forskningsmetodik

Question 1

Obundet urval:

Answer 1

Obundet slumpmässigt urval: I detta urvalssätt dras varje försöksdeltagare (fd) helt slumpmässigt från den totala populationen. Det innebär att varje individ i populationen har en lika stor chans att bli vald

Question 2

Bundet urval:

Answer 2

Bundet slumpmässigt urval: Här väljs den första försöksdeltagaren slumpmässigt, och sedan används ett system för urval för att välja de följande. Till exempel, om var femte person väljs, så skulle den första väljas slumpmässigt, och sedan skulle var femte person efter det väljas.

Question 3

Stratifierat urval:

Answer 3

I ett stratifierat urval delas populationen upp i olika grupper eller strata baserat på något kriterium, som kön, ålder eller någon annan relevant faktor. Sedan dras en slumpmässig prov från varje stratum. Detta används när forskaren vill säkerställa att olika undergrupper av populationen är representerade i urvalsprovet.

Question 4

Klusterurval:

Answer 4

Klusterurval innebär att man drar hela grupper (kluster) istället för enskilda individer. Till exempel, om man forskar om elevers prestation i skolan, kan man först välja slumpmässigt några skolklasser och sedan undersöka alla elever inom dessa klasser.

Question 5

Bekvämlighetsurval:

Answer 5

I ett bekvämlighetsurval väljer forskaren deltagare som är lätta att nå eller som är bekväma att rekrytera. Detta är ofta det mest praktiska sättet att få deltagare, men det kan leda till snedvridna resultat eftersom det inte är representativt för hela populationen.

Question 6

Kvoturval

Answer 6

Kvoturval liknar ett stratifierat urval, men det är inte slumpmässigt. Forskaren väljer deltagare från olika grupper eller strata baserat på något kriterium, men urvalet görs inte slumpmässigt. Det används för att säkerställa representation från olika grupper.

Question 7

Jasägarurval:

Answer 7

I ett jasägarurval bjuds alla i populationen in att delta, och forskaren använder de som tackar ja. Detta är vanligt i vissa typer av enkätundersökningar.

Question 8

Snöbollsurval:

Answer 8

Snöbollsurval används i kvalitativa studier och börjar med att hitta en initial deltagare som har kunskap om eller tillhör en specifik grupp eller population som forskaren vill studera. Denna person hjälper sedan forskaren att hitta och rekrytera ytterligare deltagare genom sitt nätverk. Processen fortsätter tills forskaren har tillräckligt med deltagare eller tills mättnad uppnås.

Question 9

Typer av reliabilitet

Answer 9

Test-retest reliabilitet
Denna typ av reliabilitet mäter konsistensen av mätningar när samma person testas två eller fler gånger med en tidsperiod mellan testningarna. Om resultatet är pålitligt kommer personens poäng vara liknande vid varje testningstillfälle. Om resultaten varierar kraftigt mellan testtillfällena kan det tyda på bristande reliabilitet.

Inter-item reliabilitet (intern konsistens)
Denna aspekt av reliabilitet är relevant när du har ett test eller en enkät med flera frågor eller påståenden som alla mäter samma koncept. Om de olika frågorna eller påståendena är pålitliga bör de uppvisa hög korrelation med varandra. Ett vanligt mått för att bedöma intern konsistens är Cronbachs alpha, där höga värden indikerar att frågorna mäter samma koncept och är därmed pålitliga.

Interbedömarreliabilitet:
Denna form av reliabilitet mäter överensstämmelsen mellan två eller fler oberoende observatörers bedömningar eller betyg. Om olika observatörer kommer till liknande eller överensstämmande slutsatser om samma observationer eller händelser anses interbedömarreliabiliteten vara hög. Det indikerar att bedömningarna är pålitliga och kan förlita sig på.

Question 9

Reliabilitet

Answer 9

Reliabilitet är en viktig begrepp inom forskningsmetodik och syftar på kvaliteten hos mätningar och testresultat. Det mäter i vilken utsträckning mätningar är konsekventa, stabila och pålitliga över tid. I grund och botten handlar reliabilitet om att bedöma om det som mäts är konsistent och inte påverkas av slumpmässiga fel.

Question 10

Validitet

Answer 10

Är en central begrepp inom forskningsmetodik och hänvisar till om ett mätinstrument, en metod eller en studie faktiskt mäter eller mäter det den är avsedd att mäta. I huvudsak handlar validitet om att avgöra om forskningsresultaten är giltiga och om de ger en korrekt reflektion av det undersökta fenomenet eller konceptet.

Question 11

Begreppsvaliditet:

Answer 11

Begreppsvaliditet handlar om att bedöma hur väl din mätning överensstämmer med andra mått som teoretiskt borde vara relaterade. Detta innebär att du undersöker om dina mätningar är förenliga med andra konceptuella indikatorer som beskriver samma fenomen.

Question 12

Kriterievaliditet:

Answer 12

Kriterievaliditet bedömer i vilken utsträckning en mätning eller ett test överensstämmer med en annan vedertagen indikator eller kriterium som redan anses vara giltig. Med andra ord, det handlar om att fastställa om de resultat som erhållits från din mätning korrelerar väl med resultat från en annan, etablerad mätning eller indikator som mäter samma koncept.

I ditt exempel nämner du dimensionen extraversion från Big Five-personlighetsmodellen. Om du försöker mäta extraversion med dina frågor, skulle du undersöka om resultaten från dina frågor korrelerar starkt och positivt med resultaten från en etablerad och vedertagen mätning av extraversion. Om de två mätningarna korrelerar väl, skulle det tyda på kriterievaliditet, vilket innebär att din mätning mäter extraversion på ett giltigt sätt.

Kriterievaliditet kan delas upp i två underkategorier:
Samtidig validitet: Detta gäller om dina mätningar överensstämmer med resultat från en annan mätning som görs vid samma tidpunkt. Till exempel, om du jämför dina frågor om extraversion med en annan mätning av extraversion som görs samtidigt.
Prediktiv validitet: Detta handlar om att bedöma om dina mätningar kan förutsäga framtida händelser eller beteenden. Om dina mätningar av extraversion korrelerar med framtida beteenden eller utfall som är kopplade till extraversion, skulle det indikera prediktiv validitet.

Question 13

Innehållsvaliditet

Answer 13

Är en viktig aspekt av validitet som handlar om hur väl ett mätinstrument eller en metod täcker innehållet av det begrepp eller fenomen som man försöker mäta eller operationalisera. Med andra ord, det handlar om att bedöma om de frågor, påståenden eller indikatorer som används faktiskt mäter det som forskaren avser att mäta.

Question 14

Systematiska fel (Systematic Errors):

Answer 14

Systematiska fel är fel som uppstår på grund av en systematisk eller konstant orsak som påverkar mätningarna eller observationerna.
Dessa fel är inte slumpmässiga utan har en tydlig och konstant inverkan på resultaten.
Exempel inkluderar instrumentfel, kalibreringsfel eller bias i datainsamlingen.

Question 15

Slumpmässiga fel (Random Errors):

Answer 15

Slumpmässiga fel är oregelbundna variationer eller fluktuationer i mätningar som inte är förutsägbara och inte har någon tydlig orsak.
Dessa fel är oförutsägbara och kan variera i storlek och riktning.
Exempel inkluderar naturlig variation, mätfel som uppstår slumpmässigt och tillfälliga omständigheter som påverkar mätningarna

Question 16

Oberoende variabel (Independent Variable):

Answer 16

Den oberoende variabeln är den variabel som forskaren manipulerar eller ändrar i en studie för att observera dess inverkan på andra variabler.
Den oberoende variabeln är den som tros vara orsaken till eventuella förändringar i den beroende variabeln.

Question 17

Beroende variabel (Dependent Variable):

Answer 17

Den beroende variabeln är den variabel som forskaren mäter eller observerar för att se hur den påverkas av förändringar i den oberoende variabeln.
Den beroende variabeln representerar resultatet eller effekten av den oberoende variabeln.

Question 18

Ovidkommande variabel (Confounding Variable):

Answer 18

En ovidkommande variabel är en variabel som kan påverka resultatet av en studie och som inte är den variabel som undersöks (varken den oberoende eller den beroende variabeln).
Ovidkommande variabler kan snedvrida resultaten om de inte kontrolleras eller tas hänsyn till i studien.
Forskare strävar efter att identifiera och kontrollera ovidkommande variabler för att säkerställa att de inte förvränger studiens resultat.

Question 19

Frågor man bör ställa sig om validiteten i sin studie:

Answer 19

● Mäter jag verkligen det som jag avser att mäta?
● Mäter jag något som jag inte avser att mäta?
o Många test mäter mer än man avser mäta. Ex kan ett test som mäter läsförståelse också mäta minne och inhibition. Detta försvårar tolkningen av resultatet. Vad är det som ger upphov till vårt mätresultat?

Question 20

En skala kan ha hög reliabilitet, men ändå låg validitet.

Answer 20

Nu, när vi säger att en skala har hög reliabilitet men låg validitet innebär det att skalan ger konsekventa resultat när den används, men dessa resultat är inte nödvändigtvis korrekta eller relevanta för det koncept eller fenomen som du försöker mäta. Med andra ord kan skalan vara tillförlitlig i den meningen att den ger samma resultat varje gång den används, men om den inte mäter det rätta konceptet, har den låg validitet.

Ett exempel kan vara om du har en skala för att mäta depression, men den faktiskt mäter något annat, som ångest. Om resultaten är konsekventa när du använder skalan för att mäta depression, har skalan hög reliabilitet. Men om den inte faktiskt mäter depression, har den låg validitet eftersom den inte mäter det koncept som avsågs.

Question 21

En skala kan ha låg reliabilitet, men ändå hög validitet

Answer 21

Anta att du har utvecklat en skala för att mäta en specifik personlighetsegenskap, som till exempel risktagande. Du testar skalan på en grupp människor, men resultatet visar sig vara ganska ojämnt, och samma person kan få olika poäng om testet upprepas flera gånger, även om ingenting i deras personlighet har förändrats.

I det här fallet har skalan låg reliabilitet eftersom den inte ger konsekventa resultat. Trots detta kan skalan fortfarande ha hög validitet om den faktiskt mäter risktagande korrekt. Det innebär att även om resultaten är inkonsekventa, mäter skalan fortfarande den aspekten av personlighet som den är avsedd att mäta – risktagande.

Question 22

Haloeffekten:

Answer 22

Haloeffekten: Jag har redan förklarat halo-effekten tidigare, men jag sammanfattar det här igen. Halo-effekten är en psykologisk tendens där en persons övergripande intryck eller bedömning av någon eller något påverkas av en specifik positiv eller negativ egenskap, kvalitet eller händelse. Det kan leda till snedvridna bedömningar och överdrivna generaliseringar baserat på en enda observation eller kvalitet.

Question 23

Etnografi:

Answer 23

Etnografi är en forskningsmetod som används inom antropologi och andra samhällsvetenskaper för att studera och förstå människors kultur och beteende. Det innebär djupgående fältarbete där forskaren lever med, observerar och interagerar med de människor som studeras för att erhålla en djupare förståelse av deras kultur och samhälle.

Question 24

Fenomenologi:

Answer 24

Fenomenologi är en filosofisk och forskningsmetodologisk inriktning som syftar till att förstå och beskriva människors upplevelser, medvetande och den subjektiva verkligheten. Det fokuserar på hur människor upplever och ger mening åt världen ur deras eget perspektiv och strävar efter att beskriva fenomen som de upplevs av individen själv.

Question 25

Epistemologi:

Answer 25

Epistemologi är en gren av filosofi som ägnar sig åt studiet av kunskap och kunskapens natur. Det handlar om frågor som hur vi vet vad vi vet, vad kunskap är, hur den förvärvas och hur vi kan veta att våra påståenden är sanna eller sanna nog. Epistemologi utforskar även begrepp som sanning, evidens, tro och vetenskaplig metod. Det är grunden för att förstå och utvärdera hur vi når och värderar kunskap.