Föreläsning 6 & 7 - Investeringskalkylering Flashcards
Fråga: Vad är syftet med investeringskalkylering?
Svar: Syftet med investeringskalkylering är att göra långsiktiga lönsamhetsbedömningar av olika investeringsalternativ genom att identifiera och värdera betalningsflöden över tid och beakta deras risk.
Detta är viktigt för att kunna fatta välgrundade investeringsbeslut som bidrar till företagets långsiktiga framgång.
Fråga: Definiera begreppen inkomst, utgift, inbetalning, utbetalning, intäkt och kostnad i samband med företagsekonomi.
Svar:
En affärshändelse ger upphov till en penningtransaktion.
- Inkomst och utgift är kopplade till periodisering och fördelning och medför inbetalning respektive utbetalning, vilket påverkar likviditeten.
- Intäkt och kostnad är redovisningsmässiga begrepp som påverkar lönsamheten.
- Investeringskalkyler fokuserar primärt på in- och utbetalningar snarare än periodiserade intäkter och kostnader för att bedöma långsiktig lönsamhet.
Fråga: Varför är det viktigt att diskonttera och kapitalisera betalningsströmmar vid investeringskalkylering?
Svar: Det är viktigt eftersom värdet av pengar förändras över tid.
- Diskontering används för att beräkna nuvärdet av framtida betalningar genom att ta hänsyn till kalkylräntan och tiden.
- Kapitalisering innebär att pengar transporteras framåt i tiden och ett slutvärde erhålls, med hänsyn till ränta på ränta.
Genom att använda en gemensam referenstidpunkt kan olika betalningsserier jämföras.
Fråga: Vilka är de tre grundläggande metoderna för investeringskalkylering som presenteras? Vilken enhet mäts lönsamheten i för respektive metod?
Svar: De tre grundläggande metoderna är:
- Nuvärdesmetoden (mäts i kapital, kr),
- Internräntemetoden (mäts i procent, %) och
- Återbetalningsmetoden (mäts i tid, år).
Andra metoder som kapitalvärdeskvot och annuitetsmetoden är varianter av nuvärdesmetoden.
Fråga: Beskriv kortfattat nuvärdesmetoden. Vilket är beslutskriteriet för ett enskilt projekt med både positiva och negativa betalningsströmmar? Hur rangordnas flera projekt?
Svar: Nuvärdesmetoden beräknar summan av nuvärdet av alla förväntade in- och utbetalningar under investeringens livslängd, diskonterade med en given kalkylränta. Beslutskriteriet för ett enskilt projekt är att nuvärdet ska vara större än noll.
Vid jämförelse av flera projekt väljs det projekt som har det högsta nuvärdet. Om det endast finns utbetalningar, väljs det alternativ med det lägsta negativa nuvärdet.
Fråga: Vad är internräntan för en investering? Vilket är beslutskriteriet vid användning av internräntemetoden?
Svar: Internräntan (i) är den avkastning som investeringen förväntas ge och definieras som den ränta som gör att investeringens nuvärde är lika med noll.
Beslutskriteriet är att en investering är lönsam om internräntan (i) är högre än ett förutbestämt gränsvärde, vanligen kalkylräntan (r), dvs. i > r.
Vid jämförelse av flera projekt rangordnas de efter storleken på internräntan.
Fråga: Beskriv återbetalningsmetoden. Vilket är beslutskriteriet vid rangordning av flera projekt med denna metod?
Svar: Återbetalningsmetoden beräknar den tid det tar för de årliga inbetalningsöverskotten att återbetala grundinvesteringen.
Vid rangordning mellan flera projekt är det projekt med den kortaste återbetalningstiden att föredra, förutsatt att återbetalningstiden är inom en acceptabel gräns (cut-off-rate). Metoden kan användas med eller utan hänsyn till kalkylräntan.
Fråga: Vad är kalkylräntan och vilka är dess två huvudsakliga funktioner vid investeringskalkylering?
Svar: Kalkylräntan representerar det avkastningskrav som företaget har på det investerade kapitalet. Dess två huvudsakliga funktioner är att användas som företagets avkastningskrav och för att omräkna betalningar i tiden genom diskontering och kapitalisering.
Kalkylräntan bör normalt återspegla företagets kapitalkostnad.
Fråga: Nämn några faktorer som kan påverka livslängden på en investering och varför är livslängden viktig att beakta?
Svar: Faktorer som kan påverka livslängden inkluderar:
- Tekniskt slitage,
- Ekonomisk föråldring (när det blir mer lönsamt att byta ut), och
- Samverkande tillgångars livslängd
Livslängden är viktig eftersom den avgör över hur många år investeringen genererar betalningsströmmar och därmed har en avgörande betydelse för investeringens lönsamhet.
Fråga: Hur beaktas skattekonsekvenser i en investeringskalkyl? Ge ett exempel på hur skatt kan påverka lönsamheten.
Svar: Skattebetalningar är en indirekt betalningskonsekvens som beror på företagets vinst. Avskrivningar minskar det skattepliktiga resultatet och skapar en skattebesparing. Genom att beakta skatt kan rangordningen mellan olika investeringsprojekt förändras, och i vissa fall kan olönsamma investeringar bli lönsamma efter skatt.
Kalkylräntan och betalningsströmmarna måste vara i samma “språk” (före eller efter skatt).
Fråga: Vad innebär inflation i ekonomiska termer, och hur bör man hantera inflation i en investeringskalkyl?
Svar: Inflation innebär att pengars köpkraft minskar eller att den allmänna prisnivån stiger.
I en investeringskalkyl är det viktigt att alla in- och utbetalningar är uttryckta i “samma språk”, antingen i nominella termer (inkluderar inflation) eller i reala termer (exkluderar inflation).
Även kalkylräntan måste vara i samma termer. Om man räknar med skatt kan det vara enklare att använda nominella termer.
Fråga: Beskriv skillnaden mellan säkerhet, risk och osäkerhet i samband med investeringsbeslut. Hur kan man hantera risk och osäkerhet i investeringskalkyler?
Svar:
- Säkerhet: Resultatet av en handling är känt.
- Risk: Möjliga utfall och deras sannolikheter är kända.
- Osäkerhet: Möjliga utfall är kända, men sannolikheterna är okända eller irrelevanta.
Risk och osäkerhet kan hanteras genom metoder som:
- Känslighetsanalys (undersöka hur förändringar i enskilda variabler påverkar resultatet),
- Marginaler i förväntade betalningar, parallella kalkyler, kortare planeringshorisonter och
- Justering av kalkylräntan.
Fråga: Vad innebär finansiella villkor och hur kan kapitalbegränsningar påverka investeringsbeslut?
Svar: Finansiella villkor avser tillgången till kapital och kostnaden för finansiering.
Kapitalbegränsningar kan innebära att företaget inte kan genomföra alla lönsamma investeringsprojekt. Detta är vanligare för mindre, mindre lönsamma och högriskföretag.
Vid kapitalbegränsningar kan metoder som kapitalvärdeskvot eller annuitetskvot användas för att rangordna projekt utifrån lönsamhet per investerad krona.
