Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Intro Till Psykologi > Biologisk Psykologi > Flashcards

Biologisk Psykologi Flashcards

1
Q

CNS

A
  • centrala nervsystemet
  • styr ryggmärgen och hjärnan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

PNS

A
  • perifera nervsystemet
  • styr allt som inte är hjärnan eller ryggmärgen
  • delas upp i somatiska, autonoma och enteriska nervsystemet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

ANS

A
  • autonoma nervsystemet
  • delas upp i parasympatiska och sympatiska
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Storhjärnans delar

A
  • loberna
  • limbiska systemet
  • basala ganglierna
  • luktloben
  • mellanhjärnan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Loberna

A
  • frontalloben/pannloben
  • parietalloben/hjässloben
  • temporalloben/tinningloben
  • occipitalloben/nackloben
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Limbiska systemets delar

A

FFFF=födointag, flykt, fortplantning, försvar
- hippocampus
- hypothalamus
- thalamus
- amygdala

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Lillhjärna/cerebellum

A
  • styr mer komplexa rörelser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hjärnstammen

A
  • styr icke-viljestyrka rörelser som ex andning, hjärtrytm och blodtryck
  • består av mitthjärna/mesencephalon, hjärnbryggan/pons, förlängda märgen/medulla oblongata
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Frontallob

A
  • exekutiva komponenter
  • planerar inför framtiden
  • känsloreglering
  • omdöme
  • innehåller brocas område
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Parietallob

A
  • spatial förmåga
  • förstå kroppens position
  • förstå tidsförhållanden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Occipitallob

A
  • tolkar synintryck
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Temporallob

A
  • språkförståelse
  • processa auditiv information
  • processa emotionell information
  • minne
  • inlärning
  • innehåller Wernickes område
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vit substans

A

Myeliniserade axon i neuron. Här sker framför allt informationstransport mellan neuron i den grå substansen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Grå substans

A

Består till huvuddelen av neuronens kropp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Gliaceller

A
  • nervsystemets stödceller
  • skyddar, underlättar och isolerar kommunikation
  • kan inte skapa aktionspotentialer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hjärnbarken (områden för tal osv)

A
  • synen i occipitalloben
  • luktbarken i undersidan av frontalloben
  • audition nära örat
  • motorbarken längst bak i frontalloben
  • somatosensoriska barken längst fram i parietalloben
  • tal i insulaloben
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Thalamus

A
  • kopplingsstation för sinnesintryck
  • förmedlar impulser mellan olika delar av hjärnan
  • motorik, känslor, sensorik
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Amygdala

A
  • vaksamhetscentral
  • viktig för emotionella responser, framför allt rädsla
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hippocampus

A
  • omvandlar korttidsminne till långtidsminne
  • inlärning
  • kan delvis producera nya nervceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hypothalamus

A
  • reglerar ANS
  • utsöndrar hormon via hypofysen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hypofysen

A

Kroppens viktigaste hormonproducerande körtel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Basala ganglierna

A
  • koordinerar frivilliga rörelser
  • kopplad till thalamus
  • innehåller substantia nigra, globus padillus, striatum
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Axon

A

Skickar vidare information från cellkroppen till neuron, muskler eller körtlar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Dendriter

A

Tar emot information från andra celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Membranpotential

A

Skillnaden i laddning mellan insidan och utsidan av cellmembranet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Aktionspotential

A

Om en nervcell stimuleras så mycket att membranpotentialen överstiger tröskelvärdet på -55mV utlöses en aktionspotential. Vid aktionspotentialen öppnas först natriumkanaler och depolariserar cellen. När laddningen stigit över ca 30mV stängs natriumkanalerna och kaliumkanalerna öppnas. Då repolariseras cellen och cellen blir hyperpolariserad. Slutligen återställer natriumkanalerna vilopotentialen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Jonkanal

A

Kontrollerar transport av joner

28
Q

Synaps

A

Här sker kommunikation mellan neuron

29
Q

Receptor

A

Den delen av cellen som tar emot och skickar vidare information

30
Q

Tms

A
  • transcranial magnetic stimulation
  • stimulerade ”hjärnskador” - tillfälligt öka/minska aktiviteten på vissa ställen i hjärnan
  • metod för att förändra hjärnaktivitet med hjälp av stark elektromagnet
  • stimulera ett beteende genom elektromagnetisk påverkan av specifika hjärnområden -> kan se hur viktigt ett område
  • repetitiv TMS (rTMS) prövas idag som behandling vid depression

Fördelar:
- icke-invasiv
- effekt omedelbart
- effekter snabbt övergående

Nackdelar:
- kortvariga effekter
- begränsat område av kortex som kan stimuleras

31
Q

Neuropsykologiska test

A
  • skador på olika delar av hjärnan orsakar olika observerbara symtom
  • neuropsykologiska test syftar till att mäta förmågor för att ex: avgöra hur en förmåga är påverkad av en hjärnskada och testa arbetskapacitet
32
Q

Psykofysiologi

A

Gren av psykologin som studerar fysiologins samband med vissa psykiska processer

33
Q

EMG

A
  • elektromyografi
  • mäter musklernas respons på stimulering från nervsystemet
  • kan mäta på millisekundnivå
34
Q

Hudkonduktansmätningar

A

Hudens förmåga att leda elektrisk ström

35
Q

EEG

A
  • electroencephalogram
  • mätning av elektrisk aktivitet från hjärnan under sömn/vakenhet (spänningsskilnad mellan elektroder och en referenselektron)
  • skalpelelektroder mäter den summerade aktiviteten hos en stor population av synkroniserat aktiva neuron (fungerar i neocortex) -> den summerade aktiviteten av axon vid aktionspotential

Fördelar:
- icke-invasivt
- kan skilja mellan olika neurologiska/beteendemässiga tillstånd (ex sömnstadier)
- mycket bra temporalupplösning - timing på millisekundnivå som kan särskilja sekvenser av kognitiva processer (ex tidig/sen visuell processering)
- billigt
- försöksdeltagaren behöver inte vara helt stilla -> fungerar på barn eller medan man gör någonting

Nackdelar:
- tidskrävande (krävs många trials)
- fungerar bäst för neocortex
-relativt dålig spatial upplösning - måste lokalisera 3D-källa från 2D-information, varje elektrod täcker ganska stort område -> täcker aktivitet hos många neuron

36
Q

MEG

A
  • magnetoencephalography
  • mäter ungefär samma sak som EEG, fast bättre och dyrare
  • mäter magnetiska fält runt skallen (till skillnad från EEG, som mäter elektrisk potential)
  • MEG har något bättre spatial upplösning (men inte superbra)
37
Q

Datortomografi

A
  • CT, CAT scan
  • en smal röntgenstråle kan passera samma objekt från samma håll
  • kort våglängd -> tränger in i vävnader
  • genom att göra detta kan vi ta många bilder som en dator kan använda för att beräkna en 3D-bild av hjärnan
  • man injicerar kontrastvätska så att man kan se var i blodkärl det finns skador
  • kan skada celler -> man försöker minska (används ofta inom sjukvård, men sällan inom forskning)

Fördelar:
- bra spatial upplösning
- enkelt att använda
- kan användas överallt på kroppen = lämplig för akutsjukvård

Nackdelar:
- skadlig

38
Q

MRI

A
  • magnetic resonance imaging/magnetresonanstomografi
  • tittar på grå substans
  • använder ett starkt magnetfält som skiftar många gånger per sekund. Väteatomer roterar då i magnetfältet och sänder ut en svag signal som kan fångas upp
  • med avancerad databearbetning kan man visa detaljerade bilder av hjärnans/kroppens inre
  • en MR-kamera kan också användas för att mäta vätskediffusion (=hur vätska sprider ut sig) i hjärnan
  • med en speciell MRI-puls kan man mäta hur vatten rör sig. Vatten rör sig inte fritt i hjärnan. Framför allt kan vatten inte röra sig igenom myeliniserade fibrer (fett) -> man kan veta var de myelinerade axonen finns
  • för varje voxel kan man räkna ut en tentor som har storlek och riktning -> en bild av hur nervtrådarna går i hjärnan
  • kan användas t.ex. för att kartlägga avvikelser i hjärnans vita substans

Fördelar:
- bra spatial upplösning
- inte skadlig - kan användas också inom forskning
- flexibel metod

Nackdelar:
- måste ligga väldigt still
- dyr

39
Q

FMRI

A
  • funktionell magnetresonanstomografi
  • för att följa hjärnan ”in action”
  • samma scanner som i strukturell MR, men andra inställningar för att kunna avbilda syretätheten i hjärnan
  • utnyttjar att syresätta och icke-syrsatt blod har olika magnetiska egenskaper (blood oxygen level dependent imaging, BOLD)
  • under fMRI tar man många bilder för att följa hur hjärnan arbetar (ca 2-3s per bild) -> lägre kvalitet på bilderna jämfört med strukturell MR -> dålig temporal upplösning
  • ger indirekt mått på neural aktivitet

Ökad neural aktivitet -> ökat blodflöde -> oxyhemoglobin ökar -> MR signal

40
Q

PET

A
  • kan användas för att mäta blodflöde, syreförbrukning och metabolism av glukos
  • man injicerar ett radioaktivt spårämne (ex radioaktivt syre) som sedan transporteras runt i kroppen med blodet
  • radioaktiva spårämnen (tracers, radiogander) kan skapas så att de fastnar i olika receptorer -> så att man kan spåra specifika neurotransmittorer -> det blir möjligt att skapa en bild av neurokemiska reaktioner

Ökad aktivitet -> ökad syreförbrukning -> PET signal

Fördelar:
- bra spatial upplösning
- lätt att kombinera (ex PET + EEG)

Nackdelar:
- invasivt
- dyrt
- dålig temporal upplösning

41
Q

Subtraktionsdesign

A

Tittar på skillnaden mellan betingelser: stimulering-kontroll=skillnad
- man beräknar sedan den genomsnittliga skillnaden mellan betingelserna

42
Q

Brocas område

A
  • ligger i pannloben
  • brocas afasi leder till att man inte kan omvandla tankar till ord - man hör och förstår, men kan inte prata
43
Q

Wernickes område

A
  • ligger i tinningloben
  • Wernickes afasi leder till att man får ut ord, men ingen förstår vad man försöker säga
44
Q

Dopamin

A
  • produceras av substantia nigra
  • viktig signalsubstans
  • styr rörelser
  • viktigt för belöningssystemet
45
Q

Mesolimbiska systemet

A
  • en dopaminbana
  • har projektioner från ventrala tegmentala arean till bland annat nucleus accumbens, hippocampus och över barken
  • viktig för bla inlärning och motivation
  • ”reward pathway” - aktiveras av naturliga förstärkelser (ex mat, sex och musik)
46
Q

Mesostriala systemet

A
  • en dopaminbana
  • projicerar från substantia nigra till nuclei i hjärnan
  • viktig för motorkontroll
47
Q

Blod-hjärn-barriären

A
  • en fysiologisk barriär som finns mellan det blod som cirkulerar i hjärnans kärl och nervvävnad
  • in genom barriären passerar syre och näringsämnen
  • för vissa läkemedel och för flera giftiga ämnen utgöt blod-hjärn-barriären ett hinder för passage från blod till hjärnans celler
48
Q

Hjärnhinnor

A

Omger hjärnan och ryggmärgen
- dura mater (hårda hinnan)
- arachnoidean (spindelvävshinnan)
- pia mater (mjuka hinnan)
- subaraknoidala rummet (mellan spindelvävshinnan och mjuka hinnan)

49
Q

CSF

A
  • cerebrospinalvätska
  • finns i de fyra ventriklarna
  • stötdämpande
  • kylning av hjärnan
  • näringstransport
  • avlägsnar slaggprodukter
50
Q

Sex kortikala lager

A
  • befinner sig i neocortex
    1. Lamina molecularis: parallelgående fibrer (axoner/dendriter)
    2. L granularis externa: mindre kornceller
    3. L pyramidalis externa: pyramidceller med spetsig form
    4. L granularis interna: kornceller
    5. L pyramidalis interna: större pyramidceller
    6. Lamina multiformis: spolformiga celler
51
Q

Allocortex

A
  • innehåller ex hippocampus
  • färre lager än neocortex
  • evolutionärt äldre än neocortex
52
Q

Olika slags gliaceller och dess funktion

A

Ependymal - skapar CSF
Astrocyter - förser neuron med näring och håller dem friska. Även viktiga för synapser
Mikroglia- immunceller som reparerar och städar undan
Oligodendrocyter och Schwannceller - fettceller som isolerar och skyddar nervcellerna. Oligodendrocyterna myelinerar celler i CNS medan Schwanncellerna myelinerar celler i PNS

53
Q

Neuronets olika delar

A
  1. Inputzonen - får information från andra celler via dendriter
  2. Integrationszonen - cellkroppen, regionen där input kombineras och transformeras
  3. Konduktionszonen - ett axon utgår från cellkroppen och transporterar elektriska impulser (elektrogenisk process)
  4. Outputzonen - axonterminalerna vid ändan av axonet kommunicerar aktivitet till andra celler
54
Q

EPSP

A
  • excitatorisk postsynaptisk potential
  • gör membranet mer depolariserat-> mindre spänningsskillnad -> lättare att uppnå tröskelvärdet för aktionspotential
  • en excitatorisk synaps stimulerar en nervimpuls (genererar en aktionspotential) genom att depolarisera den postsynaptiska cellen
55
Q

IPSP

A
  • inhibitorisk postsynaptisk potential
  • gör membranet mindre depolariserat -> större spänningsskillnad -> svårare att uppnå tröskelvärdet för aktionspotential
  • en inhibitorisk synaps ger hyperpolarisering av den postsynaptiska cellen. Minskar sannolikheten att en aktionspotential genereras
56
Q

Exocytos

A
  • när celler utsöndrar biomolekyler genom att innesluta dem i vesiklar som sedan avknoppas från cellmembranet
  • motsatsen kallas endocytos
57
Q

Fyra klasser med signalsubstanser

A
  1. Små transmittormolekyler: vanliga i hjärnan, snabbverkande, fylls på snabbt, framställs från mat, ofta gemensam prekursor (=kemikaliemolekyl), verkar enbart i synapsklyftan. (Kan tillverkas i axonterminalerna
  2. Neuropeptider: framställs i cellkärnan (måste transporteras till axonterminaler), styrt av DNA, långsam påfyllning. Binder till G-proteinkopplade receptorer, inte till jonkanaler. Bredare påverkan
  3. Lipider: fettsyror/fettliknande ämnen lagras inte i vesiklar (inte vattenlösliga) ex endocannabinoider
  4. Transmittorgaser: ovanliga. Lagras heller inte i vesiklar. Produceras när de behövs i synapsen. Inga receptorer - påverkar molekyler genom att diffundera över cellmembranet
58
Q

Exhibitoriska signalämnen

A
  • acetylcholin
  • dopamin
  • noradrenalin
  • serotonin
  • glutamat
59
Q

Inhiberande signalämnen

A
  • GABA
  • glycine
60
Q

Low road

A
  • ”bottom up” processer
  • thalamus skickar information till amygdala, som producerar en snabb, omedveten emotionell respons
  • ex) man hoppar undan när man ser någonting potentiellt farligt
61
Q

High road

A
  • ”top down” processer
  • thalamus skickar information till hjärnbarken, där den bearbetas och leder till en medveten emotionell respons
  • processen tar längre tid än när amygdala producerar en omedveten respons, vilket gör att den medvetna responsen kommer senare
62
Q

Axon hillock

A

Förbindelsen mellan cellkroppen och axonen

63
Q

Rafekärnor

A

Kärnor belägna mellan förlängda märgen och pons. Viktiga eftersom de innehåller stora delar av kroppens serotonerga nervceller

64
Q

Single-cell recordings

A
  • registrering av aktivitet hos enskilda nervceller med mikroelektroder
  • hos människor enbart vid kirurgiska ingrepp
  • används vid djurförsök

Fördelar:
- bra spatial och temporal upplösning

Nackdelar
- invasivt
- samplar bara en liten avgränsad del av ett funktionellt neuralt system
- funktion av ett område återspeglas bättre av korrelerad aktivitet hos flera celler

65
Q

Elektrisk stimulering av hjärnan

A

Under kirurgi:
- stimulera olika delar av hjärnan för att kartlägga patientens upplevelser
- man kan sticka in en elektrod för att stimulera ett område med målet att minska eller öka neural aktivitet. Kan användas kliniskt, tex stimulera cortex i närheten av skador för att rehabilitera förmågor
Deep-brain stimulation:
- elektroder inplanteras för att ge kontinuerlig stimulering
ECT:
- hjärnan får svaga pulser av elektrisk ström under några sekunder. Sker under narkos på sjukhus. Används som behandling mot svår depression där annan behandling inte har hjälpt

Intro Till Psykologi (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions