Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

bbiologi > Frågor > Flashcards

Frågor Flashcards

1
Q

Vilka är de viktigaste autotrofa organismerna?

A

De gröna organismerna alltså växter, alger och blågröna bakterier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka två grupper finns det av autotrofer?

A

Fotoautotrofer som får energi och byggmaterial genom fotosyntesen och kemoautotrofer som får energi och byggmaterial genom en oorganisk kemisk reaktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad fyller energi för roll inom liv?

A

Alla organismer behöver energi (av sådan kvalitet och form så den kan användas till arbete/processer) för att hålla igång olika livsprocesser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilken är den största skillnaden mellan autotrofer och heterotrofer?

A

Autotrofer kan bygga upp sig själva med enkla ämnen som vatten och koldioxid medan heterotroferna måste leva av organiska ämnen som andra organismer tillverkat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ge exempel på och förklara fotoautotrofernas roll

A

Fotoautotroferna är de viktigaste autotroferna och där ingår växter, alger, och blågröna bakterier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ge exempel på och förklara kemoautotrofernas roll

A

Kemoautotroferna utgör en mindre del av de autotrofa organismerna och det handlar om bakterier som lever i extrema miljöer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka är det livsviktiga ämnet heterotrofer (genrellt) inte får från att äta andra organismer?

A

Vatten och vissa mineralnäringsämnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är ATP?

A

Energiförmedlaren som uppkommer via cellandning och som behövs i de flesta processerna som sker i en cell.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad händer med energi?

A

Den används i olika processer i celler men all energi omvandlas tillslut till värmeenergi som strålar ut i rymden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad krävs för cellandning?

A

Kolhydrater i form av fett eller protein och syre, vissa organismer kan dock klara sig utan syre som tex jästsvampar som istället får energin från jäsning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka är de sex vanligaste grundämnerna i naturen och vad används de till.

A

Kol: Finns i alla molekyler i levande organismer
Väte:
Syre: Behövs för cellandning
Kväve: Finns i aminosyror som bygger upp proteiner, och i DNA och RNA
Svavel: Finns i vissa aminosyror som bygger upp proteiner
Fosfor: Finns i DNA och RNA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad har de fyra huvudsakliga grupperna av organiska ämnen för funktioner/egenskaper?

A

Proteiner: byggs upp av aminosyror
Liptider: bla fetter
kolhydrater: binder kemisk energi
Nukleinsyror och deras byggstenar: bla DNA och RNA, energiförmedlaren ATP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad har prokarytoa och eukaryota celler för likheter?

A

De har båda ett cellmembran, kan genomföra cellandning, fotosyntes om de har organellen kloroplast och är uppbyggda enligt sitt arvsanlag DNA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är kännetecknen för liv?

A

.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur hanterar olika organismer energi och materia?

A

.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Varför är inte celler särskilt stora?

A

.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur fungerar livsprocesserna i celler?

A

.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka är skillnaderna mellan prokaryota och eukaryota celler?

A

.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är typiskt för djurceller respektive växtceller?

A

.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Efter vad organiseras organismer?

A

Efter inre och yttre likheter, som visar graden av släktskap.

21
Q

Vad studerar ekologi?

A

Samspelet mellan organismer och biotiska och abiotiska faktorer. Handlar om villkor i naturen och människors påverkan.

Hur naturen fungerar både i sin helhet och i olika naturtyper (systemekologi)
Hur antalet individer varierar inom ett område (populationsekologi)
Hur människan samspelar med naturen (humanekologi)
Hur vi kan utnyttja ekologiska kunskaper för att få en hållbar utveckling (tillämpad ekologi)

22
Q

Hur kan levande organismer reagera på klimatförändringarna (och allmänna snabba förändringar i klimatet) ?

A
  1. De kan förflytta sig (lättast/snabbast för flygande djur, och ettåriga växter med vindspridda frön eller små sporer)
  2. Anpassa sig via evolution. Alleler (genvarianter/gener) som passar bättre i det nya klimatet blir vanligare då de klarar sig bättre. Mindre förändrigar kan gå någorlunda snabbt men evolutionen tar i regel lång tid.
  3. Dö ut om de inte kan förflytta eller anpassa sig
23
Q

Ge exempel på biotiska och abiotiska miljöfaktorer som inte är begränsade resurser.

A

Abiotiska: salthalt, temperatur
Biotiska: Konkurrenter, parasiter inkl. bakterier/virus

24
Q

Ge exempel på biotiska och abiotiska miljöfaktorer som är begränsade resurser.

A

Abiotiska: Ljus, skydd, vatten, revir
Biotiska: Bytesdjur, växter för föda, partners för parning

25
Q

Vad bestämmer en arts nisch?

A

Medfödda förutsättningar och beteende.
Hur arten trängs bort från möjöiga miljöer av ex konkurrenter/parasiter.
Andra arter och hur de lever under olika tider på året, (speciellt för växter och insekter som har ett kort fönster av tid att sprida sig/pollineras)

26
Q

Varför minskar/krymper en arts nisch?

A

Om två organismer har nischar som är för lika varandra så kommer en av två saker hända;

  1. De konkurrerar till en art dör ut/flyttar från området
  2. Arterna “krymper” sina respektive nischer så att deras behov inte längre är desamma.

Alternativ 1 händer vanligtvis om det är två organismer av samma art som konkurrerar. Då får den dominerande individen mer revir och den andra dör eller flyttar område
Alternativ 2 händer vanligtvis om det är två organismer av olika art. Vanligtvis tränger den ena arten undan den andra.

27
Q

Vad påverkar en populations storlek?

A

Födelsetal/dödstal invandring/utvandring

detta bestäms av

  • vilka resurser som finns
  • klimatet i området
  • hot i området
  • markförhållanden
28
Q

Vad förutsätter en S-kurva i en tillväxtkurva?

A

Att populationstillväxten börjar avta gradvis innan alla resurser har tagit slut.

29
Q

Varför slutar en population att öka i storlek?

A

Populationen slutar öka i storlek när det har blivit balans mellan de krafter som får en population att öka respektive minska.

30
Q

Vad kan få en population att sluta öka i storlek?

A 
Brist på resurser ex föda boplats 
Brist på revisområden 
brist på könsmogna partners 
hot från predatorer och sjukdomsframkallande organismer 
Förändring i miljön ex klimat
31
Q

Vilka djur brukar följa en S respektive J kurva?

A

S-kurva: ex däggdjur när de vandrar in i en nu miljö där de får möjlighet att öka i antal
J-kurva: Ex bladlöss, olika fjärilar, många insekter

32
Q

Ge exempel på täthetsoberoende och oberoende faktorer och motivera indelningen

A

Oberoende: klimat - spelar ingen roll hur stor populationen är klimatet kommer påverka oavsett
Beroende: predation - rovdjur jagar gärna byten som det finns många av och därför är lättare att hitta, de vänjer sig vid detta, parasiter & sjukdomar - ett större problem med lättare spridning när en population är stor och lever tätt, brist på resurser - mer individer behöver dela på en lika liten mängd resurser

33
Q

När sker mest jakt och varför?

A

(större djur) På hösten eftersom man tänker att man då tar bort djur som annars skulle dött under vintern

34
Q

Vilka är de två huvudsakliga problemen med att bekämpa skadeorganismer med gifter?

A
  1. Gifterna blir kvar i ekosystemet och drabbar många olika arter och då skadas många fler organismer än dem man hade tänkt bekämpa
  2. rovdjur anrikar högre halter av gifterna än skadedjuren själva, och minskar i antal vilket leder till att det behövs ännu mer gift för att hålla nere antalet skadedjur
35
Q

Vad är ett problem med biologisk bekämpning?

A

Man måste vara säker på att de arter som man tänker använda verkligen fungerar som man har tänkt sig för när de är införda i ett ekosystem är det oftast för sent att ångra sig.

36
Q

Vad krävs för att en art ska kunna etableras i ett nytt ekosystem och vad finns det för risker med detta?

A

En art kan i princip klara sig överallt som har ett liknande klimat som dess hemort. Platsen arten förs till måste alltså likna dess “hem”.
Att introducera nya arter i ett ekosystem är riskfyllt då de dels riskerar att föra med sig parasiter eller sjukdomar som inhemska släktingar eller andra arter i allmänhet är mycket känsligare för då de inte är anpassade för den parasiten.
Ifall den nya arten inte har några naturliga fiender i det nya området så riskerar populationen att öka ohämmat på bekostnad av de andra arterna i ekosystemet.

37
Q

Hur kan relationer mellan arter grupperas?

A
  1. Konkurrens inom och mellan arter

2. Olika typer av beroende ofta gemensamt kallade för symbios

38
Q

Ge exempel på hur organismer som utsätts för betare, parasiter, och predatorer har anpassat sig för att försvara sig och överleva.

A
  • Gräs växer snabbare om det betas, medan björklös fylls med illasmakande ämnen om insektslarver äter någon del av trädet
  • Själva har vi vårt immunförsvar som riktas mot parasiterande mikroorganismer
  • bytesdjur är ofta snabba och kan springa ifrån rovdjuren
39
Q

Ge exempel på mutualism och kommensialism

A

Mutualism
Mykorrhiza (växt och svamp)
mellan kvävefixerande bakterier och en del högre växter (ex al och ärtväxter)

Kommensialism
havsborstar på musselskal
Havstulpaner på valar
småfisk runt hajar

40
Q

Vilka organismer gör mest av den slutgiltiga nedbrytningen och vad är det som händer där?

A

Mikroorganismer (bakterier och mikroskopiska svampar) utför den mesta av den processen som gör att de kemiska grundämnena i organismer överförs till former som växter kan ta upp.

41
Q

Beskriv syrets kretslopp

A

Fotosyntes har syre som restprodukt och tar upp cellandningens restprodukt koldioxid. Cellandningen tar upp syre. Sedan sker även förflyttning av syre genom kolhydrater och vatten som båda har syre i sig och är saker som organismer tar upp

42
Q

beskriv kolets kretslopp (det korta och långa)

A

Korta: koldioxid från cellandningen tas upp i fotosyntesen och omvandlas till kolhydrater som tas upp i cellandningen och där görs om till co2. när organismer dör bryts de ner och deras kol frigörs genom nedbrytarnas cellandning
Långa: organismer bryts inte helt ner pga långsammare nedbrytning i kallt klimat eller syrefria miljöer. Bildar i skogar humusämnen. Efter lång tid och mycket tryck kan de bilda stenkol eller olja. Förbränning av olja/stenkol som sker idag frigör kol som varit utanför kretsloppet väldigt länge

43
Q

Beskriv kvävets kretslopp

A

Det finns jättemycket kväve i luften omvandlas endast till former som levande organismer kan använda av kvävefixerande bakterier ex blågröna bakterier. De binder kvävgasen in i aminosyror och proteiner.

Kvävgas kan även omvandlas till tillgängliga former genom åskväder där syre och kväve kan reagera till kväveoxider som kan bilda salpetersyra och nitratjoner.

Växter får kväve genom kväveföreningar (nitrtratjoner och ammoniumjoner) i mark/vatten eller genom symbios med kvävefixerande bakterier.

Nedbrytare omvandlar kvävehaltiga organiska ämnen i sin cellandning till ammoniak. Ammoniak blir ammoniumjoner i sur miljö, som ofta omvandlas till nitratjoner av nitrifikationsbakterier. Nitratjoner är vattenlösliga och hamnar därför ofta i vattnet, de kan också förbännas till kvävgas av deintrifikationsbakterier. Då är kretsloppet slutet.

44
Q

Hur ökar människor kvävehalten och vad är riskerna med detta?

A

Kvävegösling, kväveoxider från motorer och förbränningsanläggningar

Många växter klarar inte av snabbt och dramatiskt förändrade kvävehalter. Vissa kommer gynnas och många missgynnas. Det destabiliserar alltså ekosystemet.

45
Q

beskriva Fosforns kretslopp

A

Det finns inga naturligt förekommande fosforhaltiga gaser så fosforns kretslopp passerar aldrig luften.
Växter tar upp fosfat från marken och det används i cellerna. Växter äts av djur och när de dör och bryts ner så återkommer fosforn till marken

Mycket fosfor finns i berg. Den frigörs genom vittring och det byggs på genom sedimentation i botten av havet.

46
Q

Vilka problem har vi med fosfor?

A

Det riskerar att bli brist på fosfor eftersom det som används inom jordbruket hamnar i slam till havet och inte kommer tillbaka till ekosystemet på land

47
Q

Ge exempel på ekologisk succession

A
  • kala sanddyner som först täcks av gräs sedan skog
  • Ängar och hagar som växer igen till skog ifall inte gräset slås eller betas
  • Vulkanutbrott skapar ny mark/dödar allt som fanns där innan
  • En glaciär smälter pga varmare klimat och ny mark kommer fram
  • en injö växer igen till myrmark
48
Q

Vilka faktorer påverkar ett ekosystems stabilitet?

A

Komplicerade näringsvävar i ekosystem = mindre stabilitet

Om nyckelarter i ett ekosystem slås ut skadas det allvarligt

49
Q

Ge exempel på åtgärder som får organismer i skyddade områden att klara sig bättre

A
  • Områden bör vara ganska stora, kantzonerna ska bara vara en liten del av området
  • Det bör finnas “korridorer” mellan de stora områderna för att djur och växter ska kunna flytta sig och sprodas trots kanteffekterna
  • skogsbruket bör ta gradvis ökad hänsyn in mot det totala skyddade området

bbiologi (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions