenskaper eller finns det flera typer av vetenskaplig teori.
Hur kunskapsanspråk kan legitimeras, dvs rättfärdigas med övertygande argument
I vilken utsträckning principerna för vetenskapliga arbetssätt är och bör vara, stabila eller oföränderliga över tid?
Vad mån vetenskapens resultat är beroende av sociala förhållanden och av forskarnas personliga egenskaper och insatser?
Utifrån praktiska och etiska aspekter, lyfter frågor om hur och när vetenskapen kan vara till godo för människan, eller till skada
Tre centrala aspekter av en vetenskaplig attityd
Nyfikenhet, skepticism och öppet sinne
Modell av forskningsprocessen (enligt Holt)
1, Nyfikenheten, oklarheter, frågor-undersök något intressant, nya fenomen
2, Samla information, läsa på, formulera forskningshypotes, vad vet man redan och vad finns kvar att utreda, hypotes som går att testa
3, Testa hypotes med lämpligt upplägg, observationer/mätning
4, Analysera data, sammanställa och tolka. Ex sammanfatta i en text, gör en statistisk analys i en graf
5, Rapportera, publicera (granskning, peer review), måste ha en god kvalitet, garanti för forskningskvalitet
6, Fortsatt forskning och teoriutveckling (replikering, översikter osv) ej en vetenskap förrän man skapat en teoretisk grund
7, Nya frågor, nya hypoteser, finns alltid mer att upptäcka
Två approacher för att förstå mänskligt beteende
Dels den vetenskapliga metoden med en forskningsbaserad hypotes och vetenskaplig teori, dels att man kan testa sig fram utan en modell och förstå samt bilda en teori i efterhand
Fyra viktiga aspekter av en vetenskaplig teori
• Den införlivar tidigare kunskap inom ett brett ramverk; det vill säga att den organiserar information på ett meningsfullt sätt
• Den går att testa. Den leder till en ny hypotes, vars sanningsenlighet kan utvärderas genom att samla ny information.
• Prediktionerna gjorda av teorin stöds av det man funnit i den nya forskningen.
• Den överensstämmer med sparsamhetslagen: om två teorier kan förklara och predicera samma fenomen lika bra, föredras den enklare.
Etiska grundprinciper i forskning
Kompetens, ansvar, integritet, respekt
Frågor som är bra för att utvärdera påståenden
- vad hävdas?
- vilka bevis presenteras för att stödja detta påstående?
- vilken kvalitet har bevisen? Finns det någon annan rimlig förklaring till slutsatserna som dras?
- vilka ytterligare bevis behövs för att nå en tydligare slutsats?
- vilken slutsats är den rimligaste?
Två typer av urvalsmetoder
Random sampling
Stratified random sampling
