Föreläsning Ärftlig cancer

Question 1

Hur stor del av all cancer är ärftlig?

Answer 1

5-10%

Question 2

Vad kan sägas om ärftliga cancersyndrom?

Answer 2

> 50 ärftliga former av cancer

Vanligast: autosomalt dominant nedärvningsmönster

Mindre vanlig: autosomalt recessivt nedärvningsmönster

Question 3

Varför gör man onkogenetisk utredning?

Answer 3

Minska dödlighet i cancer

• Identifiera individer med högrisk
• Skräddarsy individuella preventionsprogram
• Identifiera individer utan hög risk

Question 4

Vad gör onkogenetik?

Answer 4

Studerar genetisk predisposition för cancer som kännetecknas av ärftliga genetiska förändringar (germline mutationer)

Question 5

När bör man få misstanke om ärftlig cancer?

Answer 5

Samma form av cancer

Kända kombinationer av tumörer:
- Såsom: bröst- och äggstockscancer hos flera personer i släkten

Yngre ålder för insjuknande än förväntat

Flera primära cancerinsjuknande hos en och samma person: ex. både cancer i brösten och äggstockarna

Vissa typer av ovanliga tumördiagnoser: ex. feokromocytom och medullär thyroidcancer

Question 6

Behöver vi fråga pat. om det finns ärftlighet för tumörsjukdom?

Answer 6

Ja, det kan påverka utredning och behandling

Question 7

Vad består onkogenetisk utredning av?

Answer 7

Genetisk bedömning

Riskbedömning

Rådgivning

Testning (diagnostiskt eller presymtomatiskt)

Behandling

Regelbundet övervakningsprogram

Question 8

Vad består genetisk testning av?

Answer 8

Bedöma om genen predisponerar för cancer, och vilket cancersyndrom det kan vara

Baseras särskilt på bedömningen av en mycket detaljerad släktträd
= där alla relevanta diagnoser verifieras antingen genom sjukhusregister, histologibeskrivningar, dödsintyg eller liknande

Question 9

Vilken nedärvning är vanligast för ärftlig cancer?

Answer 9

Autosomal dominant nedärvning

Question 10

Vilka är de vanligaste ärftliga cancersyndromen?

Answer 10

HBOC
= hereditär bröst/ ovarialcancer

HNPCC (Lynch syndrom)

Malign melanom/ Pankreascancer

Question 11

Vad kan sägas om ärftlig bröst- och ovarialcancer?

Answer 11

BRCA1

• Bröstcancer: 50-85%
• Ovarialcancer: 40-65%

BRCA2

• Bröstcancer: 40-80%
• Ovarialcancer: 15-25%

Manlig bröstcancer
- BRCA2: 9%

Prostata
- BRCA2: 15-20%

Pankreascancer
- BRCA2: 2-7%

PALB2
- Bröstcancer-risk inom BRCA2

Question 12

Vad kan sägas om BRCA1/2?

Answer 12

Autosomal dominant nedärvning

Män och kvinnor kan vara bärare

Möjlighet till presymtomatisk testning

Kontroller

Profylaktiskt operation

Question 13

Hur screenar man vid ovarialcancer?

Answer 13

Reflexscreening av alla serösa ovariala tumörer för BRCA1 och BRCA2

<75% har mutation i germline

Behandling: PARP-inhibitor

Question 14

Hur screenar man för bröst/ ovarial cancer?

Answer 14

Bröstkontroller från 25 år (eller 5 år innan yngsta insjuknande i familjen)

MR bröst och UL bröst från 25 år (MR till 55 år) årligen

Tillägg av mammografi från 30 år (till 74 år) årligen

Årlig kontakt med gynekolog från 30 år

Question 15

Vad är Li-Fraumeni syndrom?

Answer 15

TP53-mutation = orsak

LFS-spektrum:
- Bröstcancer
- Mjukdelssarkom
- Leukemia
- ACC 
= under 45 år 

Ingen familjehistoria i 7-20% av fallen = de novo mutation

1:5000 - 1:20000 prevalens

Question 16

Vad gör man för prevention/ kontroller för ärftlig cancer för barn?

Answer 16

Klinisk undersökning

UL buk (var 3e mån)

Dygnurinprov katekolaminer (var 3e mån)

Question 17

Vad gör man för prevention/ kontroller för ärftlig cancer för vuxna?

Answer 17

Klinisk undersökning

HK-MR (+ MR bröst för kvinnor) årligen

UL bröst årligen (kvinnor)

Kompletterande undersökningar utifrån familjehistoria

Question 18

Vad kan man göra om man är predisponerad för bröstcancer?

Answer 18

Riskreducerande operation av bröst tidigt (kvinnor)

Question 19

Hur fungerar fosterdiagnostik för ärftlig cancer?

Answer 19

-

Question 20

Vad är livstidsrisk för bröstcancer för kvinnor?

Answer 20

23-35%

Question 21

Hur länge gör man mammografi?

Answer 21

Årlig mammografi 40 år - 60 år

Question 22

Vilken genetisk testning för man för ärftlig bröstcancer?

Answer 22

BRCA1

BRCA2

TP53

PALB2

CHEK2

ATM

NBN

NGS

Question 23

Vad är CDH1 (HDGC)?

Answer 23

-

Question 24

När ses CDH1 (HDGC)?

Answer 24

Diffus ventrikelcancer: 80%

Lobulär bröstcancer <50 år: 40%

Question 25

Hur följer man CDH1?

Answer 25

Profylaktisk gastrektomi (övervägs från 20 år)

Årliga gastroskopi-kontroller med multipla blinda biopsier från 20 år

Koloskopikontroller om positiv familjehistoria från 40 år, eller 10 år innan tidigast insjuknande

Kvinnor erbjuds årliga MR bröst och mammografi (sensitivitet 34% - 92%) från 30 år

Question 26

Vilka sjukdomar fås av nedärvda mutationer i PTEN (hamartoma syndrom)?

Answer 26

Cowdens sjukdom

Bannayan-Riley-Ruvalcaba syndrome

PTEN-related Proteus syndrome

Proteus-like syndrome

1:200 000

Question 27

Vad är Cowdens sjukdom?

Answer 27

Ökad risk för tumörer
= bröst
= thyroidea
= tarm
= njurar
= livmoder

Både benigna och maligna

Question 28

Vilka tecken på nedärvda mutationer i PTEN (hamartoma syndrom)?

Answer 28

1) Patognomoniska kriterier (papulae)
2. Major kriterier (bröstcancer)
3. Minor kriterier (olika benigna tumörer)

Question 29

Vilka sjukdomar fås av nedärvda mutationer i STK11 (Peutz-Jeghers syndrom)?

Answer 29

Polypos i GI-kanalen (hamartomatous polyper)

Pigmentering av hud och slemhinnor

1:60 000 - 1:300 000

Risk för cancer i:

• Ventrikel
• Tunntarm
• Kolon
• Bröst
• Ovarier
• Pankreas
• Testiklar
• Uterus

Question 30

Vad är Lynch syndrom?

Answer 30

Germline-mutation i MMR-generna MLH1, MSH2, MSH6, PMS2 och EPCAM

Tumör visar ofta förlust av uttryck av MMR-proteiner

Cancer:

• Kolorektal
• Livmoder
• Urotelial
• Ovarial
• Ventrikel
• Pankreas

Question 31

Hur följer man upp Lynch syndrom i preventivt syfte?

Answer 31

Koloskopi vartannat år från 25 år

Gynundersökning årligen från 30 år

Möjlighet till profylaktisk op. av livmoder och ovarier efter 40-45 år

Urologiska kontroller vid MHS2-mutation eller familjehistoria

Möjlighet till fosterdiagnostik

Question 32

Vad kan sägas om Bi-MMRD (AR)?

Answer 32

Homozygot eller kompound heterozygot mutation i MMR-generna

Ger:

• Hjärntumörer (30%)
• Gliom, glioblastoma, astrocytoma, medulloblastoma
• Tarmcancer (30%) (polyper, tunntarm och tjocktarm)
• Blodcancer (30%) (NHL och ALL)

Question 33

Vad kan sägas om hereditär polypos?

Answer 33

Mutation i APC-genen

Mutation i MYTUH-genen

Osteoma

Question 34

Vad kan sägas om melanom/ panerascancer syndrom?

Answer 34

Mutation i CDKN2A-genen

Cancerrisk:

• Malignt melanom: 80% risk
• Pankreascancer: 40% risk
• Cancer i övre luftvägar: 10% risk (om rökare)

Årliga hudkontroller: från 18 år

Årlig MR paneras från 40 år

Question 35

Vad finns det för ovanliga cancersyndrom?

Answer 35

NF1

NF2

Tuberös skleros

MEN1, MEN2

Fanconi anemia

Dysceratosis congenita