Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

bbiologi > begrepp > Flashcards

begrepp Flashcards

1
Q

Population

A

Alla individer av en art i ett visst område

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Prokaryota celler

A

En cell som saknar avgränsad cellkärna, ofta är liten i storlek, och har få organeller.

De har ofta en cellvägg (inte av celulosa utan andra sockermolekyler). De har en mindre mängd DNA än eukaryoter och DNA:t är i en enda ringformad kromosom. Prokaryoter är alltid encelliga organismer ex bakterier och arkéer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Eukaryota celler

A

En cell som har cellkärna och många organeller. Oftast betydligt större än prokaryota celler.

De har större ribosomer än prokaryota och har komplicerade membransystem inne i cellen. Eftersom eukeryota celler kan vara en del av flercelliga organismer så kan deras organeller och uppbyggnad vara specialiserad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Fotosyntes

A

Processen där ljusenergi omvandlas till kemisk energi lagrad i kolhydrater. Sker i kloroplasten i gröna organismer.
Koldioxid + vatten + ljusenergi -> kolhydrater + syre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Cellandning

A

Processen där lagrad kemisk energi i form av kolhydrater används för att bilda energiförmedlaren ATP, som behövs för det mesta som händer i en cell. Sker i mitokondrien.
Kolhydrater (fett, protein) + syre -> koldioxid vatten energi (lagrad i energiförmedlaren ATP)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Art

A

En grupp av naturliga populationer som reproducerar sig mellan populationerna eller åtminstone skulle kunna göra det, och som är reproduktionsmässigt isolerade från andra sådana grupper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Heterotrof organism

A

En organism som använder organiska ämnen som andra organismer producerat, för att få både energi och byggmaterial.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Producenter

A

Organismer som kan omvandla koldioxid och vatten till kemiskt lagrad energi, alltså de gröna växterna och andra med fotosyntes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Trofinivå

A

En nivå i en näringskedja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Anrikning

A

När koncentrationen av ett ämne ökar med tiden i organismernas vävnader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Cellkärna

A

Organell som innesluter arvsmassan, DNA. Har ett membran med porer där ganska stora molekyler kan passera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Cellmembran

A

Hinnan som omger cellen och utgör en kemisk barriär.
Uppbyggt av fettliknande ämnen.

Uppbyggt av dubbelt lipidskikt (med de opolära delarna mot varandra) och inkilade proteiner (membranproteiner). Membranet reglerar vilka ämnen som kommer in och ut ur cellen och den avskiljer cellen från miljön runt den så att dess inre får en egen kemisk miljö där livsprocesserna kan fungera. Membraner tar även emot och skickar iväg signaler från andra celler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Cellskelett

A

Finns i hela cellen. Ger stadga och rörelseförmåga. ex mikrotubuli och mikrofilament

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Cellvägg

A

Finns inte i djurceller.
Finns i växtceller. Är växtcellens och hela växtens yttre “skelett”. Består huvudsakligen av celulosa och ger stadga, stöd, skydd, och bestämd form till växten.

Finns även ofta i prokaryota celler där de är gjorda av andra sockermolekyler än celulosa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Cytoplasma

A

Trögflytande vätska inne i cellen som omger organellerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Diffusion

A

När molekyler spontant sprids i en vätska eller gas. Mest effektivt över korta avstånd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Kloroplast

A

Växtcellsspecifika. Växtcelens “solceller”. Innehåller pigmentet klorofyll. Där fotosyntes sker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Mitokondrie

A

Cellens “energiverk”. Har dubbla membraner, det inre är starkt veckat. Cellandningen sker i mitokondrien, finns i alla celler, både pro och eukaryota celler. Har egen arvsmassa och kan pga detta föröka sig oberoende av cellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Organeller

A

Små bildningar inuti cellerna; cellens “organ”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vakuol

A

Växtcellsspecifika. Växtcellens lager och tryckreglerare. En vätskeblåsa med ett membran runt. Om den är full tar den upp en stor del av växtcellen. Lagring av vissa ämnen, nedbrytning av avfallsämnen sker här. En viktig funktion är att vakuolen med sin storlek kan öka trycket mot cellväggen och då ge stadga till cellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Fosfolpider

A

De ämnen som bygger upp cellmembranet.

De är lipider. Dessa molekyler har en polär (vattenliknande) sida och en opolär (fettliknande) sida. Cellmembranet består av dubbla lipidlager där “fettsidorna” är vända mot varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Ribosom

A

Cellens “proteinfabriker”. Fästa på endoplasmatiska närvärket eller fritt i cytoplasman.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Virus

A

Biologiska bildningar som inte är celler. De består oftast bara av ett proteinhölje samt där innanför DNA eller RNA. Virus är beroende av celler för sin förökning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Endoplasmatiska nätverket (ER)

A

En membranstruktur som bla sköter transport av ämnen inom cellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Golgiapparaten

A

Den lagrar sorterar och transporterar ämnen ut ur eller in i cellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Lyosomer

A

Djurcellsspecifika. Djurcellens “avfallskvarnar”. Innehåller enzymer som bryter ner stora molekyler till mindre delar som sedan töms ut ur cellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Systematik

A

Den gren av biologin där man forskar om hur olika organismer är släkt och hur de kan ordnas i grupper på olika nivåer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

abiotiska miljöfaktorer

A

miljöfaktorer som beror på icke-levande saker,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

atmosfären

A

Luft. Gasskiktet, luften, runt jorden, överlappar med biosfären upp till 10000m (liv finns upp dit)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

begränsade resurser

A

Miljöfaktorer för individens överlevnad som inte räcker till hur många som helst.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

betande

A

En organism (en betare) lever på att äta delar av andra organismer och skadar dem därför. Det gäller växtätande djur men även blodsugande insekter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

biologisk bekämpning

A

en metod där man gynnar de naturliga fienderna till skadeorganismer för att komma till rätta med dem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

biomassa

A

Den totala mängden biologiskt material inom ett ekosystem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

biosfären

A

Liv. Det område på och runt jorden där det finns liv. (sfär=klot)
Den del av jordklotet där liv existerar, tunn hinna som överlappar med atmo-, hydro-, och litosfären

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

biotiska miljöfaktorer

A

“Levande” miljöfaktorer. Miljöfaktorer som upkommer av andra levande organismer. Handlar ofta om konkurrens om resurser. Mängden resurser (när det handlar om ex föda för de heterotrofa, partners vid parning) är också biotiska miljöfaktorer. Även relationen mellan organismer (ex betande, predatorer, parasiter) är biotiska miljöfaktorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

detriusnäringskedja

A

En näringskedja som innefattar nedbrytarnas omsättning av material från döda organismer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

ekologisk nisch

A

Det exakta beteende och levnadssätt som en viss art har.. En arts nisch kan beskrivas som flera optimumkurvor i ett koordinatsystem. Nischen är alltså flerdimensionell.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

ekologisk succession

A

Ett områdes ekosystem förändras över tid genom naturliga processer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

ekosysstem

A

Alla de abiotiska och biotiska naturen i ett område.
Organismsamhället (den biotiska naturen) tillsammans med det ickelevande (den abiotiska naturen) inom ett begränsat område.
Organismerna i ett ekosystem är beroende, samverkar , påverkas dels av varandra dels av de abiotiska miljöfaktorerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

ekovandaler

A

Introducerade arter som påverkade ekosystemet negativt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

fossila bränslen

A

Stenkol och olja från tidigare geologiska perioder, består av kol, används som bränslen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

habitat

A

Livsrum; Det område och den miljö som en individ lever i

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

humusämnen

A

Organiskt material som inte är fullständigt nedbrutet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

hydrosfären

A

Vattnet. allt vatten på jorden. överlappar med biosfären nästan överallt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

invasiva arter

A

arter som införts avsiktligt eller oavsiktligt och sedan har spridit sig i en “ny” naturtyp

46
Q

kommensalism

A

En organism som utnyttjar en annan organism. Organism 2 påverkas inte särskilt. Ex små havsdjur som sitter på musselskal. Vanligt i havet

47
Q

konkurrens

A

Kamp om de begränsade resurser som finns som uppstår när dessa resurser inte räcker till för alla individer. Kan ske mellan olika arter men också inom en art.

48
Q

konsumenter

A

Organismer som måste leva av andra organismer för att få energi och byggnadsmaterial. Här ingår även nedbrytarna

49
Q

kulturlandskap

A

Landskap som människan brukar/utnyttjar

50
Q

kvävefixerande bakterier

A

Bakterier som omvandlar luftens kväve till kväve bundet i organiska ämnen

51
Q

litosfären

A

Marken. Berggrunden och lösa jorden på berggrunden. Biosfären överlappar långt ner i berggrunden.

52
Q

miljöns bärförmåga

A

Ett mått på hur stor population ett begränsat områdes resurser räcker till.

53
Q

mutualism

A

en organism samarbetar med en annan organism (en partner) som också har nytta av samarbetet

54
Q

mykorrihza

A

mutualism mellan en växt (ofta ett träd) och en svamp

55
Q

nitrifikationsbakterier

A

Bakterier som omvandlar ammonumjoner till nitratjoner

56
Q

nyckelart

A

En art som har stor betydelse för organismsamhällets funktion. Om en nyckelart försvinner så finns det en risk att hela organismsamhället förändras så mycket att ett nytt organismsamhälle bildas

57
Q

näringskedja

A

En enkel beskrivning av hur energin flödar mellan organismerna i ett ekosystem (producenter omnivorer karnivorer) samt hur en del av grundämnena omsätts, alltså deras kretslopp. I varje steg av ett ekosystem så omvandlas en stor del av energin till oanvändbar värmeenergi. Ger en mycket förenklad bild. Näringskedjorna kan aldrig vara särskilt långa pga energiförlusterna mellan trofinivåerna. Energiförlsterna är mindre i vatten så dessa näringskedjor kan bli något längre.

58
Q

näringspyramid

A

En modell för hur biomassan och därmed energi minskar för varje trofinivå i näringskedjan.

59
Q

näringsväv

A

Ett schema där man försöker visa många olika beroenden i ett ekosystem “vem som äter vem”

60
Q

optimumkurva

A

En graf som visar hur en organism mår i förhållande till något i miljön ex temperatur/salthalt
En optimumkurva visar hur bra elller dåligt det är för en organism att leva tex vid olika temperaturer.

61
Q

organismsamhälle

A

En samling av arter som alltid brukar finnas inom ett visst område med lämpliga miljöförhållanden. Finns även djur/växt samhälle där man avgränsar samhället till växterna eller djuren.

62
Q

parasitism

A

En organism (en parasit) suger ut sitt offer (värden), som ofta skadas eller till och med dör

63
Q

populationsekolgi

A

Studier av populationers dynamik och hur populationens storlek påverkas av olika miljöfaktorer

64
Q

predation

A

En organism (en predator) dödar andra organismer (byten) och äter upp dem, som rovdjur av olika slag. Även fröätande fåglar är rovdjur pga fröer är potentiella nya individer.

65
Q

producenter

A

Organismer som från oorganiskt material producerar organiskt material. Främst är det de organismer som genomför fotosyntes.

66
Q

rödlista

A

(svensk) lista på arter som riskerar att utrotas om vi inte gör något åt problemet. För att bli rödlistad krävs huvudsakligen att an arts population har minskat kraftigt i storlek under senare tid men också att arten är ganska ovanlig

67
Q

skrå

A

En grupp arter som lever inom samma habitat och har nästan samma föda. Flera arter med likartade vanor

68
Q

stress

A

Det som en organism upplever om den befinner sig i en miljö som inte är optimal. Under stress är en organism mer känslig. (för tex sjukdomar)

69
Q

symbios

A

samliv mellan olika organismer av olika typ ex parasitism och mutualism.
Arter som är direkt beroende av varandra för att överleva eller bli framgångsrika. (betyder inte att båda parterna alltid gynnas utan det kan vara så att endast en av arterna behöver symbiosen för dess överlevnad medans den andra direkt missgynnas av den)

70
Q

systemekologi

A

Den gren av ekologi som studerar hur energi flödar och materia cirkulerar inom ett ekosystem

71
Q

tillväxtkurva

A

En graf som beskriver populationens tillväxt under en viss tid (y=tillväxt x=tid). Det finns två mönster som dessa följer S-kurva: ökningen av individer stannar så småningom av (när populationen hamnar på miljöns bärförmåga), J-kurva: tillväxten fortsätter så att det snabbt föds många fler individer än vad miljöns långsiktiga bärförmåga tillåter. En krasch följer där många individer dör och ibland börjar sedan antalet öka igen till det kraschar osv.

72
Q

torv

A

ett slags humusämne men som mest kommer från vitmossa

73
Q

täthetsberoende faktorer

A

en faktor som påverkar individantalet först då populationen överstiger en viss nivå

74
Q

täthetsoberoende faktorer

A

en faktor vars inverkan inte beror på storleken på en population

75
Q

biom

A

stora naturtyper på jorden

76
Q

Optium/optimala —

A

Bästa tänkbara ex optimaltemperatur. Ju längre ifrån optimum de befonner sig destu mer stess utsätts de för

77
Q

Minimi/maximum —

A

Minsta/mesta av en faktor som en organism av en art klarar av för att leva. Varierar mellan organismerna med ålder/årstid mm

78
Q

toleransområde

A

Syftar till utrymmet under en optimumkurva. De området, på tex en skala av temperaturer, som en organism kan tolerera/leva i.

79
Q

Mikro/makro —

A

ex mikro/makro klimat. Klimat på en väldigt liten/begränsat skala/område. Klimat på en väldigt stor skala/område.

80
Q

obegränsade miljöfaktorer

A

Ex temperatur eller salthalt. Faktorer som ger alla samma villkor för alla individer av en art inom ett område.

81
Q

Exergi

A

Nyttig energi, energi som är användbar för att utföra arbete

82
Q

ATP

A

Energibärande molekyl. Den molekylen som energin i kolhydraterna överförs till genom cellandning. ATP används sedan i alla processer i cellen som kräver energi

83
Q

Fotosyntes

A

Processen där fotoautotrofa producenter omvandlar oorganiskt material (koldioxid, vatten, ljusenergi från solen) till organiskt material (kolhydrater) och syre . Sker i kloroplasten. Dessa kolhydrater används dels för att bygga upp växten men också i växtcellens egna cellandning.

84
Q

Cellandning

A

Processen där organismer i mitokondrien överför komisk energi från kolhydrater till den energibärande molekylen ATP. För denna process krävs även syre och vatten tillsammans med koldioxid blir restprodukter utöver den kemiska energin.

85
Q

Nedbrytare

A

De organismer som bryter ner andra döda organismer. De överför de kemiska grundämnena i organismerna till former som växter kan ta upp. En stor del görs av mikroorganismer (bakterier och mikroskopiska svampar) men också insekter hjälper till att bryta ner

86
Q

Pionjär

A

Den organism som kommer först till en ny miljö utan andra organismer

87
Q

Primär succession

A

Organismer koloniserar områden där det aldrig tidigare har funnits något liv ex nya volkanöar

88
Q

sekundär succession

A

Succession i ett ekosystem som är skadat men inte helt förstört

89
Q

(ett ekosystems ) Resistens

A

Ekosystemet förändras inte särskilt mycket

90
Q

(ett ekosystems )resiliens

A

En störning har stora effekter, men att ekosystemet ändå återhämtar sig

91
Q

Algblomning

A

.

92
Q

avdunstning

A

när ett flytande ämne övergår i gasform

93
Q

avrinningsområde

A

ett landområde från vilket allt vatten hamnat i samma sjö/vattendrag. Avrinningsområdena skiljs åt av höjdområden som fungerar som vattendelare

94
Q

bräckt vatten

A

vatten med en salthalt mellan 0,5 och 30 promille

95
Q

buffrande ämnen

A

.

96
Q

eutrof

A

.

97
Q

försurning

A

.

98
Q

kompensationsnivå

A

.

99
Q

konsensation

A

när ett ämne i gasform kyls ner och övergår i flytande form

100
Q

oligotrof

A

.

101
Q

regleringsdamm

A

.

102
Q

transpiration

A

Avdunstning av vatten från växter

103
Q

torv

A

Växtmaterial som inte har brutits ner ordentligt utan istället har packats ihop i tjocka lager under många år, på grund av syrebristen i våtmarker

104
Q

uppvällnin

A

.

105
Q

vattnets kretslopp

A

.

106
Q

våtmarker

A

grunda vattenomrpden, ex grunda havsvikar, grunda sjöstränder, myrmarker,

107
Q

reglering

A

när ett vattendrag ändras för mänskliga behöv ex genom dambygge

108
Q

litoralen

A

strandzonen, så långt ut från stranden att ljuset nåt sjöns botten

109
Q

Pelagialen

A

det fria vattnet, sjöns fria vattenmassa, från ytan ner till komensationsnivån

110
Q

profundalen

A

djupbottenområde, sjöns djupområde, där ljuset inte räcker till för fotosyntes. Här lever bara djur och nedbrytare inga producenter

bbiologi (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions