Frågor om bedömning Flashcards

1
Q

Vad rättas NORMRELATERANDE prov mot?

A

En normgrupp (t.ex. andra provdeltagare)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad rättas KRITERIE-/MÅLRELATERADE prov mot?

A

Målen (t.ex. betygskriterier)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är ett prov med SUMMATIVT syfte?

A

Ett prov som samlar in information för bedömningsunderlag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är ett prov med FORMATIVT syfte?

A

Ett prov som samlar in information för att stödja elevernas lärande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är GISSNING?

A

Det första tillåtna sättet att vilseleda. Används vid stängda frågor av eleven när eleven inte vet rätt svar men försöker svara rätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur kan man motverka påverkan av GISSNING?

A
  1. Man utökar antalet frågor med beaktning för antalet frågor som sannolikt kommer gissas korrekt.
  2. Man höjer gränsen för godkänt med beaktning för antalet frågor som sannolikt kommer gissas korrekt.
    (ex. tre alternativ per fråga => 33%)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är BLUFFNING?

A

Det andra tillåtna sättet att vilseleda. Används vid öppna frågor när eleven inte vet svaret men försöker svara rätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur kan man motverka påverkan av BLUFFNING?

A
  1. Man har ett brett bedömningsunderlag.
  2. Man skapar en relativt snäv frågeställning / Man ger inte eleven allt för mycket utrymmet att sväva ut i sitt svar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka fyra kvalitetskrav ställs på bedömningsunderlag?

A
  1. Bredd, att läraren har nog mycket information att bedöma.
  2. Variation, att läraren använder nog många bedömningsmetoder.
  3. Innehållet, att läraren mäter det som bör mätas.
  4. Är konsekvent, (tydlig och rättvis), provet är tillförlitligt gällande vad eleven kan vid provtillfället.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är KONSTRUKT rent teoretiskt?

A

Abstrakta egenskaper eller koncept som man vill försöka mäta vid indirekta mätningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är INDIKTATORER i förhållande till KONSTRUKT?

A

Tolkningar av KONSTRUKTET till konkreta egenskaper eller koncept som kan mätas på ett ändamålsenligt sätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är FELTOLERANS?

A

Toleransen av oegentligheter som påverkar en mätning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är ett SLUMPMÄSSIGT MÄTFEL?

A

Mätfel som saknar systematik, kan variera mellan provdeltagare och provtillfällen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är en INTERN KÄLLA till mätfel?

A

Om en provdeltagares resultat påverkas av faktorer som finns inom provdeltagaren. (ex. dålig dag, sjuk)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är en EXTERN KÄLLA till mätfel?

A

Om en provdeltagares resultat påverkas av faktorer som finns runt provdeltagaren. (ex. buller, brister i provet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är ett SYSTEMATISKT MÄTFEL?

A

Mätfel som uppträder systematiskt mellan provdeltagare och provtillfällen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur kan man minimera inverkan av SLUMPMÄSSIGA MÄTFEL?

A

Mycket (ett brett) bedömningsunderlag.
1. Fler frågor på ett prov.
2. Fler prov som bedömningsunderlag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur kan man minimera inverkan av SYSTEMATISKA MÄTFEL?

A

Olika (ett varierat) bedömningsunderlag.
1. Olika typer av frågor på prov.
2. Olika prov som bedömningsunderlag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur påverkas RELIBIALITET i förhållande till mängden SLUMPMÄSSIGA MÄTFEL?

A

RELIABILITETEN ökar när mängden SLUMPMÄSSIGA MÄTFEL minskar.

20
Q

Vad är INTERNT SAMBAND?

A

Den första delen av reliabilitet som bygger på att olika frågor i ett prov undersöker samma kunskapsområde. (Prov om banan ställer bara frågor om banan, inga frågor om äpplen)

21
Q

Hur kan man öka det INTERNA SAMBANDET i ett prov?

A

Man ställer fler frågor eftersom SLUMPMÄSSIGA MÄTFEL (ex. dåligt formulerad fråga) minskar.

22
Q

Vad är INTERBEDÖMARRELIABILITET?

A

Den andra delen av RELIABILITET som bygger på att prov som rättas subjektivt (essä, muntligt, praktiskt) bedöms lika mellan två lärare.

23
Q

Hur kan man öka INTERBEDÖMARRELIABILITETEN i ett prov?

A

Man skapar samsyn om vad som ska bedömas och använder sig av en tydlig och välformulerad bedömningsanvisning.

24
Q

Vad är INTRABEDÖMARRELIBIALITET?

A

Den tredje delen av RELIABILITET som bygger på att likapresterande elevers prestationer i samma och likvärdiga prov som rättas subjektivt (essä, muntligt, praktiskt) bedöms lika av samma lärare.

25
Q

Hur kan man öka INTRABEDÖMARRELIBIALITETEN i ett och samma prov?

A

Man skapar en tydlig och välformulerad bedömningsanvisning. (Ökar objektiviteten i subjektiva bedömningar)

26
Q

Hur kan man öka INTRABEDÖMARRELIABILITETEN mellan likvärdiga prov?

A

Man använder samma eller likvärdiga bedömningsanvisningar till de olika proven.

27
Q

Vad är PARALLELLRELIABILITET?

A

Den fjärde delen av RELIABILITET som bygger på att två versioner av samma prov ska vara likvärdiga (parallella).

28
Q

Hur kan man öka PARALLELLREIABILITETEN mellan två versioner av samma prov?

A

Man skapar en tydlig och välformulerad provspecifikation som man kan använda sig av till båda versioner.

29
Q

Hur mäter man RELIABILITET?

A

På en skala från 0 till 1. Där 0 innebär att all information som utgår från provet beror på annat än elevens kunnande om ämnets KONSTRUKT.

30
Q

Vad är “tillräckligt” god INTERBEDÖMARRELIABILITET inom utbildning?

A

0,7 (eller 70%).

31
Q

Hur skulle man exempelvis kunna utvärdera INTERBEDÖMARRELIABILITET i ett prov?

A

Man låter två lärare rätta ett prov och undersöker hur många elever som får samma resultat av de båda lärarna. (ex. 21/30 elever får samma resultat av de båda lärarna => 0,7 (eller 70%) i INTERBEDÖMARRELIABILITET.

32
Q

Vad är VALIDITET?

A

Ett mått för att ta reda på om ett prov “mäter rätt sak på rätt sätt”.

33
Q

Vad är INNEHÅLLSBEVIS?

A

Den första delen av VALIDIDET som består av tre delar:
1. Vad läraren bör mäta.
2. Vad läraren väljer att mäta.
3. Vilken bedömningsmetod läraren använder.

34
Q

Vad är den första delen av INNEHÅLLSBEVISET (Vad läraren bör mäta)?

A

KONSTRUKTET. Kursens SYFTE. Förtydligat genom det CENTRALA INNEHÅLLET och BETYGSKRITERIER.

35
Q

Vad kallas det om ett prov tar upp för lite av KONSTRUKTET?

A

KONSTRUKTUNDERREPRESENTATION.

36
Q

Vad kallas det om ett prov tar upp för mycket utöver KONSTRUKTET?

A

KONSTRUKTÖVERREPRESENTATION.

37
Q

Vad är den andra delen av INNEHÅLLSBEVISET (Vad läraren väljer att mäta)?

A

Lärarens tolkning av KONSTRUKTET. (Kan förtydligas genom provspecifikation.)

38
Q

Vad är den tredje delen av INNEHÅLLSBEVISET (Vilken bedömning läraren använder)?

A

Lärarens mätning av KONSTRUKTET.

39
Q

Vad är RELATIONSBEVIS?

A

Bevis (argument) att ett prov samlar in samma information som ett annat/flera andra prov, ifall avsikten är att de ska mäta samma sak.

40
Q

Hur mäts RELATIONSBEVIS?

A

Genom att jämföra korrelation mellan två (eller fler) prov. Hög korrelation skapar ett starkare RELATIONSBEVIS.

41
Q

Vad är STRUKTURBEVIS?

A

Bevis (argument) att ett prov samlar in information gällande alla PROGRESSIONSUTRYCK som KONSTRUKTET specificerar.

42
Q

Vad är KOMPENSATORISK RÄTTNING?

A

Rättning som kompenserar svagheter genom att beakta styrkor.

43
Q

Vad är ICKE-KOMPENSATORISK RÄTTNING?

A

Rättning som inte kompenserar svagheter med beaktning för styrkor.

44
Q

Vad är PROCESSBEVIS?

A

Bevis (argument) att ett prov samlar in information gällande alla KOGNITIVA PROCESSER som KONSTRUKTET/läraren avser att mäta.

45
Q

Vad är KONSEKVENSBEVIS?

A

Bevis (argument) att ett provs konsekvenser rättfärdigas av informationen det ger. (Inte är onödigt).