Föreläsning 2 - Resultatanalys och periodkalkylering Flashcards
Fråga: Definiera inkomst, inbetalning, intäkt och kostnad. Ge ett exempel per begrepp.
Svar:
- Inkomst: Uppstår vid försäljningstillfället, oavsett när betalning sker. Exempel: En kund köper komponenter den 15/3 för 120 tkr.
- Inbetalning: När likvida medel faktiskt erhålls. Exempel: Betalning sker den 15/4 med 120 tkr.
- Intäkt: Värdet av de prestationer som utförts under en viss period. Exempel: Intäkten är 120 tkr under januari då komponenterna producerades.
- Kostnad: Värdet av de resurser som förbrukats under en viss period. Exempel: Kostnaden är 75 tkr under januari för produktionen.
Fråga: Beskriv de tre kostnadsbegreppsparen och vad de analyserar.
Svar:
- Rörliga och Fasta kostnader: Analyserar hur kostnader är relaterade till volym.
- Direkta och Indirekta kostnader: Analyserar hur kostnader kan fördelas till kalkylobjekt (kostnadsbärare).
- Särkostnader och Samkostnader: Analyserar vilka kostnader som är beslutsrelevanta.
Fråga: Definiera rörlig kostnad och nämn tre typer.
Svar: Rörlig kostnad är en kostnad som förändras när produktions- eller försäljningsvolymen ändras. De tre typerna är:
- Proportionellt rörliga kostnader: Förändras linjärt med volymen.
- Progressivt rörliga kostnader: Ökar snabbare än volymen (t.ex. övertidslöner).
- Degressivt rörliga kostnader: Ökar långsammare än volymen (t.ex. kvantitetsrabatter).
Fråga: Definiera fast kostnad och nämn tre typer.
Svar: Fast kostnad är en kostnad som inte varierar med produktionsvolymen (inom en viss relevant volym). De tre typerna är:
- Helt fasta kostnader: Samma kostnad oavsett produktionsvolym, även vid noll.
- Driftsbetingade fasta kostnader: Samma kostnad för varje möjlig produktionsvolym förutom vid ingen produktion.
- Halvfasta kostnader: Helt fasta på olika nivåer inom olika volymintervall.
Fråga: Vad är skillnaden mellan direkt kostnad och indirekt kostnad?
Svar: En direkt kostnad kan direkt hänföras till ett visst kalkylobjekt (t.ex. material till en specifik produkt) medan en indirekt kostnad är gemensam för flera kalkylobjekt och måste fördelas (t.ex. hyra för fabriken).
Fråga: Vad är skillnaden mellan särkostnad och samkostnad?
Svar: En särkostnad är en kostnad som är påverkbar i en specifik beslutssituation, medan en samkostnad är opåverkbar i det aktuella beslutet.
Fråga: Definiera likviditet och lönsamhet.
Svar:
- Likviditet: Företagets betalningsförmåga på kort sikt, bestäms av inbetalningar och utbetalningar.
- Lönsamhet: Företagets betalningsförmåga på lång sikt, bestäms av intäkter och kostnader.
Fråga: Vad är täckningsbidrag (TB) och hur beräknas det?
Svar: Täckningsbidraget (TB) är skillnaden mellan särintäkt och särkostnad. Det visar hur mycket varje såld enhet bidrar till att täcka de fasta kostnaderna och skapa vinst.
Fråga: Definiera kritisk volym. Hur beräknas den i ett linjärt scenario?
Svar: Kritisk volym är den volym där totala intäkter är lika med totala kostnader, vilket innebär att resultatet är noll. I ett linjärt scenario beräknas den som:
Kritisk volym = Fasta kostnader / (Försäljningspris per styck – Rörlig kostnad per styck).
Fråga: Definiera kritisk omsättning. Hur beräknas den i ett linjärt scenario?
Svar: Kritisk omsättning är den totala försäljningsintäkten vid den kritiska volymen, där resultatet är noll. I ett linjärt scenario beräknas den som:
Kritisk omsättning = Kritisk volym * Försäljningspris per styck eller Kritisk omsättning = Fasta kostnader / (1 – (Rörlig kostnad per styck / Försäljningspris per styck)).
Fråga: Definiera säkerhetsmarginal och hur kan den uttryckas?
Svar: Säkerhetsmarginalen visar hur mycket försäljningen kan minska innan företaget når nollresultat (den kritiska punkten).
Den kan uttryckas i volym (aktuell volym – kritisk volym) eller i procent ((aktuell volym – kritisk volym) / aktuell volym) * 100.
Fråga: Vad innebär känslighetsanalys?
Svar: Känslighetsanalys innebär att man systematiskt förändrar en eller flera förutsättningar (t.ex. pris, kostnader, volym) i en kalkyl och studerar hur dessa förändringar påverkar det kalkylmässiga resultatet.
Det är ett viktigt verktyg för att bedöma risker och möjligheter.
Fråga: Definiera självkostnad.
Svar: Självkostnaden är den långsiktiga kostnaden per styck för att företaget ska kunna tillhandahålla en vara eller tjänst.
Den inkluderar alla kostnader från produktion till leverans och betalning.
Fråga: Vad är periodkalkylering och när kan den göras?
Svar: Periodkalkylering är beräkning av (själv-)kostnad per styck under en viss tidsperiod.
Den kan göras ex ante som förkalkyl (baserat på planerad volym) eller ex post som efterkalkyl (baserat på faktisk volym).
Fråga: Beskriv divisionskalkyl och hur kostnad per styck beräknas.
Svar: Divisionskalkyl är en typ av periodkalkyl som används när ett företag tillverkar en homogen produkt under en viss period. Kostnad per styck beräknas som:
Totala kostnader under perioden / Faktisk volym under perioden.
Fråga: Vad är utnyttjandegrad och hur beräknas den?
Svar: Utnyttjandegraden visar hur stor del av den normala kapaciteten som faktiskt har utnyttjats. Den beräknas som:
Faktisk volym / Normal volym.
Fråga: Beskriv normalkalkyl och hur kostnad per styck beräknas. Vilket potentiellt problem finns med normalkalkyl?
Svar: Normalkalkyl är en typ av periodkalkyl där de fasta kostnaderna divideras med en normal volym istället för den faktiska volymen. Kostnad per styck beräknas som:
(Totala fasta kostnader / Normal volym) + (Totala rörliga kostnader / Faktisk volym) (om rörliga kostnaden är proportionell)
Ett potentiellt problem är att det kan uppstå kalkylmässig underteckning av kostnaderna om verklig volym är lägre än normal volym, och överteckning om verklig volym är högre.
Fråga: Beskriv minimikalkyl och hur kostnad per styck beräknas.
Svar: Minimikalkyl är en typ av periodkalkyl som endast baseras på de rörliga kostnaderna per styck. Kostnad per styck beräknas som:
Totala rörliga kostnader / Faktisk volym (eller rörlig kostnad per styck om den är proportionell).
Fråga: Vad är en död zon i kostnadsanalysen? Ge ett exempel.
Svar: En död zon uppstår när en volymökning leder till en (tillfällig) resultatförsämring på grund av ett stegvis ökande av halvfasta kostnader (som t.ex. kostnaden för en ny maskin eller anställd).
Exempel: Att köpa in en tredje maskin ökar de fasta kostnaderna, och en viss volymökning kanske inte räcker för att kompensera för denna ökning, vilket leder till ett sämre resultat jämfört med situationen med färre maskiner vid en lägre volym.
Fråga: Hur skiljer sig resultatanalys med icke-linjära samband från den med linjära samband? Nämn ett exempel på när icke-linjära samband kan uppstå.
Svar: Vid icke-linjära samband är inte intäkter och/eller kostnader linjärt beroende av volymen.
Detta kan leda till att det finns flera kritiska punkter och att man normalt söker den optimala volymen som maximerar resultatet. Exempel på icke-linjära samband är:
- Progressivt rörliga kostnader (t.ex. på grund av övertid) eller
- Prisberoende efterfrågan.
