Gamla tentafrågor bakteriologi Flashcards

Question 1

Q

14-åriga flicka kommer till din mottagning. Hon har feber, halsont och ömmande halskörtlar. Hon är allergisk för penicillin. Flickan berättar att hennes lillebror har svinkoppor i ansiktet.

a) Vilken bakterie är den sannolika orsaken till infektion?
b) Hur skulle du fastställa den mikrobiologiska diagnosen? Motivera kort.

Question 2

Q

14-åriga flicka kommer till din mottagning. Hon har feber, halsont och ömmande halskörtlar. Hon är allergisk för penicillin. Flickan berättar att hennes lillebror har svinkoppor i ansiktet.

a) Vilken bakterie är den sannolika orsakaren av infektion?
b) Hur skulle du fastställa den mikrobiologiska diagnosen? Motivera kort.

Question 3

Q

70-årig man har ådragit sig en medial collum fraktur i samband med fall. Han opereras komplikationsfritt men är svårmobiliserad.
En vecka efter operationen får patienten feber, hosta och andningspåverkan. Lungröntgen visar utbredda förtätningar bilateralt.
Du bedömer detta som en vårdrelaterad pneumoni.

a) Vad ordinerar du för diagnostiska prover och undersökningar?
b) Vilken antibiotikabehandling föreslår du? Motivera.

Question 4

Q

a) Ange tre olika infektionsdiagnoser utgångna från huden samt deras vanligaste agens.
b) Behandlingsförslag vid sårinfektion?

Question 5

Q

a) Beskriv den molekylära mekanismen för bakteriella superantigen och ge ett exempel på en bakterie som producerar superantigen.
b) Vilket medicinskt tillstånd kan superantigen ge upphov till?

Question 6

Q

a) Beskriv översiktligt uppkomst av bakteriell biofilm.
b) Ange två orsaker till varför bakteriell biofilmsbildning är så besvärlig kliniskt? Motivera ditt svar.

Question 7

Q

a) Beskriv översiktligt uppkomst av bakteriell biofilm.
b) Ange två orsaker till varför bakteriell biofilmsbildning är så besvärlig kliniskt?

Question 8

Q

a) Beskriv översiktligt uppkomst av bakteriell biofilm.
b) Ange två orsaker till varför bakteriell biofilmsbildning är så besvärlig kliniskt? Motivera ditt svar.

Question 9

Q

a) Nämn ett (1) antibiotikum (eller en grupp av antibiotika) som har ett brett spektrum mot obligat anaeroba bakterier men ett väldigt smalt spectrum mot icke-anaeroba bakterier
b) Nämn två (2) antibiotika (eller 2 grupper av antibiotika) som har ett brett spektrum mot gramnegativa aeroba (obligat aeroba eller fakultativt anaeroba) bakterier

Question 10

Q

Ange de tre mekanismerna för horisontell genöverföring mellan bakterier och beskriv översiktligt hur överföringen går till.

Question 11

Q

Ange de tre renhetskraven för ytor, föremål och utrustning i vården som behövs för att förhindra smitta och uppkomst av infektioner och hur dessa nivåer kan åstadkommas.

Question 12

Q

Ange två orsaker till varför bakteriell biofilmsbildning är så besvärlig kliniskt? Motivera ditt svar.

Answer

A

Biofilm gör bakterierna motståndskraftiga mot antibiotika, antibiotika får svårt att komma in till bakterierna och verka.
Biofilmsbildning kan ske på främmande kroppar så som implantat. Dessa implantat är näst intill omöjliga att få rena från biofilmen när de satts in i kroppen, så då måste de bytas ut. En ytterligare operation av höftleden är kanske inte något som Britta 86 år klarar av.

Question 13

Q

Antibiotika hämmar livsviktiga funktioner i bakteriecellen. Beskriv fem olika cellulära funktioner som är mål för antibiotika och ange för varje en antibiotikagrupp som hämmar funktionen.

Question 14

Q

Bakteriella toxiner:
Beskriv hur ett toxin av AB-typ är uppbyggt och de generella molekylära stegen från att toxinet utsöndrats av bakterien tills det leder till påverkan på mänskliga celler.

Question 15

Q

Bert 80 år inkommer med ambulans till sjukhuset. Har i botten hypertoni samt kronisk KAD. Han har plötsligt blivit dålig under dagen med frossa, hög feber, allmänpåverkan samt kräkts 2 gånger. Vid undersökning är han mycket trött och tagen, andningsfrekvens 30, saturation 87% på luft, blodtryck 70/50, puls 112.

Vilken diagnos är mest sannolik?

Urosepsis
Calicienterit
Campylobacterenterit
Pyelonefrit
Influensa

Answer

A

Urosepsis

Question 16

Q

Beskriv de fem generella molekylära mekanismerna för hur bakterier blir resistenta mot antibiotika, ange tydligt hur bakterien blir resistent och ge ett exempel för varje mekanism på en antibiotikaklass där resistensen förekommer.

Question 17

Q

Beskriv de fem vanligaste mekanismerna för hur bakterier kan bli motståndskraftiga mot antibiotika.

Question 18

Q

Beskriv de tre mekanismer som bakterier använder för horisontell genöverföring och beskriv översiktligt hur överföringen går till.

Question 19

Q

Beskriv de tre mekanismer som bakterier använder för horisontell genöverföring.

Question 20

Q

Beskriv grampositiva och gramnegativa bakteriers uppbyggnad och organisation av cellvägg och cellmembran samt hur skillnader i uppbyggnad generellt gör gramnegativa bakterier mer svårbehandlade.

Question 21

Q

Beskriv hur bakteriell konjugation går till.

Answer

A

Bakteriell konjugation är en typ av horisontell genöverföring som gör att bakterier kan sprida resistensmekansimer med mera mellan varandra, och detta är det vanligaste sättet som plasmider sprider sig på.
Givarbakterien innehåller en plasmid, och denna plasmid kommer att kunna uttrycka pili. Denna pilus kommer att byggas ut som en lång arm och ta tag i en annan bakterie, en mottagarbakterie. Pilus kommer att dra bakterierna närmare varandra och etablera en kontakt mellan dessa bakterier.
Plasmiden kommer sedan att replikeras via rolling circle replication från givarbakterien till mottagarbakterien, och efter detta kommer kontakten via pili att upphöra. Nu har givarbakterien kvar hela sin plasmid och är nöjd och glad, men mottagarbakterien har bara en halv plasmid (bara en av DNA-strängarna). Mottagarbakterien kommer då att replikera plasmiden till dsDNA och ligera ihop den till en cirkel. Nu har båda bakterierna en varsin hel (dubbelsträngad) och rund (ihopligerad) plasmid.

Question 22

Q

Beskriv översiktligt hur Gram-positiva och Gram-negativa bakterier skiljer sig från varandra med avseende på celluppbyggnad och ge två exempel på hur det kan påverka sjukdomsförlopp/behandling.

Question 23

Q

Beskriv översiktligt hur Gram-positiva och Gram-negativa bakterier skiljer sig från varandra med avseende på celluppbyggnad och ge två exempel på hur det kan påverka sjukdomsförlopp/behandling.

Question 24

Q

Beskriv översiktligt uppkomsten av bakteriell biofilm.

Answer

A

Bakteriell biofilm uppstår när bakterier koloniserar celler, eller ytor genom adhesion. Dock kommer inte en ensam bakterie att börja uttrycka bakteriell biofilm, utan det kommer att vara när det ansamlats tillräckligt många bakterier som biofilm kommer att börja skapas. Hur vet bakterierna då att det ansamlats tillräckligt många bakterier? Jo genom quorom sensing. Quorom sensing är bakteriernas sätt att “prata med varandra” och de kommer att utsöndra kemiska signaler som talar om för de andra bakterioerna att “jag är här nu”. Om koncentrationen av dessa kemiska signaler blir tillräckligt hög och når ett tröskelvärde så kommer bakteriern att börja utsöndra ECM (extracellulärmatrix) som bygger upp biofilmen.

Question 25

Q

Beskriv skillnaderna mellan Grampositiva och Gramnegativa bakterier vad gäller organisation av cellvägg och cellmembran och hur detta påverkar möjligheten att behandla infektioner av dessa bakteriegrupper.

Question 26

Q

Beskriv tre (3) fördelar med kombinationsbehandling med antibiotika.

Answer

A

Kombinationsbehandling kan ge:

Synergistiska effekter. Ett antibiotikum + ett annant antibiotikum ger bättre effekt än deras enskilda effekter adderade. 1 + 1 = 3.
Det är inte lika stor risk att det utevcklas antibiotikaresistens. Oddsen för att det skulle ske två mutationer i samma bakterier så den blir motståndskraftig mot båda antibiotikatyperna är inte höga.
Det ger ett brett spektrum och kan täcka in många olika bakterier och bakteriesorter.

Question 27

Q

Beta-laktamer är den mest använda gruppen av antibiotika.

a) Vilken grupp av enzymer är målet för beta-laktamantibiotika och vilket steg i cellens biosyntes är det som inhiberas?
b) Ange två orsaker till att beta-laktamer är så bra antibiotika? Motivera ditt svar.
c) Vilka är det två vanligaste resistensmekanismerna för beta-laktamantibiotika?

Question 28

Q

Beta-laktamer är den mest använda gruppen av antibiotika.

a) Vilken grupp av enzymer är målet för beta-laktamantibiotika och vilket steg i cellens biosyntes är det som inhiberas?
b) Ange två orsaker till att beta-laktamer är så bra antibiotika? Motivera ditt svar.
c) Vilka är det två vanligaste resistensmekanismerna för beta-laktamantibiotika?

Question 29

Q

Britta, 67 år, tidigare opererad för bröstcancer 2005, för övrigt väsentligen frisk. Inkommer till infektionsmottagningen pga feber av oklar genes. Du tar noggrann anamnes och undersöker henne sedan. I status finner du att allmäntillståndet är relativt gott, temp 38,8C, Cor: regelbunden rytm, 96 /min, inga blåsljud, BT 130/80, Lungor auskulteras normal andningsljud. Lokalstatus: På vänster sida av bröstkorgen syns ett torrt, läkt operationsärr omgivet av en skarpt avgränsad värmeökad rodnad som täcker ca 20 cm i diameter.

a) Diagnos?
b) Etiologi?
c) Handläggning?
d) Vilken behandling vill du ge?

Question 30

Q

Den mikrobiologiska diagnostiken av Clostridium difficile -infektion baseras på:

blododling
påvisning av antikroppar i serum
påvisning av antigen i urin
påvisning av toxingener i feces
klinisk bild enbart

Answer

A

påvisning av toxingener i feces

Question 31

Q

Den vanligaste orsaken till sårinfektioner är:

Enterococcus faecalis
Koagulasnegativa stafylokocker
Streptococcus agalactiae
Pseudomonas aeruginosa
Staphylococcus aureus

Answer

A

Staphylococcus aureus

Question 32

Q

Det är den 15 oktober 2015. En 51-årig kvinna från Bålsta söker på infektionsmottagningen pga huvudvärk. Hon insjuknade tre dagar tidigare med allmän sjukdomskänsla, feber och ökande huvudvärk och lätt illamående. Inga luftvägs- eller miktionssymptom.
Du undersöker kvinnan.
Allmäntillstånd: Vaken och klar. Trött. Temp 38.6C.
Cor: Regelbunden rytm, 80/min. BT: 125/75.
Lungor: auskulteras med normala andningsljud.
Hud: Inga utslag på kroppen.
Neurologi: RLS 1, ter sig inte förvirrad, spänner emot när du provar om hon är nackstel.

a) Vilka prover ordinerar du?
b) Nämn tre olika virus som kan ge upphov till meningoencephalit.
c) Mot vilket sådant virus insättes behandling för att inte infektionen ska leda till kvarstående symptom? Vilken behandling är det då man ger?

Question 33

Q

Det mikrobiologiska labbet har ringt ut tre olika blododlingssvar. Vilka bakterier är det sannolikt fråga om när blododlingssvaren och kliniska diagnoser är följande? Motivera kort.

a) Växt av grampositiva kocker i kedjor i fyra (2 aeroba + 2 anaeroba) flaskor. Patienten har erysipelas.
b) Växt av gramnegativa stavar i fyra flaskor (2 aeroba + 2 anaeroba flaskor). Patienten har urinvägsinfektion.
c) Växt av gramnegativa stavar i två anaeroba flaskor. Patienten har peritonit.

Question 34

Q

Du är läkarkandidat på infektionsmottagningen och tar emot Olle, 75 årig man med demens, diabetes och hypertoni, som inkommit med feber sedan ett dygn. Han kan inte redogöra för anamnesen. I följebrevet från distriktssköterska står det att han har försämrat allmäntillstånd, ätit och druckit lite dåligt och har kissat på sig flera gånger, har en ”ful urinsticka”. Du diskuterar handläggningen med bakjouren.

a) Vilken diagnos misstänker du?
b) Vilka prover föreslår du?

På infektionsmottagningen försämras han plötsligt. Han frossar och blodtrycket sjunker till 85/50, han blir snabbandad, andningsfrekvens 34/minut och tackycard, puls 110.

c) Vad misstänker du nu?
d) Vilka åtgärder bör göras?

Question 35

Q

Du misstänker aktiv lungtuberkulos. Vilka mikrobiologiska analyser kan hjälpa att fastställa diagnosen?

A. Allmän bakteriodling på sputum
B. Påvisning av syrafasta stavar i upphostningar
C. Blododling
D. Påvisning av Mycobacterium tuberculosis antikroppar i serum
E. Mycobacterium tuberculosis PCR på nasofarynxsekret

Question 36

Q

Du misstänker akut bakteriell meningit hos en 60-årig kvinna. Vilka patogener är det sannolikt fråga om när det i likvorodling växer:

a) Gramnegativa diplokocker
b) Grampositiva diplokocker
c) Grampositiva stavar
d) Vilken av de tre patogenerna är vanligast och vilken minst vanlig som orsak till meningit?

Question 37

Q

En 18-årig tidigare frisk man kommer till din mottagning p.g.a. hög feber, huvudvärk och snabb försämring av allmäntillståndet. Vid undersökning konstaterar du att patienten är trött och har några petekier på huden. Utslagen försvinner inte om man trycker på dem.

a) Vilken bakterie är sannolik orsak till infektionen?
b) Vilka mikrobiologiska prover (typ av provmaterial och mikrobiologisk/a metod/er) bör du ta för att bekräfta din misstanke?

Question 38

Q

En 18-årig tidigare frisk man kommer till din mottagning p.g.a. hög feber, huvudvärk och snabb försämring av allmäntillståndet. Vid undersökning konstaterar du att patienten är trött och har några petekier på huden. Utslagen försvinner inte om man trycker på dem.

a) Vilken bakterie är sannolik orsakare av infektionen?
b) Vilka mikrobiologiska prover (typ av provmaterial och mikrobiologisk/a metod/er) bör du ta för att bekräfta din misstanke?
c) Hur bedömer du risken att andra kan bli drabbade av samma infektion?

Question 39

Q

En 30-årig annars frisk man med svår vattnig diarré som fortsatt i 3 dagar kommer till din mottagning i augusti. Inga utlandsresor har föregått insjuknandet. Ingen annan i omgivningen har likadana symtom. Vilken bakterieart är det sannolikt fråga om och vilken typ av mikrobiologisk diagnostik skulle du använda för att bekräfta diagnosen om

a) Patienten har feber och buksmärtor?

Sannolik bakterieart
Mikrobiologisk diagnostik

b) Patienten har fått 10 dagars klindamycin behandling som påbörjats 6 dagar tidigare?

Sannolik bakterieart
Mikrobiologisk diagnostik

Question 40

Q

En 4-årig tidigare frisk svenskfödd pojke söker akut med sin mamma. Sedan några dagar tillbaka har han varit förkyld och trött. Nu har han plötsligt blivit sämre och orkar inte leka. Du finner ett trött barn som har feber och är nackstyv. Vilken/vilka bakterier misstänker du? Motivera kort. Vilka mikrobiologiska prover (typ av prov och önskad analys) bör du ta för att bekräfta din misstanke?

Answer

A

Nackstyvhet är ett mycket specifikt tecken för meningit. Hos barn och ungdomar är det vanligast att neisseria meningitidis orsakar meningit, och därmed anser jag denna vara mest trolig. Dock skulle det även kunna vara streptococcus pneumoniae eller haemophilus influenzae som är orsakande agens. Streptococcus pneumoniae orsakar nedre luftvägsinfekltion, som skulle kunna sprida sig och orsaka meningit, pojken har ju varit förskyld - dock borde han ha kunnat bli vaccinerad mot denna (s. pneumoniae), men immuniseringen kanske inte fungerade, eller så ville föräldrarna inte att han skulle vaccineras.

Jag skulle vilja göra fler olika tester:
- blododling
- likvorodling
I ovanstående vill jag att resistensbestämning skall ingå. - serologi på serum och likvor

- kolla glukosnivåerna i likvor, om de är låga tyder det på bakteriell meningit
Sjävlklart vill jag också göra enklare tester så som LPK i likvor och serum, CRP, och kolla laktatnivåerna (höga sådana tyder på sepsis och det vill vi ju inte att han ska utveckla)*

Your score: 4.5 (Max score: 5)

Question 41

Q

En 64 årig man kommer in till akutrummet på grund av plötsligt påkommen frossa och feber. Han är allmänpåverkad, trött och tagen, blek och andfådd.
Du misstänker en begynnande sepsis.

a) Ange fyra parametrar som det viktigt att identifiera tidigt och följa för att bedöma utvecklingen vid sepsis/sepsisbehandling?
b) Vad är definitionen för sepsis?
c) Redogör för initial handläggning vid septisk chock
d) En splenektomerad patient är särskilt känslig för att insjukna i sepsis. Vilka bakterier är det viktigt att täcka för i valet av antibiotika hos en splenektomerad patient?
f) Förutom splenektomi, ange ytterligare tre riskfaktorer för sepsis

Question 42

Q

För att vara en framgångsrik patogen måste en bakterie kunna många olika saker. Beskriv kortfattat en mekanism (virulensfaktor) och hur den ger bakterien en fördel, för varje nedanstående steg i infektionsprocessen.

a) Kolonisation av värden.
b) Undvika att bli upptäckt av immunförsvaret.
c) Frigöra näringsämnen för att föröka sig.
d) Sprida sig till ny värd.

Question 43

Q

Frågan gäller akut infektion i mellanörat.

a) Vilka tre bakteriella patogener orsakar oftast akut infektion i mellanörat?
b) Hur ser dessa tre patogener ut i gramfärgningen (ange form och färg)?
c) Vilka är typiska patienter?

Question 44

Q

Frågan gäller anaeroba infektioner.

a) Nämn två obligat anaeroba bakteriearter och de sjukdomar dessa vanligen orsakar.
b) Ange fyra olika antibiotika/antibiotikagrupper som har brett spektrum mot anaeroba bakterier?

Question 45

Q

Frågan gäller bakterieinfektioner i öppenvård. Vilka är de vanligaste patogena bakterier som orsakar:

a) Akut infektion i mellanörat
b) Urinvägsinfektioner
c) Pneumoni
d) Sårinfektioner

Question 46

Q

Frågan gäller bakterieinfektioner i primärvården. Vilka är de vanligaste patogena bakterier som orsakar:

a) akut media otit.
b) akut enterit när patienten blivit smittad i Sverige (inte varit utomlands före insjuknandet).
c) akuta sårinfektioner.

Question 47

Q

Frågan gäller bakteriell fästingburen infektion.

a) Nämn en sådan infektion och orsakande bakterieart vid denna infektion.
b) Vilka är de typiska symtomen vid denna infektion?
c) Vilken mikrobiologisk diagnostik använder man vanligen vid denna infektion?

Question 48

Q

Frågan gäller bakteriologisk diagnostik. Nämn fyra olika typer av infektioner där det lönar sig att använda direktmikroskopi av färgade prover (ange typ av provmaterial) som preliminär diagnostik.

Question 49

Q

Frågan gäller bakteriologisk diagnostik.

a) Nämn två typiska bakterieinfektioner (typ av infektion och orsakande bakterie) där diagnostiken baseras på påvisning av antikroppar.
b) Nämn 4 olika typer av infektioner där det lönar sig att använda direktmikroskopi av färgade prover (ange typ av provmaterial) som preliminär diagnostik.

Question 50

Q

Frågan gäller bakteriologisk diagnostik.
Nämn tre olika typer av infektioner där det lönar sig att använda direktmikroskopi av färgade prover (ange typ av provmaterial) som preliminär diagnostik

Question 51

Q

Frågan gäller Clostridium difficile.

a) Vilken typ av infektion orsakar den?
b) Vilken virulensfaktor beror infektionen på?
c) Varför kan Clostridium difficile sprida sig lätt i omgivningen?

Question 52

Q

Frågan gäller för aktiv lungtuberkulos. Vilka är typiska patienter i Sverige? Hur kan man fastställa diagnosen mikrobiologiskt (typ av provmaterial och önskad analys)?

Answer

A

Typsika patienter är äldre patienter, som har haft en latent infektion liggandes från när tuberkulos var vanligare här i Sverige. Den latenta infektionen har reaktiverats när patienten blivit äldre och fått ett svagare immunförsvar.
För att diagnostisera patienten hade jag velat:
- Mikroskopera efter syrafasta stavar på sputumprov.

- Göra en sputomodling, även om det tar tid, så är odling det känsligaste testet för mycobacterium tuberculosis.Vid odlingen vill jag gärna ha en resistensbestämning.
Jag skulle kunna tänka mig att göra ett serologitest (IFRA - som är antikroppar mot en del av bakterien som inte är densamma som vaccinet) och detta skulle tyda på att patienten har haft eller har tuberkulos. Detta test känns dock lite överflödigt om jag gör både mikroskopi efter syrafasta stavar och odling.*
- Även PCR på sputum skulle kunna göras.
(göra en lungröntgen, även fast det ej ingår i mikrobiologisk diagnostik)*

Your score: 3 (Max score: 4)

Question 53

Q

Frågan gäller Haemophilus influenzae.

a) Hur ser den ut i gramfärgning (ange form och färg)?
b) Nämn typiska infektioner orsakade av Haemophilus influenzae?
c) Hur och vilka Haemophilus influenzae infektioner kan förebyggas?

Question 54

Q

Frågan gäller pneumoni.

a) Hur utreds/diagnostiseras pneumoni?
b) Hur behandlas pneumoni?

Question 55

Q

Frågan gäller Pseudomonas aeruginosa.

a) Nämn 4 olika typiska infektioner Pseudomonas aeruginosa kan orsaka.
b) Vad baseras mikrobiologiska diagnostiken på?

Question 56

Q

Frågan gäller Staphylococcus aureus.

a) Nämn fyra typiska infektioner orsakade av Staphylococcus aureus.
b) Vilka faktorer bidrar till en endogen infektion?
c) Hurudan mikrobiologisk diagnostik (typ av provmaterial och mikrobiologisk/a metod/er) kan användas för att fastställa diagnos?

Question 57

Q

Frågan gäller Streptococcus pneumoniae.

a) Nämn 4 typiska infektioner i primärvården.
b) Hur kan man bli smittad?
c) Hur kan man förebygga dessa infektioner?

Question 58

Q

Frågan gäller syfilis.

a) På vilka olika sätt är det möjligt att bli smittad?
b) Hur diagnostiseras infektionen?

Question 59

Q

Frågan gäller syfilis.

a) Vad är orsakande agens?
b) På vilka olika sätt kan man få smittan?
c) Hur diagnostiseras infektionen (typ av provmaterial och mikrobiologisk/a metod/er)?

Question 60

Q

Frågan gäller syfilis

a) Vilket är orsakande agens?
b) På vilka olika sätt kan man få smittan?
c) Hur diagnostiseras infektionen?

Question 61

Q

Frågan gäller urinvägsinfektioner i primärvården.

a) Vilka är typiska patienter?
b) Vad är smittokällan för infektionen?
c) Hur kan man mikrobiologiskt fastställa diagnosen?
d) Nämn två vanligaste bakteriearter som orsakar urinvägsinfektioner.

Question 62

Q

Globalt orsakas ca 95% av akuta bakteriella meningiter av

A. Streptococcus pneumoniae, Streptococcus agalactiae och Streptococcus pyogenes B. Streptococcus agalactiae, Listeria monocytogenes och Escherichia coli
C. Mycobacterium tuberculosis, Treponema pallidum och Staphylococcus aureus
D. Borrelia burgdorferi, Streptococcus agalactiae och Neisseria meningitidis
E. Neisseria meningitidis, Streptococcus pneumoniae och Haemophilus influenzae

Question 63

Q

Gravida kvinnor borde undvika opastöriserade ostar p.g.a. risken för smitta med

Listeria monocytogenes
Staphylococcus aureus
Clostridium perfringens
Bacillus cereus
Streptococcus pyogenes

Answer

A

Listeria monocytogenes

Question 64

Q

Hur definieras en primärpatogen?

Answer 11

A

Gatroenterit
Meningit
Sepsis

Answer 12

A

Escherichia coli.

Answer 13

A

a) Jag kommer att ordinera en vanlig fecesodling. Då hennes vitalparametrar annars verkar bra, så kommer jag jag invänta svar på detta innan jag ordinerar något annat mikrobiologiskt prov. Om mona blir sämre får hon såklart återkomma innan provsvaren har komit tillbaka.
b) I en vanlig feces odling ingår: Salmonella, Campylobacter, Yersinia och Shigella.

Answer 14

A

Stafylococcus aureus

Answer 15

A

Streptococcus pneumoniae, behandlas med penicillin.

Answer 16

A

Klindamycin

Answer 17

A

Orsakar allmänfarlig sjukdom

Answer 18

A

Kan höra till normalfloran i svalget

Answer 19

A

Inkubationstiden för gonokocker brukar vara kortare än för klamydia.

Answer 20

A

Vaccin hör till barnvaccinationsprogrammet

Answer 21

A

Piperacillin+tazobactam

Brainscape's Knowledge GenomeTM

Gamla tentafrågor bakteriologi Flashcards

Brainscape's Knowledge Genome^TM