Föreläsning 5 - Uppmärksamhet, rörelseperception, balans, perceptuell utveckling

Question 1

Selektiv uppmärksamhet

Answer 1

En mekanism som filtrerar relevant information och väljer bort information som vi förväntar oss är irrelevant.

Question 2

Vilka två typer av selektiv information finns det?

Answer 2

Bottom-up driven 
- stimulusdriven, automatiskt och reflexivt riktad
- Plötsligt ljud, något som sticker ut 
Top-down driven 
- Kognitiv riktad
- Att leta efter något eller någon

Question 3

Bottom-up driven selektiv uppmärksamhet

Answer 3

Feature search => parallell sökning
(Features = saker som sticker ut, dem aktiverar neuroner i primära syncortex)
- Utstickande stimulus upptäcks lätt
- Innebär en parallell sökning (hittar objekt direkt), oberoende av antal distraktorer.

Question 4

Top-down driven selektiv uppmärksamhet

Answer 4

Kräver mental ansträngning, internt driven
- Beroende på mål och önskningar
- Långsam, kräver exekutiv uppmärksamhet vilket involverar frontalloben.
Eftersom att uppmärksamheten är begränsad innebär detta en seriell sökning.
Söktiden vid seriell sökning ökar med antal distraktioner.

Question 5

Conjunction search

Answer 5

Top-down driven selektiv uppmärksamhet. För att hitta ett objekt kombinerat av två egenskaper t.ex en röd boll bland liknande distraktorer måste dessa egenskaper bindas ihop. Binding av features kräver uppmärksamhet (enl feature integration theory)

Question 6

Overt attention

Answer 6

Top-down driven selektiv uppmärksamhet.

När man riktar blicken på något. Kan mätas med ögonrörelser.

Question 7

Covert attention

Answer 7

Top-down driven selektiv uppmärksamhet. När man riktar uppmärksamheten på något utan att rikta blicken på det.

• Ökar aktivitet i motsvarande hjärnhalva. Påverkar neural aktivitet hos specifika neuroner som har receptiva fält som täcker den intressanta platsen.
• Förbereder och underlättar detektion, på bekostnad av detektion av andra saker

Question 8

Anne Treisman

Answer 8

• Uppfann visual search metoden (parallell vs seriell sökning)
• Upptäckte illusory conjunctions som illustration av the binding problem

Question 9

Visual search metoden

Answer 9

Uppfanns av Anne Treisman
Parallell vs seriell sökning.
- En metod för att identifiera features = synsinnets byggstenar, enkla stimulusegenskaper
- Exempel på features är: kanter, linjers orientering, rörelse, färg och texturtäthet.

Question 10

Illusory conjunctions

Answer 10

En illustration av “the binding problem”
- Kan ske då bindingen fallerar (då uppmärksamheten störs)

Det här fenomenet stödjer även FIT

Question 11

The binding problem

Answer 11

The binding problem handlar om hur vi skapar enhetlig upplevelse av objekt från olika features.
- Ex, färg, form och rörelse aktiverar olika neuron på olika platser i kortex. Hur integreras desaa features till ett enheltigt percept?

Question 12

Treisman’s feature integration theory (FIT)

Answer 12

4 steg = input => preattentive stage => focused attention stage => perception

Preattentive stage: här detekteras objektets olika grundläggande egenskaper som färg, form, rörelse, plats etc (= features)

Focused attention stage: fokuserad uppmärksamhet utgör klistret varmed olika egenskaper/features binds ihop då vi ser ett objekt

Question 13

Change blindness

Answer 13

Uppstår när man inte upptäcker förändringar som sker i bilder. T.ex händelser som inträffar under:

• Ett avbrott eller sackadisk ögonrörelse
• Mellan ett scenbyte i en film

Question 14

Inattentional blindness

Answer 14

Uppstår när man inte upptäcker ett föremål fastän man tittar rakt på det, när uppmärksamheten är riktad mot annan uppgift (filmen med gorillan)

Question 15

Vad visar fenomen som change blindness och inattentional blindness på?

Answer 15

Vår begränsade förmåga att uppmärksamma (medvetengöra) flera saker samtidigt

Question 16

The geist

Answer 16

När man fokuserar intensivt på en händelse så är det inte som att hela världen reduceras till en tunnel, där allt fokus utanför försvinner. Vissa aspekter av världen, dessa geist är man fortfarande medveten om.

Geist: betyder ungefär en detaljfattig översikt

Question 17

Orsaker till proximal rörelse (rörelse över nöthinnan)

Answer 17

Visuellt upplevd rörelse korresponderar inte med proximal rörelse

Ögonrörelser ger upphov till rörelse över näthinnan som inte upplevs som rörelse. Då vi fokuserar blicken på ett objekt som rör sig så kommer de vara stilla på näthinnan.

Question 18

Snabba sackader

Answer 18

Medvetet styrda ögonrörelser, när man riktar blicken mot något intressant

Question 19

Opto-kinetic respons

Answer 19

Långsam följning samt snabb återgång med blicken då man passivt tittar ut genom ett tågfönster till exempel.

Question 20

Microsackader

Answer 20

Förhindrar fading (att bilden tynar bort)

Question 21

Vad är syftet med ögonrörelser?

Answer 21

Att uppnå blickstabilisering och förhindra rörelseoskärpa.

Question 22

Vad ger upphov till visuellt upplevd rörelse?

Answer 22

• Ego rörelse (när vi själva rör på oss)
• Distal rörelse (saker omkring oss rör sig)
• Illusorisk rörelse (vattenfalls illusionen)

Question 23

Hur kan rörelse användas som information?

Answer 23

• Bryter kamouflage
• Drar till sig uppmärksamhet
• Gestaltbildning och form
• Information om avstånd
• Möjliggör prediktion (se vart vi är påväg)
• Perception av andras intentioner
• Perception av kausalitet, vad orsakar en rörelse

Question 24

Troxler fading

Answer 24

När man fixerar på en viss punkt kommer en oföränderlig diffus fläck utanför fixeringspunkten att blekna och försvinna.

Question 25

Vad sker i hjärnan vid rörelseperception?

Answer 25

Olika typer av rörelse aktiverar samma områden.

Stavar på näthinnan => parasol cells (ganglieceller) i näthinnan => magnocelluar pathway går till LGN => V1 & V2 => middle temporal (MT) => parietal och IT-kortex

Question 26

Akinetopsi

Answer 26

Om man får en skada i MT så kan man få akinetopsi. Vilket är en typ av rörelseblindhet.

Question 27

Optiskt flöde

Answer 27

Har främst studerats under den ekologiska approachen. Sker automatiskt och oftast omedvetet (kräver inte fokuserad uppmärksamhet). Och informationen används ofta prospektivt. Det är den upplevda rörelsen i egocentriska koordinater.

Question 28

Optiskt flöde som information för navigering och prospektiv information.

Answer 28

Focus of expansion en central del, de indikerar den exakta riktningen man rör sig och vart man kommer att hamna. Det har visat sig att människor är väldigt bra på att använda sig av flödesmönster för att bestämma rörelseriktning.

Question 29

Invarianter i optiska flödet

Answer 29

• Focus of expansion (FOE) och flödeslinjer
• Gradiant of flow
• Time to contact

Question 30

Focus of expansion

Answer 30

Focus of expansion en central del, de indikerar den exakta riktningen man rör sig och vart man kommer att hamna. Det har visat sig att människor är väldigt bra på att använda sig av flödesmönster för att bestämma rörelseriktning.

Question 31

Gradient of flow

Answer 31

Information om vår hastighet. I vår focus point så är vårt gradient of flow noll. Men objekt som är nära oss rör sig snabbare förbi oss än objekt som är längre ifrån, de rör sig långsammare.

Question 32

Time to contact

Answer 32

Tid till kollision från hur snabbt ett objekt växer på näthinnan då det rör sig mot betraktaren

Question 33

Komparatorn

Answer 33

Rörelseperception kan inte avgöras från om något rör sig eller inte över näthinnan utan extraretinal information (ögonmuskler, nackmuskler) måste också tas i beaktande på något sätt.

En efferent kopia av nervsignalen som aktiverar ögonrörelsen (och huvudrörelsen) jämförs i komparatorn med rörelsesignalen från näthinnan.

Question 34

Structure from motion

Answer 34

Fenoment att vi kan se en 3D bild från 2D-bilden som projiceras på näthinnan, pga rörelse och punkter.

Question 35

Punktljusdisplayer

Answer 35

Människor i rörelse ses omedelbart även om man ser endast punktljus på vissa leder. När punkterna är stilla är det mycket svårt att se vad det förestället. Punktljusmänniskor i rörelse aktiverar body area i kortex.

Question 36

KSD-principen

Answer 36

Kinematisk specifikation av dynamik

KDS menar att rörelsemönster innehåller information om de kausala faktorerna som medverkar till att orsaka eller forma rörelserna.

Rörelsemönster avslöjar inre, dolda egenskaper ex hur tungt någon lyfter

Question 37

Reflexplacering - lådlyft, experiment

Answer 37

Studie som visade att bedömare rätt bra kunde skatta den vikt som en aktör lyfte. Aktören filmades med punktljusteknik (reflexer satta vid lederna belysta i ett mörkt rum)

Aktören fick även i uppgift att försöka mima olika vikter. Men det påverkade skattningarna av verklig vikt mycket lite. Det gick alltså inte att lura åskådarna att lådan var tung. Däremot uppfattade åskådarna vilken vikt liftaren avsåg att framställa.

Question 38

Vad består balanssinnet av? (multisensoriskt)

Answer 38

Kinetesi, proprioception, vestibulärsinnet

Question 39

Kinetesi

Answer 39

Att uppfatta sin egenrörelse (vestibulärsinnet + syn)

Question 40

Proprioception

Answer 40

Att uppfatta sig själva, position och rörelse av armar och ben (förmedlas av receptorer i leder, senor och muskler + syn)

Question 41

Vestibulärsinnet

Answer 41

Balansorgan i innerörat, känner av kroppsposition (lutning) och acceleration framåt/bakåt, höger/vänster, upp/ner.

Question 42

Vestibulärsinnet, hur fungerar det?

Answer 42

Registrerar huvudets läge och rörelser med hjälp av 5 vätskefyllda kammare. Då vätska rör sig aktiveras receptorer.

Question 43

Vilka är de 5 kanalerna i vestibulärsinnet?

Answer 43

De tre semicirkulära kanalerna som kan skilja mellan roterande rörelser

Saccule och utricle som registrerar acceleration och huvudets läge mha gravitation

Question 44

Balans och optic flow (visuell dominans)

Answer 44

Vad händer då visuell och vestibuler information är i konflikt. “The swinging room” är ett experiment som visar att synen är dominant.

Swinging room
Golvet är fast, men väggarna och taket går att flytta.
- Rummets rörelse framåt (när väggarna flyttas närmre personen) upplevs som balansförlust bakåt
- Åtgärder för att återställa balansen (när det inte behövs) ger fall framåt. Dvs balansförlust i samma riktning som rumsrörelsen.

Det här visar på vår visuell dominans och hur viktig synen är för vår balans. Det är vårt optiska flöde som påverkar att vi tror att vi antigen rör oss framåt (och måste kompensera genom att böja oss bakåt) eller rör oss och bakåt och måste kompensera genom att böja oss framåt)

Question 45

Proprioception och spatial disorientering

Answer 45

Vestibulärsinnet kan inte skilja på bakåtlutning av huvudet och acceleration framåt. Kan leda till spatial disorientering vid dålig syninformation. Farligt för piloter när det är dålig sikt.

Question 46

Vilka metoder finns det för att mäta hur spädbarn ser världen?

Answer 46

Preferential looking
- Utnyttjar att barn har en preferens att ex titta på stimuli med en högre konstrast snarare än låg kontrast

Habituering
- Utnyttjar att barn hellre tittar/lyssnar på nåt nytt än gammalt

Eyetracker & EEG

Question 47

Vilken gestaltlag utvecklas dom första månaderna hos spädbarn?

Answer 47

T.ex common motion.

Testas genom habituering

Question 48

Komparatorn

Answer 48

Proximal rörelse