Föreläsning 3 & 4 - Produktkalkylering Flashcards
Fråga: Vad är en självkostnad enligt påläggskalkylering?
Svar: Självkostnaden är den långsiktiga kostnaden per styck för att företaget ska kunna tillhandahålla produkten. Den ska täcka alla företagets kostnader för produkten fram till dess att den är producerad, levererad och betald.
Fråga: Definiera direkta kostnader och indirekta kostnader (omkostnader). Ge exempel.
Svar:
- Direkta kostnader kan hänföras direkt till ett enskilt kalkylobjekt (t.ex. material och lön). De kan vara rörliga eller fasta.
- Indirekta kostnader (omkostnader) är gemensamma för flera kalkylobjekt inom ett kostnadsställe (t.ex. kostnader för inköp, arbetsledning, administration). Även dessa kan vara rörliga eller fasta.
Fråga: Hur beräknas självkostnaden för ett kalkylobjekt? Vilka avvägningsproblem finns vid fördelning av indirekta kostnader?
Svar:
- Självkostnaden beräknas som kalkylobjektets direkta kostnader plus dess “rättvisa” andel av indirekta kostnader.
- Avvägningsproblemen är kausalitet (varje kalkylobjekt ska bära de kostnader det orsakar) och enkelhet (kalkylmodellen ska inte vara för komplex).
Fråga: Nämn fyra syften med kostnadskalkylering.
Svar: Syftena med kostnadskalkylering är:
- Kostnadskontroll,
- Produktval,
- Prissättning samt
- Rationalisering/effektivisering.
Fråga: Vad är en produktkalkyl? När används den rutinmässigt respektive vid behov?
Svar: En produktkalkyl är en sammanställning av beräknade intäkter och/eller kostnader för en produkt.
- Den används rutinmässigt vid tillverkningskostnader vid order-/serietillverkning och produktionsvolym, och
- Vid behov för prissättning, produktval, uppföljning och kostnadskontroll samt kundorder och tillverkningsmetod.
Fråga: Vilka är de två huvudprinciperna inom produktkalkylering som presenteras? Beskriv kortfattat hur resultatet beräknas med respektive princip.
Svar: De två huvudprinciperna är självkostnadsprincipen (fullständig kostnadsfördelning) och bidragsprincipen (ofullständig kostnadsfördelning).
- Självkostnadsprincipen: Resultat = Intäkter - självkostnad.
- Bidragsprincipen: Resultat = Summa täckningsbidrag - samkostnad. Täckningsbidrag = Särintäkt - särkostnad.
Fråga: Beskriv påläggskalkylering. Hur täcks omkostnaderna?
Svar: Påläggskalkylering är en metod där täckning för omkostnader åstadkoms via procentuella pålägg på de direkta kostnaderna. Påläggssatser beräknas oftast utifrån historiska eller budgeterade kostnader.
Fråga: Vad är fördelningsnycklar och varför används de?
Svar: Fördelningsnycklar är olika direkta kostnader som används som bas för att göra pålägg för att täcka olika omkostnader.
De används i syfte att skapa en kalkylmodell med högre kausalitet.
Fråga: Nämn fyra olika volymer som en förkalkyl kan baseras på. Vilken volym används för en efterkalkyl?
Svar: En förkalkyl kan baseras på:
- Normal volym, ¨
- Budgeterad (planerad) volym eller
- Praktisk volym (max volym vid aktuell kapacitet).
En efterkalkyl baseras på verklig volym.
Fråga: Beskriv kalkyltrappan i ett tillverkande företag och nämn de olika kostnadskomponenterna och pålägg som ingår.
Svar: Kalkyltrappan visar hur självkostnaden byggs upp:
- Direkt material (DM)
- Direkt lön (DL)
- Materialomkostnader (MO) – pålägg på DM
- Tillverkningsomkostnader (TO) – pålägg på DL
- Tillverkningskostnad
- Administrationsomkostnader (AO) – pålägg på tillverkningskostnaden
- Försäljningsomkostnader (FO) – pålägg på tillverkningskostnaden (kan slås ihop med AO till AffO)
- Självkostnad
Fråga: Förutom tillverkande företag, i vilka andra typer av företag kan påläggskalkylering användas? Ge exempel på kostnadskomponenter i ett tjänsteföretags kalkyltrappa.
Svar: Påläggskalkylering kan även användas i handels- och tjänsteföretag. Exempel på kostnadskomponenter i ett tjänsteföretags kalkyltrappa är:
- Direkt lön (DL),
- Speciella direkta kostnader, projektomkostnader,
- Försäljningsomkostnader (FO) och
- Administrationskostnader (AO)
Fråga: Vad står ABC för i ABC-kalkylering? Hur skiljer sig ABC-kalkylering från påläggskalkylering gällande fördelning av omkostnader?
Svar: ABC står för Activity-Based Costing.
ABC-kalkylering strävar efter högre kausalitet vid fördelning av omkostnader genom att analysera resursförbrukningen i företagets aktiviteter istället för att enbart använda volymrelaterade pålägg på direkta kostnader.
Fråga: Vad är en kostnadsdrivare (cost driver)? Ge exempel på aktiviteter och tillhörande kostnadsdrivare.
Svar: En kostnadsdrivare är en faktor som orsakar en förändring i en aktivitets kostnader.
Exempel:
- Aktivitet: Inköp; Kostnadsdrivare: Antal inköp.
- Aktivitet: Maskinbearbetning; Kostnadsdrivare: Antal maskintimmar.
- Aktivitet: Kundservice; Kostnadsdrivare: Antal servicesamtal.
Fråga: Hur beräknas aktivitetssatsen i en ABC-kalkyl? Vilken volym av kostnadsdrivaren används?
Svar: Aktivitetssatsen (kostnaden per enhet för en kostnadsdrivare) beräknas som:
Aktivitetskostnad / kostnadsdrivarvolym.
Vid beräkningen används alltid den praktiska volymen av kostnadsdrivaren.
Fråga: Nämn de fyra nivåerna av aktiviteter som kan identifieras i en ABC-kalkyl. Ge exempel på aktiviteter på respektive nivå.
Svar: De fyra nivåerna är:
- Enhetsnivå: Aktiviteter som utförs varje gång en enhet tillverkas (t.ex. maskinbearbetning, material).
- Satsnivå: Aktiviteter som utförs varje gång en sats ska köras (t.ex. omställning av maskin, kvalitetskontroll av en sats, inköp av material).
- Produktionsprocessnivå: Aktiviteter som stöder hela produktionsprocessen och är gemensamma för “samtliga” produkter.
- Företagsnivå: Aktiviteter som utförs för hela företagets räkning (t.ex. redovisning, företagsledning, administration).
Fråga: Vad är bidragskalkylering baserat på? Definiera särkostnader och samkostnader i detta sammanhang.
Svar: Bidragskalkylering är baserad på särkostnader och samkostnader.
- Särkostnader är kostnader som påverkas i en viss beslutssituation. De kan vara rörliga eller fasta.
- Samkostnader är kostnader som inte påverkas i en viss beslutssituation. Även dessa kan vara rörliga eller fasta.
Fråga: Vad är täckningsbidrag (TB) och hur beräknas det i bidragskalkylering?
Svar: Täckningsbidrag (TB) är skillnaden mellan särintäkt och särkostnad.
Fråga: Vad är beslutsregeln vid ledig kapacitet i en bidragskalkyl?
Svar: Vid ledig kapacitet är en viss produkt (eller order, eller beslut) kortsiktigt lönsam om täckningsbidraget (TB) är större än noll (TB > 0). Alla positiva TB bör utnyttjas.
Fråga: Vad är beslutsregeln vid en trång sektion i en bidragskalkyl?
Svar: Vid en trång sektion är den produkt som ger högst täckningsbidrag (TB) per enhet av den begränsade resursen mest lönsam.
Fråga: När krävs linjär programmering vid bidragskalkylering?
Svar: Linjär programmering krävs när företaget har två eller fler trånga sektioner för att hitta det produktprogram som ger högst totalt täckningsbidrag (TTB) när samtliga begränsade resurser tas i anspråk.
Fråga: Vad är den huvudsakliga skillnaden i tidsperspektiv mellan bidragskalkyl och självkostnadskalkyl enligt den avslutande diskussionen?
Svar: På kort sikt är bidragskalkylen optimal för att undvika alternativkostnader för uteblivna TB. På lång sikt är självkostnadskalkylen optimal för att säkerställa att täckning för alla företagets kostnader nås.
