Frågor från boken

Question 1

(kap 1) Vad kännetecknar en levande

organism?

Answer 1

En levande organism kan röra sig, växa,

reagera på omgivningen och försöka sig

Question 2

(kap 1) Hur får och använder heterotrofer

energi och byggmaterial?

Answer 2

Genom att konsumera ämnen som
andra organismer innehåller eller har
bildat. Energi för att leva frigörs genom
cellandning, och annat av ”maten”
används till att bygga upp cellerna.

Question 3

(kap 1) Hur får autotrofer energi och

byggmaterial?

Answer 3

Energin är solljuset eller så kommer
den från speciella kemiska reaktioner.
Byggmaterial är koldioxid, vatten och
mineralnäringsämnen

Question 4

(kap 1) Vilka är de vanligaste grundämnena i
en levande organism? Det räcker att
du nämner sex stycken.

Answer 4

C (kol), H (väte), O(syre), N(kväve), S (Svavel), och P (forsfor)

Question 5

(kap 1) Förklara hur fotosyntes och

cellandning är beroende av varandra.

Answer 5

I fotosyntesen utnyttjas koldioxid och
vatten, för att bilda kolhydrater och
syrgas. Kolhydraterna kan sedan
användas för att tillverka andra ämnen i
levande celler. I cellandningen används
kolhydrater och syrgas för att frigöra
nyttig energi till alla reaktioner i cellen.
Då bildas koldioxid och vatten. Vi kan
alltså se att syrgasen från fotosyntesen
används i cellandningen, där det bildas
koldioxid som utnyttjas i fotosyntesen.

Question 6

(kap 1) Vilka fyra stora grupper av organiska
ämnen förekommer i levande
organismers celler?

Answer 6

Lipider, proteiner, kolhydrater och

nukleinsyror.

Question 7

(kap 2) Vilka av följande organeller finns i
djurceller respektive växtceller?
Lysosomer, cellvägg, kloroplaster,
vakuol.

Answer 7

Lysosomer i djurceller; cellvägg,
kloroplaster och stora vakuoler i
växtceller.

Question 8

(kap 2) Vilka av dessa organismer har
prokaryota respektive eukaryota
celler?
1. Tarmbakterien Escherichia coli, 
2.metanbildare som används för att producera ”biogas”, 
3. jäst, 
4. musslor, 
5. elefanter, 
6. champinjoner, 
7. blågröna bakteriersom gör sjövatten turkosfärgat.

Answer 8

P är förkortning för prokaryot och E för
eukaryot: 1. P, 2. P, 3. E, 4. E, 5. E, 6. E, 7.
P

Question 9

(kap 2) Vilken organell utför cellandning

respektive fotosyntes?

Answer 9

Mitokondrien respektive kloroplasten

Question 10

(kap 2) Varför blir det ingen fungerande cell

utan cellmembran?

Answer 10

Cellmembranet gör att cellen får en
speciell miljö, så att livsuppehållande
kemiska reaktioner kan ske.

Question 11

(kap 2) Para ihop struktur eller företeelse i vänster kolumn med rätt organell i höger kolumn.
Ordpar 1 Ordpar 2
yttre skelett cellkärna
klorofyll ribosom
cellandning kloroplast
proteinsyntes mitokondrie
membran medporer golgiapparat
lagring och sortering av ämnen

Answer 11

yttre skelett >
klorofyll > kloroplast
cellandning > mitokondrie
proteinsyntes > ribosom
membran medporer > Cellkärna
lagring och sortering av ämnen > Golgiapparaten

Question 12

(kap 2) Jämför eukaryota och prokaryota celler i storlek, cellkärna, DNA:ts placering och antal organeller

Answer 12

Storlek (oftast) : Prokaryot liten; eukaryot stor
Cellkärna: Prokaryot saknas; eukaryot finns
DNA placering: Prokaryot har en ringformad DNA-kromosom i bakteriens cytoplasma
Eukaryot; kromosompar i en cellkärna
Antal organeller: Prokaryota; få tex ribosom Eukaryota: flera

Question 13

(kap 7) Vilka fördelar finns det med att alla
organismer har ett vetenskapligt
namn?

Answer 13

. Man kan kommunicera internationellt,

med andra forskare.

Question 14

(kap 7) . Hur kan man motivera att alla levande

organismer grupperas i tre domäner?

Answer 14

Eukaryota organismer, alltså med
cellkärna, verkar vara en enhetlig grupp
med gemensamt ursprung. De två
prokaryota domänerna, bakterier och
arkéer, skiljer sig påtagligt både från
eukaryoterna och från varandra

Question 15

(kap 7) Varför ändras ibland det vetenskapliga

namnet på en organism?

Answer 15

Forskningen kan komma fram till att
arter bör flyttas till ett annat släkte, eller
att släkten bör delas upp eller slås ihop.
Ibland kan också en art ha beskrivits och
fått sitt namn flera gånger, och då är
regeln att det äldsta formellt riktiga
namnet gäller (men bara tillbaka till
1753).

Question 16

(kap 12)  På vilken ekologisk nivå befinner man
sig om man studerar…
a) alla vargars revir i Sverige?
b) alla växter i en granskog?
c) ett lodjur?

Answer 16

a) populationen – en samling individer
av samma art inom ett visst område
b) organismsamhället – en samling arter
inom ett ekosystemet
c) individnivå – en enskild individ

Question 17

(kap 12) Vilka av följande miljöfaktorer är
biotiska respektive biotiska.
a) klimat
b) bytesdjur
c) bohålor
d) bakterier

Answer 17

a och c är abiotiska medan b och d är

biotiska.

Question 18

(kap 12). Vilken är skillnaden mellan makro- och

mikroklimat?

Answer 18

Med makroklimatet menas de stora
dragen inom ett geografiskt område. Med
mikroklimatet menas förhållandena inom
ett mycket litet område, t.ex. på olika
sidor av en sten.

Question 19

(kap 12) Ge exempel på hur nischens ”bredd”
hos en art kan påverkas av en annan
art.

Answer 19

Två arter kan aldrig uppta exakt samma
nisch. Om de två arternas behov är
mycket snarlika, uppstår konkurrens tills
bara en art blir kvar i området, eller tills
arterna delar upp nischen mellan sig –
ofta så att arterna ändrar sina behov så
att de inte längre är likadana.

Question 20

(kap 12) Vad är det för skillnad mellan en
population som har S-formad
tillväxtkurva och en som har Jformad?

Answer 20

Populationen med S-formad
tillväxtkurva har någon form av
”självreglering” så att tillväxten minskar
när resurserna börjar bli begränsade. I en
population med J-formad tillväxtkurva
tycks en sådan självreglering inte finnas,
utan ökningen i antal fortsätter tills alla
resurser är slut. Då kommer kraschen.
Efter en tid kommer en liten
återhämtning men då är miljöns
bärförmåga ofta mindre eftersom den
tidigare blev överutnyttjad.

Question 21

(kap 12) Vad kan hända med ett
organismsamhälle om en nyckelart
försvinner?

Answer 21

En nyckelart är viktig för andra arters
överlevnad i organismsamhället. Så om
nyckelarten försvinner kan förändringen
att organismsamhället helt ändrar
karaktär.

Question 22

(kap 12)Varför är det svårt att få en samlad bild

av ett organismsamhälle?

Answer 22

. Det är svårt att både ha koll på alla
arter som finns i ett område, och att
känna till allt om olika typer av relationer
och samverkan.

Question 23

(kap 12) Varifrån kommer energin i
ekosystemen, och vart tar den vägen
till sist?

Answer 23

. Energin kommer till största delen från
solljuset. Den omvandlas till kemisk
energi i fotosyntesen och förs sedan
vidare i näringskedjan. Stora delar
försvinner i varje steg i näringskedjan,
som värmeenergi av låg kvalitet. All
tillförd energi strålar till sist ut i rymden.

Question 24

(kap 12) Vilka likheter och skillnader är det
mellan en näringskedja och
näringsväv?

Answer 24

Både näringskedjan och näringsväven
beskriver principen för hur ”näring”
(energi respektive kemiskt innehåll i
levande organismer) vandrar från
producent till konsument. En
näringskedja beskriver principen för hur
”näringen” vandrar från en producent till
en förstahandskonsument och vidare till
en andrahandskonsument. En näringsväv
är flera sammanlänkade näringskedjor,
ett försök att ge en mer rättvisaden bild
av arternas relationer i ett område.

Question 25

(kap 12) . I vilken form (kemisk förening)
förekommer grundämnet kol i luften?
Varifrån kommer ämnet och hur tas
det upp av organismer?

Answer 25

. Kol förekommer i luften i form av
koldioxid, CO2. Koldioxid avges vid
cellandningen och kommer ut i luften, där
den tas upp av växterna i fotosyntesen.

Question 26

(kap 12) . Vad finns det för problem med att
bedriva uthållig naturvård om
området har för liten yta?

Answer 26

Ett skyddat område i en hårt utnyttjad
omgivning blir som en ”ö”. Det betyder
att dels kan området totalt sett vara för
litet, bland annat för större djurs behov
av revir, dels finns det alltid risk för att
någon art försvinner från området av
rena slumpskäl. Om det är långt till en
annan skyddad ”ö” blir det svårt för arter
att återkolonisera det skyddade området.

Question 27

(kap 12) . Liv finns i biosfären, som är beroende
av atmosfären, hydrosfären och
litosfären. Förklara hur de olika
sfärerna bidrar till att ge
förutsättningar för liv i biosfären.

Answer 27

Se bilden i marginalen på s. 211.
Genom vittring ger litosfären
mineralnäringsämnen till ekosystemen,
särskilt till autotrofa organismer.
Hydrosfärens betydelse märks bland
annat genom att levande organismer till
stor del består av vatten. Atmosfären
innehåller viktiga gasformiga ämnen, som syre, kväve och koldioxid, som
organismer inte kan klara sig utan. Dessa
tre sfärers resurser är alltså en
förutsättning för att biosfären ska
fungera.

Question 28

(kap 12) Vilka faktorer avgör en populations

storlek?

Answer 28

Inflyttning och födslar ökar
populationens storlek, medan utflyttning
och dödsfall minskar den. Faktorer som
påverkar populationsstorleken (genom
hur det blir med inflyttning, födslar,
utflyttning och dödsfall) är resurser som
föda och boplatser, hot som rovdjur och
sjukdomar samt abiotiska faktorer som
klimat och vattentillgång.

Question 29

(kap 12) Hur kan en optimumkurva visa om en

organisms vitalitet är bra eller dålig?

Answer 29

En optimumkurva visar vilket
toleransområde en organism har för en
miljöfaktor, till exempel temperatur.
Organismens optimum är vid den
temperatur där organismen trivs bäst och
där dess vitalitet är som störst. När
temperaturen avviker mycket från
optimum finns det skäl att tro att
organismens vitalitet är sämre.

Question 30

(kap 12) Varför blir en invasiv art ofta en

ekovandal? Ge exempel.

Answer 30

Om en invasiv art saknar naturliga
fiender eller konkurrens får den fördelar
gentemot inhemska arter och kan föröka
sig mycket. Det kan skada ekosystemet,
vilket är definitionen på en ekovandal.
Exempel på ekovandaler: Rhododendron i
England, signalkräfta, jättebalsamin och
kanadensiskt gullris i Sverige, agapaddan i
Australien.

Question 31

(kap 12) . Levande organismer reagerar på
förändringar i miljön. Det kan de göra
på i princip tre olika sätt. Vilka är de
och hur fungerar det?

Answer 31

Vid miljöförändringar kan organismer

• förflytta sig, det vill säga, organismen tar sig till områden med meroptimala miljöförhållanden. Detta kan för växter ske med frön, medan djur vandrar, simmar eller flyger till ”bättre” områden.
• anpassa sig. Detta förutsätter att det i populationen finns individer med en genetisk variation som passar den nya miljön. Genom naturligt urval, kommer allt fler att få den alleluppsättning som passar i den nya miljön.
• Dö ut. Om populationen inte har en genetisk variation med alleler som passar de nya miljöförhållandena, så kommer individer och populationen att dö ut i den nya miljön

Question 32

(kap 12) . I en lav lever en svamp och en alg
ihop. På vilket sätt har svampen och
algen utbyte av varandra, och vad
kallas denna relation?

Answer 32

. Svampen ger algen vatten med
mineralnäringsämnen, och algen, som
kan fotosyntetisera, ger svampen
kolhydrater. Det här samarbetet kallas
mutualism, eftersom båda parter tjänar
på det.

Question 33

(kap 12) . Ungefär hur mycket av energin
överförs från en nivå till nästa i
näringspyramiden?
Förklara varför det är så.

Answer 33

Ungefär 10 % av energin överförs från
en trofinivå till nästa i näringspyramiden.
Man räknar alltså med att ungefär 90 %
av energin försvinner från en nivå till
nästa. Orsaken är att det mesta av
energin går åt för att hålla organismerna
vid liv, och den energin försvinner i form
av värme och inte kan utnyttjas mer i
ekosystemet.

Question 34

(kap 12) Vilka olika relationer kan räknas som

symbiotiska?

Answer 34

. Symbiotiska relationer är allt som har
med olika arters samspel att göra. Till
symbios räknas därför
-predation – en art äter upp en
annan art.
- betande – en art äter av en annan
organism utan att döda den.
-parasitism – den ena arten,
parasiten, ”suger långsamt ut”
den andra, så kallade värden.
Ibland dödas värden så
småningom, ibland inte.
-kommensalism – den ena parten
drar nytta av samspelet, men den
andra påverkas inte.
-mutualism – båda parter tjänar
på relationen.

Question 35

(kap 12) Vilka är producenter och
konsumenter i ett ekosystem, och vad
är det som produceras respektive
konsumeras?

Answer 35

Producenter i ett landekosystem är de
gröna växterna medan det främst är alger
i vattenekosystem. I fotosyntesen
omvandlar de koldioxid till kolhydrater
med hjälp av solenergi. Nästan alla andra
organismer är konsumenter eftersom de,
direkt eller indirekt, utnyttjar det
biologiska material som växterna har
producerat. Konsumenterna kan vara djur
av olika storlekar samt nedbrytare, som
svampar och bakterier.

Question 36

(kap 12) Vad är det för skillnad mellan hur
energi respektive grundämnen rör sig i
ett ekosystem?

Answer 36

Energin ”flödar”, det vill säga rör sig
enkelriktat i ekosystemen: solen
->organismerna ->världsrymden. De
olika kemiska grundämnena finns hela
tiden kvar i ekosystemet och ”cirkulerar”
mellan olika organismer och mellan olika
kemiska föreningar.

Question 37

(kap 12) Två viktiga processer driver kolets och
syrets kretslopp. Vilka är de och på
vilket sätt driver de kretsloppen?

Answer 37

Fotosyntesen och cellandningen. I
fotosyntesen binds koldioxid och vatten
till kolhydrater, och i cellandningen
omvandlas kolhydraterna till koldioxid
och vatten.

Question 38

(kap 12) Vilken betydelse har kväve och fosfor
för levande organismer, och varför är
det viktigt att det inte släpps ut allt för
stora mängder av dessa ämnen i
naturen?

Answer 38

Båda grundämnena är absolut
nödvändiga för levande organismer som
beståndsdelar i bland annat DNA, och
kväve i alla proteiner. För mycket av de
här grundämnena kan leda till
övergödning. I sjöar och havsvikar leder
övergödning till syrebrist. I landmiljöer
kan övergödning bland annat förändra
växtvärldens sammansättning radikalt
genom att vissa arter blir dominerande.

Question 39

(kap 12) Hur kan kvävet från kvävgas i luften
(N2) komma in i levande varelser?
Beskriv tre sätt!

Answer 39

1) Biologisk kvävefixering, alltså att
speciella bakterier tar in kvävgas från
luften och bygger in i kemiska föreningar,
ofta aminosyror och proteiner. Biologisk
kvävefixering kan utföras antingen av
bakterier som lever i mutualism med
växter, eller av frilevande bakterier.
2) Vid åskväder, skogsbränder och
förbränning i bilmotorer och olika
förbränningsanläggningar blir
temperaturen i luften så hög att
kvävgasen och syrgasen i luften kan bilda
kväveoxider. Kväveoxiderna kan sedan
bilda nitratjoner, som växterna kan ta
upp från vattnet i marken.
3) Vi människor tillverkar
kvävegödselmedel industriellt – råvaran
är bland annat kvävgas från luften.

Question 40

(kap 12) . Hur skiljer sig fosforns kretslopp på
ett grundläggande sätt från kolets och
kvävets? Vilka konsekvenser kan det
få i framtiden?

Answer 40

. Grundämnet fosfor förekommer inte i
gasform i naturen, som fallet är för kol
och kväve. Kretsloppet kan beskrivas som
mark -> växter -> djur och tillbaka till
marken igen. Extra fosfor till gödsling måste brytas i fosfatgruvor, som inte
kommer att räcka hur länge som helst.
Genom överdriven gödsling samt
bristfällig avloppsrening försvinner
mycket fosfor efter hand ut i djuphavet
och binds i sedimenten, där vi inte
kommer åt det.

Question 41

(kap 12) Vilka för- och nackdelar finns det med
kemisk och biologisk bekämpning av
skadliga organismer?

Answer 41

. Fördelar med gifter: de verkar snabbt
och just på den plats man har tänkt sig.
Nackdelar med gifter: de skadar även
nyttiga organismer. Ibland dör
rovinsekter som lever på skadeinsekten i
större utsträckning än själva
skadeinsekten. Många gifter kan bli kvar i
miljön under lång tid och koncentreras då
uppåt i näringskedjan.
Fördelar med biologisk bekämpning:
Ingen giftspridning.
Nackdelar med biologisk bekämpning:
Införda organismer (rovdjur, parasiter,
virussjukdomar) kan attackera helt andra
arter än man hade avsett, och därmed bli
skadliga själva.