Generella frågor Flashcards

1
Q

Vad är en molekyl? Nämn ex. på molekyl

A

Molekyler bildas när två eller flera atomer bildar kemiska bindningar med varandra, i ett precist arrangemang. Vätgas (H2), vatten (H2O)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är ett protein?

A

Proteiner är makromolekyler bestående av aminosyror i långa kedjor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är aminosyror?

A

Aminosyror är de beståndsdelar som bygger upp proteinerna i våra kroppar. Proteinerna är i sin tur nödvändiga för att exempelvis muskler, immunförsvar och ämnesomsättning ska fungera optimalt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är hemostas?

A

Hemostas eller blodstillning är cirkulationssystemets förmåga att med hjälp av kroppens egna eller främmande medel kunna stoppa blödningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är blodkärlens funktion?

A

Att transportera blod med näringsämnen till och restprodukter från kroppens alla vävnader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad kallas blodet förmåga att koagulera?

A

Hemostas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är syra-basbalansen?

A

Syra-bas-balansen (pH-värdet) är en av kroppens viktigaste jämvikter. En fungerande syra-basbalans är essentiell för en god hälsa. pH-värde bör ligga inom intervallet 7,35-7,45, och för att uppnå det har kroppen flertalet buffertsystem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

acidos

A

Syra-basrubbningar med överskott av syror som leder till låga pH-värden. Vätekoncentrationerna i blodet är högre än normalt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

alkalos

A

Rubbningar i syra-basbalansen med överskott av baser som leder till höga pH-värden. Vätekoncentrationen i blodet är lägre än normalt (basiskt).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är metabolisk acidos?

A

Orsak
• Rubbningar i ämnesomsättningen = H+ ökar
• Ex diabetes, svält, diarré
• H+ + HCO3- H2CO3 = pH sänks

Kompensation
• Ökad andning = minskar mängden CO2, koldioxid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är respiratorisk acidos?

A

Orsak
• Hypoventilation = “dålig andning”. För mycket CO2 kvar i kroppen.
• Ex vid astma, emfysem, polio.

Kompensation
• Njurarna sparar på bikarbonat = HCO3-

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är metabolisk alkalos?

A

Orsak
• Syraförlust genom kräkning eller ventrikelsond.
• H2CO3 H+ + HCO3-
• Ex vid diuretikabehandling

Kompensation
• Andningen minskar = mindre mängd CO2 andas ut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är respiratorisk alkalos?

A

Orsak
• Hyperventilation (t ex smärta, ångest, hysteri).
• För mycket CO2 andas ut.
• Ex vid feber, anemi, graviditet

Kompensation
• Njurarna kompenserar genom att utsöndra bikarbonat = HCO3-

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är halveringstid?

A

Halveringstid är den tid efter vilken en given mängd av ett ämne har minskat till hälften av sitt ursprungliga värde.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är NEWS?

A

Följer patientens dynamiska vårdförlopp med tätare bedömningar när patienten försämras och glesare bedömningar när patienten förbättras. Skalas 0-3 poäng.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka parametrar bedöms i NEWS?

A
  • Andningsfrekvens.
  • Syremättnad 1.
    (Syremättnad 2 endast efter ordination.)
  • Tillförd syrgas.
  • Systoliskt blodtryck.
  • Pulsfrekvens (om pt. är telemetriövervakad ska hjärtfrekvens användas).
  • Medvetandegrad.
  • Temperatur.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilken är normal pulsfrekvens?

A

50-100 slag/minut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är bradykardi vs. takykardi?

A

Bradykardi - pulsslag <50/min

Takykardi - pulsslag >100/min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur ska blodtrycksmanschetten placeras på överarmen?

A

2-2,5 cm ovanför armvecket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Varför är det viktigt att inte trycka stetoskopet för hårt mot artären?

A

Pulsljuden kan utebli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Stetoskopet har två sidor att lyssna med. När är det en fördel att använda klockan på stetoskopet?

A

När ljuden är svåra att höra (lågfrekventa ljud)

22
Q

Vad är etiologi?

A

Läran om orsakssamband eller kausalitet.

23
Q

Vad är anamnes?

A

Sjukdomshistoria

24
Q

INVOLVERA PAT. OCH FÖRKLARA VARFÖR VI GÖR DET VI GÖR

A

Då blir det personcentrerat

25
Q

Vad är:

  1. Blodkärl
  2. Artär
  3. Ven
  4. Kapillär
  5. Arterioler
  6. Venoler
A
  1. Rörformiga strukturer som försörjer kroppens alla organ med blod.
  2. Blodkärl som leder syrerikt blod ut från hjärtat –> celler & syrefattigt blod –> hjärtat.
  3. Blodkärl som leder blod till hjärtat.
  4. Kroppens minsta blodkärl. Där sker utbyte av näringsämne & gaser mellan blodet & vävnaden runt omkring.
  5. Den minsta av artärens förgrening. Övergår sen till kapillär.
  6. De kärl som leder blod från kapillär till ven.
26
Q

Nämn de olika delarna i Systemkretsloppet i rätt ordningsföljd

A

Hjärtat (vä kammare) –> Aorta –> Artärer –> Arterioler –> Kapillärer –> Venoler –> Vener –> Hålvenen –> Hjärtat (hö förmak)

27
Q

Nämn de olika delarna i Lungkretsloppet i rätt ordningsföljd

A

Hjärtat (hö kammare) –> Lungartärerna –> Lungan –> Lungvenerna –> Hjärtat (vä förmak)

28
Q
  1. Temporallob
  2. Cerebellum
  3. Occipitalloben
  4. Parietallob
  5. Frontallob
  6. Amygdala
  7. Hippocampus
A
  1. Tinninglob
  2. Lillhjärnan
  3. Nacklob
  4. Hjässlob
  5. Pannlob
  6. Del av limbiska systemet (“reptilhjärnan”, “känslohjärnan”)
  7. Del av limbiska systemet
29
Q

SKRIV FÄRDIGT, FUNKTION VILKEN LOB

  1. Tinninglob
  2. Lillhjärnan
  3. Nacklob
  4. Hjässlob
  5. Pannlob
  6. Del av limbiska systemet (“reptilhjärnan”, “känslohjärnan”)
  7. Del av limbiska systemet
A
  1. Temporallob - hörsel, lukt
  2. Cerebellum - motorkoordination, kroppsställning, balans
  3. Occipitalloben - syn
  4. Parietallob - hö: förstå rumslig orientering & navigering, vä:
  5. Frontallob
  6. Amygdala
  7. Hippocampus - minne och inlärning
30
Q

Vad är syftet med personcentrerad vård?

A

Att bidra till att stödja välbefinnande och en känsla av egenvärde.

31
Q

CNS består av… & innefattar allt som finns innanför…

A
  1. hjärnan och ryggmärgen samt perifera nervsystemet

2. den hårda hjärnhinnan, dura mater

32
Q

Hjärnan delas in i…

A
Storhjärnan
Cerebrum
Lillhjärnan
Cerebellum
Hjärnstammen
33
Q

PNS: All information löper in och ut från hjärnan och cerebellum genom täta välorganiserade axonbuntar med specifika omkopplingsstationer, där informationen går från en cell till en annan. Namnet för dessa system kallas

A

bansystem

34
Q

CNS: innanför dura mater
PNS: utanför dura mater

A

SANT

35
Q

PNS nerver innerverar kroppens delar senesoriskt, och skelettmuskler motoriskt. Utgår 12 par hjärnnerver & 30 par spinalnerver som lämnar hjärnan och ryggmärgen

A
36
Q

Nämn de olika typerna av blodkärl

A
  • Artärer - Leder blod från hjärtat ut ur hjärtat
  • Arterioler: Slutet av artärerna till kapillärerna
    Kapillärer - minsta blodkärlen, utbyte av näringsämnen och slaggprodukter( Målet för hela cirkulationen)
  • Venoler - i början av venerna
  • Vener - leder blodet tillbaka till hjärtat
37
Q

Vilka 3 lager finns i ett blodkärl?

A
  • ENDOTEL: Det lager av celler som täcker insidan.
  • TUNICA INTIMA: Innersta, närmast lumen (hålrummet). Endotelceller.
  • TUNICA MEDIA: Mellersta. Glatt muskulatur.
  • TUNICA EXTERNA: Yttersta. Bindväv.
38
Q

Vilket är det diastoliska vs. systoliska blodtrycket?

A
Diastoliska = undertryck - ca 80 mm Hg
Systoliska = övertryck - 110-130 mm Hg - från vä. hjärthalvan
39
Q

Vad står parasympatiska vs. sympatiska nervsystemet för?

A

Båda är del av autonoma nervsystemet & är icke-viljestyrda.

PARASYMPATISKA
Aktiveras i vila, ej vid stress. Bäst vid sömn. Ex.
- Hjärtaktiviteten minskar
- Blodtrycket sjunker
- Nivån av stresshormon sjunker, “må bra” hormonet oxytocin ökar
- Matspjälkningsapparaten stimuleras
- Kroppens läkningsprocesser förbättras

SYMPATISKA
Aktiveras vid stress, aktiverar flykt- & kamprespons.
- Omfördelar blodet bort från matspjälkningssystemet
- Omfördelar blodet bort från huden (“kallsvettas”)
- Pupiller vidgas
- Höjer hjärtats slagfrekvens & blodtrycket
- Ökar utsöndringen av glukagon (blodsockerreglerande hormon) & minskar insulin (blodsockerregulerande hormon) så att kroppens energireserver frigörs –> blodsockret stiger för snabbtillgängligt bränsle

40
Q

Vad är skillnaden mellan puls och blodtryck?

A

Blodtrycket är blodets tryck mot kärlväggarna och pulsen är hjärtats slag. Man kan alltså säga att blodtryck är hur hårt hjärtat får arbeta, och puls är hur fort det slår.

41
Q

Vad innebär de 5 R vid läkemedelsdosering?

A
  • Rätt patient
  • Rätt läkemedel
  • Rätt dos (en viss mängd läkemedel enl. ordination)
  • Rätt tidpunkt
  • Rätt administrationssätt
42
Q

Vad är anaeroba vs. aerob bakterie?

A
Anaerob = tål inte syre. Tjocktarmen består 99% av dessa
Aerob = tål syre, ex. E-coli i tjocktarmen
43
Q

Vad är grampositiva och gramnegativa bakterier och vad är skillnaden?

A

Skillnaden = hur deras cellväggar är uppbyggda.
Gramnegativa G- = färgas inte gramfärgningstest. Har mer komplex cellvägg med ett tunt skikt peptidoglykan & ett yttre membran. Inte vattenlösliga.
Grampositiva G+ = färgas i gramfärgningstest. Har en cellvägg som består av ett tjockt lager peptidoglykan utanför plasmamembranet. Vattenlösliga.

44
Q

Vad är ett normalt Hb värde?

A
Hb = blodvärde (Hemoglobinvärde)
Män = 130 g/L - 170 g/L (lågt <130 g/L)
Kvinnor = 120 g/L - 155 g/L (lågt <120 g g/L)

Kapillärt men kan också tas i ven

45
Q

Vad är syremättnad/syrgasmättnad?

A

Syremättnad är fraktionen av syremättat (=som har gott om syre) hemoglobin i förhållande till totalt hemoglobin i blodet. Människokroppen kräver och reglerar en mycket exakt och specifik balans av syre i blodet. Normala syremättnadsnivåer i arteriellt blod hos människor är 95–100 procent.

46
Q

Vad är Hemoglobin?

A

Det är ett järnhaltigt protein som ger blodet dess röda färg. Det behövs för att blodet ska kunna transportera syre från lungorna till kroppens organ. Hemoglobinet hjälper också till när kroppen ska göra sig av med koldioxid. Då transporterar hemoglobinet koldioxiden till lungorna. Koldioxiden försvinner sedan ut med luften som du andas ut.

47
Q

Vad är elektrolyter?

A

Elektrolyter är mineraler med en elektrisk laddning. De finns i vävnader och kroppsvätskor som urin, blod och svett. Ex. natrium, kalium.

48
Q

Vad är blodgas?

A

Blodgas är ett blodprov man tar, i de flesta fall i handleden, för att mäta syre och koldioxidhalten i det arteriella blodet. Det artäriella blodet är det som är syresatt. Detta är av stor vikt för att bedöma lungfunktionen.

49
Q

Förklara kort grå & vita substansen

A

GRÅ SUBSTANSEN/GRÅ HJÄRNBARK
Yttre delen av hjärnan. Innehåller flera miljarder nervceller som länkas samman via synapser.

VITA SUBSTANSEN/VIT HJÄRNBARK
Innanför grå substansen, djupare in. Nervtrådarna som löper i barken är skyddade av fettlager, s.k. myelin. I vita substansen finns viktiga hjärnkärnor med olika funktioner.

50
Q

Förklara neuroner & signalsubstanser och deras funktion i hjärnan

A

Neuron är nervcell.
Neuroner länkas samman i hjärnan via synapser. Mellan dem skickas impulser fram & tillbaka. Dessa impulser får oss att tänka, reagera & handla. En sådan signal rör sig genom varje nervcell som en elektrisk laddning. När den når synapsen kan det utsätta frisättning av små skurar av kemikalier, s.k. signalsubstanser, som reser över synapsen till andra celler.

51
Q

Förklara neuroner & signalsubstanser och deras funktion i hjärnan

A

Neuron är nervcell.
Neuroner länkas samman i hjärnan via synapser. Mellan dem skickas impulser fram & tillbaka. Dessa impulser får oss att tänka, reagera & handla. En sådan signal rör sig genom varje nervcell som en elektrisk laddning. När den når synapsen kan det utsätta frisättning av små skurar av kemikalier, s.k. signalsubstanser, som reser över synapsen till andra celler.