Geriatrik Flashcards

1
Q

Skörhet. Faktorer

A

Allmän svaghet. Trötthet. Nedsatt uthållighet. Låg fysisk aktivitet. Dålig balans och nedsatt kognition

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Skörhet. Tester. CGA

A

Comprehensive geriatric assessment.
Funktionell förmåga, Fallrisk. Kognition. Stämningsläge. Polyfarmaci. Social situation. Vårdbegränsningar. Nutrition. Inkontinens. Syn/hörsel. Tandstatus. Boende. Religion/kultur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Skörhet. Tester. FIM

A

Functional independence measure.
Personlig vård. Sfinkterkontroll. Kortare förflyttnigar. Längre förflyttningar. Kommunikation. Social och intellektuell funktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Diabetes. Behandling. Tillägg till metformin

A

SU preparat,
Inkretinbaserat läkemedel (GLP-1analog eller DPP4 hämmare)
SGLT2 hämmare
Insulin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Endokrin. HPA

A

IGF-1 sjunker , minskad insulinsekretion. Perifer glukosutnyttjande minskar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Endokrin. Könshormoner

A

Testosteron minskar. SHBG ökar:
- Ökad bukfetma
- Minskar muskelmassa
- Nedsatt libido
- Trötthet, retlighet
- Ökad risk för osteoporos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Endokrin. ADH

A

Minskad baroreceptorkänslighet för ADH, ökad risk för dehydrering vid hypovolemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Demens. Indelning

A

Neurodegenerativa sjukdomar
- Alzheimers
- Frontotemporal demens
- Lewy body demens
- Demens vid parkinsons

Vaskulär demens
Blandform

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Kognitiv svikt. Utredning

A

mini mental test (MMT)
Klocktest
Cognistat

DT hjärnavbildning. Blodprover. Urinprover. Tyrepodeaprover. Serologi
Specialistutredning: LP (tau-P, Ab-amyloid), EEG, SPECT, MR, födjupad kognitiv testning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Alzheimers. Indelning

A

Presenil (debut<65 år)
Senil (>65 år)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Alzheimers. Etiologi hypoteser

A

Amyloidkaskadhypotesen
Apo-E
Tau hypotesen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Alzheimers. Amyloidkaskadhypotesen

A

Störd omsättning av amyloidprekursorproteinet APP som ger utfällning på beta amyloid med toxiska effekter på neuron. Senila plack bildas utanför cellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Alzheimers. Apo-E

A

Ökad frekvens av apo-E som är involverad i skadereparation av nervceller. Ökar risken men är inte obligat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Alzheimers. Tau hypotesen

A

Neurofibrillhärdar. Förändrad konfiguration av proteinet Tau i nervcellernas neurofibriller. Tau är ett cytoskelettprotein som bidrar till att stabilisera nervcellerna mikrotubuli. Hyperfosforylering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Alzheimers. Symptom

A

Smygande sjukdomsdebut. Närminnesstörning.
Afasi och dysnomi. Fattigare tal, minskat ordförråd. Apraxi.
Koncentrationssvårigheter. Desorientering. Visuospatiala störningar.
Emotionell utflackning
logokloni. Stelt gångmönster.
Stegrad primitivreflexer och paratoni i benen. Urininkontinens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Alzheimer i yngre ålder. Parietala. Symptom

A

Impressiv afasi.
Visuell agnosi. Kroppsagnosi (svårt med finger näs)
Apraxi
Personlighetsförändringar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Alzheimers. Diagnostik

A

Minnesstörning med 2+ temporalparietallobssymptom som afasi, apraxi, agnosi
DT/MR. Temporallobsatrofi
CSF. Tau, beta amyloid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Alzheimers. Behandling

A

Kolinesterashämmare (Ebixa). Kognitiv förbättring
NMDA receptor antagonist (memantin)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Lewy body demens. Lewykroppar

A

Små runda proteinaggregat i neuroncytoplasman. Innehåller a-synukein och ubiquitin. Ger försämrad funktion och celldöd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Lewy body demens. Förlust av neuron

A

Kolinerga neuron i basal nukleus of meynert står för den kognitiva degenerationgn.
Dopaminerga neuron i substantia nigra står för degenerationen av motorkontroll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Lewy body. Frontosubkortikala. Symptom

A

Frontala symptom
Subkortikala
Exekutiva och visuospatiala svårigheter
Mental förlångsamning
Bristande uppmärksamhet
Synhallucinationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vaskulär demens. Subkortikala. Symptom

A

Extrapyramidala symptom (hypokinesi, rigiditet, tremor)
Bipyramidala symptom (hyperreflexi, positiv babinski)
Pseudobulbära symptom (dysartri, dysfagi, positiv masseter)
Personlighetsförändringar
Depression
Passivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vaskulär demens. Lumbalpunktion

A

Normal tau och fosfo tau
+ neurofilamen
- beta amyloid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Frontotemporal demens. Etiologi

A

40% genetik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Frontotemporal demens. Symptom

A

Planering
Hämning av impulsivitet
Personlighetsförändringar
Brocas och wernickes area
Nedsatt exekutiv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Konfusion. Symptom

A

Kognitiva (desorientering. Flukterande vakenhet).
Psykiska
Motoriska (hypo/hyperaktiv, stereotypa rörelser)
Autonoma (vidgade pupiller, hypertermi, svettning, takykardi)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Konfusion. Mekanism. Underhåll

A

Den stöda funktionen underhålls av ett kortisol och dopamindrivet stresstillstånd som sätter den glutamaterga funktionen i frontalloben ur funktion vilket bland annat blockerar förmågan till fokuserad uppmärksamhet

Nedbrytningsprodukter från kroppen somger sviktande organ. Cancertoin också. Sömnbrist, miljöbyte, depression. Brist på näringsämnen. Nedsättning av nervcellsfunktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Läkemedel. Njurfunktion läkemedel

A

metformin. Kalcium. Digoxin. Kalium sparande diuretika. Atenolol. ACE hämmare. ARB simvastatin. Opioider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Hur påverkar åldrandet absorption?

A

Saltsyramängden ändras. Tarmens blodflöde och peristaltik försämras. Enzymerna blir svagare. Ökad biotillgänglighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur påverkar åldrandet distributionen?

A

Ökad andel fett som äldre. Större distributionsvolym för lipofila farmaka och lägre halveringstid. Malnutrition och proteinbrist kan ge falskt låg p koncentration av läkemedel och lägre halveringstid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Hur påverkar åldrandet metabolismen?

A

Långsammare metabolism i lever pga lägre volym och blodflöde. Högre biotillgänglighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Problemläkemedel. Långverkande bensodiazepiner

A

Risk för dagtrötthet, kognitivs störningar, muskelsvaghet, balansstörningar och fall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Problemläkemedel. Tramadol

A

Illamående och centralnervösa biverkningar. Ökad risk för serotonergt syndrom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Problemläkemedel. Antikolinergika

A

Munntorrhet, ackomodationsproblem, förstoppning, urinretention, kognitiv svikt och förvirring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Problemläkemedel. COX hämmare.

A

Risk för sår och blödningar i GI, vätskeretention, hjärtinkompensation och nedsatt njurfunktion. Minskar effekt av diuretika och ACE hämmare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Problemläkemedel. Opioider

A

Sedation, hallucination, konfusion och fall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Problemläkemedel. Antipsykotika

A

Bör ej användas mot beteendesymptom eller som sedativt.
Extrapyramidala symptom, kognitiva, sedation och ortostatis,. Risk för cerebrovaskulära händelser och förtida död hos älder med demens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Problemläkemedel. Digoxin.

A

Interagerar med andra läkemedel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

BPSD. Behandling

A

Utreda symptom och orsaker, biverkningar samt optimera vårdmiljö och bemötande.
SSRI/mirtazapin vid depression. Ebixa vid aggressivitet. Oxascand/heminevrin mot oro/agitation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Inkontinens. Nokturi. Behandling

A

Minirin. Risk för hyponatremi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Inkontinens. Ansträngningsinkontinens. Behandling

A

Viktnedgåg. Bäckenbottenträning. Båge/ring. TVT. Operation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Inkontinens. Överaktiv blåsa. Behandling

A

Blåsträning. Farmakologisk behandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Inkontinens. Trängningsinkontinens. Behandling

A

Blåsträning och skydd.
Antiolinergika. Beta 3 stimulerare. Elstimulering. Botox. Sakral nervstimulering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Inkontinens. Blandinkontinens. Behandling

A

Behandla den del som är mest störande först.
Viktminskning. Träning. Farmaka. Operation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Inkontinens. Överflödesinkontinens. Demografi

A

Män med BPH

46
Q

Inkontinens. Överflödesinkontinens. Behandling

A

RIK. Uretradilatation

47
Q

Inkontinens. Blåstömningsproblem. Behandling

A

Triple voiding. Kateterbehanling

48
Q

Inkontinens. Neurogen inkontinens. Behandling

A

Grundsjukdom avgör behandling (demens, parkinson, polyneuropati, diabetes)

49
Q

Inkontinens. Fistlar. Behandling

A

Kirurgisk. KAD

50
Q

Inkontinens. Utredning

A

Miktionsdagbok (Tid och mängd)

Kvinnokliniken: Gynundersökning, blåsfyllningsprov, provokationstest, cystoskopi, urodynamisk undersökning, ultraljud, tidsmiktion

51
Q

Palliativ. Nocicepiv smärta

A

Paracetamol. Maxdos
NSAID. Cancer smärta. risk för magsår!
Morfin. Vid nnursvikt risk för myoklonier och hyperalgesi!
Fentanyl. Vid njursvikt. Transdermalt bra
Metadon. Vid tolerans mot morfin

52
Q

Palliativ. Neurogen smärta

A

TCA. Opioider

53
Q

Palliativ. Psykologisk smärta

A

Samtal. Läkemedel ska undvikas

54
Q

Palliativ. Illamående

A

Kausal terapi.
Antihistamin och neuroleptika (haldol)

55
Q

Palliativ. Andvnöd

A

Kausal terapi.
Morfin

56
Q

Palliativ. Matleda

A

Kortison kan förbättra aptiten

57
Q

Palliativ. Förstoppning

A

Fysisk aktivitet. Kostförändringar. Laxerande. Vätskeintag

58
Q

Palliativ. Ångest/rädsla

A

Kausal behandling. Läkemedel ska inte ersätta människan
Bensodiazepiner. Antidepressiva. Neuroleptika. Kontinuitet

59
Q

Palliativ. Andra symptom

A

Töst. Konfusion. Rosslig andning. Hicka

60
Q

Konsekvenser av terminal cancer. 4st

A
  1. Plats. Närliggande vävnader
  2. Funktionell aktivitet
  3. Ulceration eller infektion. Ruptur/infarkt
  4. Kakexi
61
Q

Konsekvenser av terminal cancer. Funktionell aktivitet

A
  • Hormonproduktion. Ex hyperinsulinemi
  • Paraneoplastiskt syndrom. Hyperkalcemi, cushings syndrom och ickebakteriell trombotisk endokardit
62
Q

Kakexi. Mekanism

A

TNF från makrofager som svar påtumören trycker ned aptiten och hindrar LPL som lagrar in fett. IL-1, IFN-y och leukemia inhibitory factor synegerar med TNF. Serotonin, peptidhormon och neuropeptider från hypotalamus samverkar med TNF.

PIF och LMF ger ökad katabolism. Reducerar proteinsyntes genom att minska mRNA och stimulerar proteinatabolism genom aktivering av ubiquitin proteasomvägen.

63
Q

Skörhet. 3 huvudmodeller

A

Physical frailty model
Deficit ackumulation model
Biopsycholosocial model

64
Q

Skörhet. Skattningsskalor

A

Clinical frailty scale.
Tilbury frailty indicator
FRESH

65
Q

CGA. Bedömningsstöd

A

PASTEL

66
Q

Vanligaste D interaktioner

A

Kaliumsparande diuretika - kalium
Warfarin - ASA/NSAID
Kalciumblockare - betablockare
Verapamil - digoxin

67
Q

Farmakokinetik

A

Absorption
Första passagen
Distribution
Proteinbindning
Metaboliism
Utsöndring

68
Q

SPICT. Användning

A

I syfte att identifera personer med svår sjukdom. Planera för bedömning av behov och en god vård

69
Q

DM2. Behandling

A

Metformin
Sulfonylurea
DPP4 hämmare
GLP-1 RA
SGLT2 hämmare
Insulin

70
Q

Metformin. Verkningsmekanism

A

Minskad glukosnybildning och ökad glukosupptag i muskel.
Risk för laktacidos (ackumulation)

71
Q

Sulfonylurea. Verkningsmekanism

A

Stimulera betaceller att öka insulinutsöndring.
Hypoglykemier.
Viktuppgång

72
Q

DPP4 hämmare. Verkningsmekanism

A

GLP-1 degraderas av DPP4 i kroppen inom 2min.
Inget CVD skydd

73
Q

GLP-RA. Verkningsmekanism

A

Stimulerar beta celler till ökad produktion av insulin och ökad glukosupptag. Hämmar frisättning av glukagon.
Skyddande CVD effekt

74
Q

SGLT 2 hämmare. Verkningsmekanism

A

Hög mängd socker i primärurin och SGLT2 hinner inte återabsorbera. Hämmar receptorn.
Förekomst av diabetesketoacidos

75
Q

Godman

A

Biträde åt huvudmannen som har kvar sin rättshandlingsförmåga

76
Q

Förvaltare

A

Ensam behörighet att företa rättshandlingar för huvudmannens räkning, utan inhämtande av dennes samtycke

77
Q

Ansökan om godmanskap

A

Till tingsrätten. Innehålla läkarintyg. Social utredning med uppgifter om sjukdom, bostadssituation, social situation, funktionshinder, osv

78
Q

Vårdintyg

A

LPT. LRV

79
Q

Rättsintyg

A

Rättsmedicinalverket utfärdar detta när polis eller åklagare ska utreda ett misstänkt brott. Undersökning om skador eller annat som kan vara av betydelse

80
Q

Blodprov. Testikelcancer

A

AFP som ej förklaras av leversjukdom
Beta hCG

81
Q

Blodprov. Myelom

A

Hyperkalcemi
Hypogammaglobulinemi
M komponent

82
Q

Blodprov. Neuroendokrin buktumör

A

Hypoglykemi

83
Q

Kognitiva domäner

A

-Uppmärksamhet
- språk
- Exekutiv förmåga
- Spatiovisuell förmåga
- Perceptuell motorisk förmåga
- Minne och inlärning
- Social kognition

84
Q

Konfusion. Definition

A

Akut påkommen störning av de högre hjärnfunktionerna, perception, orientering och uppmärksamhet

85
Q

Kognitiv nedsättning. Riskfaktorer

A
  • Ålder
  • APO e4
  • HT
  • Blodfetter
  • Övervikt
  • DM
  • Homocystein
  • Hjärtkärlsjukdomar
  • Depression- Lågt socioekonomiskt status
  • Rökning
86
Q

Alzheimers sjukdom. Symptom

A

Temporo/parietal:
- Episodisk minnesnedsättning
- Svårt emd tid och rumsorientering
- Svårt att förstå
- Språkliga svårigheter
- Praktiska svårigheter
- Svårt att hitta
- Depressiva besvär

87
Q

Alzheimers sjukdom. Etiologi

A

Amyloidkaskad hypotesen (Amyloida plack)
Tau hypotesen (neurofibrillära tangles. Fosforylerat tau aggregeras)

88
Q

Alzheimers sjukdom. LP

A

Tau. Högt
Fosf tau. Högt
Beta amyloid. Lågt
Neurofillamtn. Ibland högt

89
Q

Vaskulär demens. Skillnad alzheimer

A
  • Mer språk än minne
  • Fronto exekutiva funktioner
  • Frontallobssymptom
90
Q

Vaskulär demens. Behandling

A

Optimera riskfaktorer
Antidemensläkemedel

91
Q

Lewy Body. Symptom

A

Förlångsamning motorik och tanke
Svarslatens
Gång och balans
Exekutiv påverkan
Gott minne
Visuospatial påverkan (hallucinationer)
Autonom påverkan

92
Q

Alzheimer. Behandling

A

Acetylkolinesterashämmare (Donepezil)
icke-kompetitiv NMDA-receptorantagonist (memantin)

93
Q

Frontotemporala bristsymptom

A

Personlighetsförändring
Omdömeslöshet
Bristande omtanke, empati
Svårt med planering, exekution
Språkstörning
Miljöstyrd
”Ohämmad”

94
Q

Basal kognitiv utredning

A

MMSE. Klocktest. Anamnes. Blodprover (homocystein, tyreoidea, calciumjon). Arbetsterapeut - Strukturerad bedömning av funktions– och aktivitetsförmåga
Anhöriganamnes. DT huvud.

LP. MR. FDG-PET. dat SCAN. Praktisk funktionsbedömning. Neuropsykolog

95
Q

Basal kognitiv utredning. Anamnes

A

Debut. Varaktighet. Symptom.
Påverkan på funktion
. Sjukdomar
Ärftlighet
Riskfaktorer
Utbildning
Mediciner
Vapen och bilkörning

96
Q

Basal kognitiv utredning. Anhöriganamnes

A

Minne, humör
Initiativförmåga
Funktionsnivå i vardagen
Sociala sammanhang
Misstänksamhet
Hallucinationer
Hot och våld i hemmet

97
Q

RUDAS

A

Mångkulturellt bedömningsinstrument samt vid lägre utbildningsnivå

minne, omdöme, kroppsorientering, visuokonstruktion och språklig förmåga

98
Q

Basal kognitiv utredning. Kompletterande tester i primärvården

A

MoCA - hög utbildning eller tidigt i sina symptom
AQT
Kognistat
KSB

99
Q

Creutsfeldt Jacobs sjukdom. Symptom

A

ffa minne, frontala symtom, konfusion.
myoklonus, ataxi, ögonmotorik störning, EP

100
Q

Acetylkolinesterashämämare. Biverkningar

A

Magbesvär, illamående. Trötthet, sömnstörning.

101
Q

NMDA-receptorantagonist. Mekanism

A

Blockerar NMDA-receptorn → minskad effekt av glutamat och skadligt kalciuminflöde i hippocampus. Också förstärkning av den friska effekten

102
Q

NMDA-receptorantagonist. Biverkningar

A

Yrsel, huvudvärk, somnolens, förstoppning

103
Q

Ortostatiskt blodtryck. Hur?

A

Patienten ska vila, därefter tas blodtryck, puls och eventuella symtom
noteras i vila, direkt i stående, stående efter 1, 3, 5 och 10 min (1,5 p). Du tittar på blodtrycket som helhet, blodtrycksreaktionen vid stående och ev. blodtryckssänkning och återhämtning. Du tittar också på om patienten får en kompensatorisk pulsstegring och värderar eventuella symtom

104
Q

Movicol. Verkningsmekanism

A

Movicol inehåller polyetylenglykol i en balanserad elektrolytlösning,
verkar via osmotisk effekt, och verkar regulariserande på tarmperistaltiken och är laxerande.

105
Q

Dysautonomi. Symptom

A
  • Yrsel eller svimning när man ställer sig upp, problem med balansen
  • Att hjärtrytmen blir ojämn efter ansträngning eller träningsintolerans
  • Problem med överdriven svettning (eller att man svettas för lite).
  • Inkontinens eller andra problem med urinblåsan som exempelvis urinträngningar.
  • Problem med matsmältning (t ex förstoppning, diarré, minskad aptit, illamående).
  • Att pupillerna inte anpassar sig efter ljusförhållanden.
  • Hypoventilering (att man andas med för ytliga andetag så att mängden koldioxid i blodet ökar).
  • Träningsintolerans (man bir fort uttröttad vid fysisk ansträngning).
  • Domningar, stickningar i kroppsdelar.
106
Q

Från tanke till handling.

A

De primära sinnesintrycken registreras i resp.
primära sensorkortex-områden (1).

Därefter tolkas intrycken modalitetsvis (efter resp. sinnesintryck) och integreras i hjärnans bakre multimodala associationskortex (2)
där en första förståelse av den inkommande informationen äger rum. Via snabba s.k. Projektionsbanor (pyramidceller innehållande glutamat) kommuniceras den integrerade informationen (tanken) till

hjärnans pannlob (3) där tanken analyseras och värderas vidare (omdöme, är tanken adekvat och nyttig för individen). I pannloben integreras också information från limbiska delar av hjärnan som också påverkar den kommande handlingen, t. Ex. om individen är törstig, hungrig eller känner av en hotande fara.

Den samlade planen når sedan pre-motorkortex (4) där en mer exakt plan för handlingen utmejslas, där planen anpassas till information från basala ganglier, thalamus och lillhjärna rörande kroppens ställning, position och rörelse.

Slutligen aktiveras motorkortex (5) och en adekvat motorisk handling kan ske.

107
Q

Donepezil. Kontraindikationer

A

Allergi
Arytmi
Astma och KOL
Leversjukdom

108
Q

Memantin. Kontraindikationer

A

Allergi
Njurfunktion
Epilepsi
Urinvägsinfektioner

109
Q

Morfin. Metaboliter

A

Morfin metaboliseras i levern till de 2 huvudmetaboliterna morfin-3-glukuronid (saknar analgetisk effekt men kan bidra med excitatoriska effekter) samt morfin-6-glukuronid (M6G) (mer potent än morfin själv).

110
Q

CPAP. Mekanism

A

CPAP-behandling ökar det intrathorakala trycket, ökar slagvolym och cardiac output, minskar preload och afterload genom att minska transmuralt tryck. Detta håller även små luftvägar öppna och omfördela vätska

111
Q
A