Föreläsning 4 - Färg, struktur & objekt

Question 1

Trikomatteorin

Answer 1

Förklarar hur additiv blandning av röd, grön och blå kan återskapa nästan alla upplevda färger. På grund av att vi har tre olika typer av färgreceptorer.

Question 2

Opponentprocessteorin

Answer 2

4 grundfärger röd, grön, blå och kul som ligger på motsatt sida i en färgcirkel. Tillsammans bildar röd-grön ett opponentpar och gul-blå ett opponentpar. Den här teorin förklarar färgeftereffekter vid adaption och färgkategorisering.

Question 3

Akromatiska systemet

Answer 3

När ljusreflektionen är lika över hela spektrat och alltså inte innehåller någon färgton som i alla vita, svarta och gråa färger.

Question 4

Hur kan bottom-up processer förklara delar av vårt färgseende?

Answer 4

Genom invarianter i form av relationer som förmedlar färgperception. T.ex retinexteorin

Question 5

Hur kan top-down processer förklarar delar av vårt färgseende?

Answer 5

Att vi ser olika färger som vi gör på grund av erfarenhet, kontex, hypotesprövande. T.ex bayesiansk teori.

Question 6

Ljuskonstans/lightness constancy

Answer 6

Tendensen att uppfatta en ytas reflekterade ljus som densamma under olika grad av luminans/belysning. Gäller vårt akromatiska system alltså ett kontinuum från svart till vitt. Vi ser en andel av det ljus som ett objekt reflekterar och inte den totala mängden som objektet reflekterar (då de påverkas i olika miljöer)

Question 7

Retinexteorin

Answer 7

Kvoten mellan ljuset från ett ytelement och medelljuset inom en viss omgivning ger info till ytans färg. En slags invariant.

Question 8

Teori för kompensation av skuggning

Answer 8

När vi kollar på ett objekt som befinner sig i skugga så säger vår hjärna till oss att det som vi ser i skuggan egentligen är ljusare än vad det ser ut som, eftersom att vi vet att ytor i skugga sprider mindre ljus än ytor i direkt belysning. Därför gör synsinnet en automatisk korrigering av den skuggade delen i bilden.

Question 9

Colour constancy/Färgkonstans

Answer 9

Att vi ser färger av objekt som samma även om ljusförhållanden förändras. Och även om våglängderna i det reflekterade ljuset förändras.

Question 10

Färgkontrast

Answer 10

Att två objekt kan uppfattas ha olika färger trots att ljuset som reflekteras från de båda objekten har samma våglängd och därmed ger samma proximalstimulus på näthinnan. Om två färger är likadana men omges av två olika bakgrunder så påverkar de hur vi ser själva färgen.

Question 11

Memory color

Answer 11

När vi vet sedan tidigare vilken färg ett objekt har så påverkar det vår färgperception. Hjälper vår färgkonstans.

Question 12

Adaption & färgeftereffekter

Answer 12

När vi håller blicken stilla på ett objekt så adapterar vi till vågländerna som det objektet reflekterar. Vilket gör att det sker en förskjutning av medelfärgen i bilden mot grå/vitt. När vi sedan kollar på en svartvit bild så ser vi komplementfärgerna till de färgerna som vi såg vid adaptionen.

Question 13

Två-processteorin

Answer 13

En kompination av både trikomatteorin och opponentteorin. Först trikomat sen opponent.

Question 14

Vad menas med att färgperception är kategorisk perception?

Answer 14

Ett stimulus-kontinuum som perceptuellt delas upp i diskreta kategorier
– Inom kategorier är diskriminationsförmågan låg
– Mellan kategorier är diskrimineringsförmågan hög

Question 15

Sapir Whorf hypotesen

Answer 15

Är det våra färgkategorier via språket som påverkar färgupplevelsen och ger upphov till färgkategorier?

Question 16

Storleksinvarians/avståndsinvarians

Answer 16

Vi kan se att det är samma objekt med samma storlek trots att storleken på näthinnan varierar.

Question 17

Rotations-invarians/perspektiv-invarians

Answer 17

Då vi tittar på ett objekt från olika perspektiv kan bilden på näthinnan varierar mycket, men vi upplever det som samma objekt ändå.

Question 18

Positions-invarians

Answer 18

Förmågan att känna igen ett visst objekt oberoende av var i synfältet relativt fixationspunkten ett objekt presenteras

Question 19

Övergripande låg processnivå i hjärnan

Answer 19

Features, detektion av lokala features i form av kanter och kurvor, rörelse, textur, disparitet (V1-V4)

Question 20

Övergripande mellan processnivå i hjärnan

Answer 20

Gestaltbildning, global struktur, konturer, segmentering i figurgrund, djup, globala rörelsemönster (V2-V4, MT, MST)

Question 21

Övergripande hög processnivå i hjärnan

Answer 21

3D objekt, strukturell nivå (formperception), objektingenkänning, semantisk nivå (inferiol temporal-cortex, ventrala strömmen)

Question 22

Hur ser det ut med top-down och bottom-up i hjärnan?

Answer 22

Det finns mer top-down än bottom-up förbindelser i hjärnan. Detta är helt i enlighet med predictive coding. Alltså att hypoteser från högre nivåer formar det som lägre nivåer skickar uppåt i form av prediktionsfel.

Question 23

Sparse coding (låg nivå)

Answer 23

Bildkomprimering.
Ganglionceller i näthinnan utför en bildkomprimering. Bara info om kanter skickas vidare till hjärnan via LGN.

Sedan komprimerar korikala orienteringskänsliga celler i V1 bilden ytterligare. De signalerar plats, orientering och rörelse hos kanterna och konturerna.

Question 24

Figure-ground organization (låg nivå)

Answer 24

Global information/tolkning påverkar hur kanter ses. Ex: Rubin’s face-vase

Question 25

Bildsegmentering (mellannivå)

Answer 25

Synsinnet binder ihop olika element och bildar hela figuren även om informationen är segmenterad och vi bara ser delar av ett objekt. Det finns olika ledtrådar som hjälper oss med detta t.ex gestaltlagarna och meningsfullhet.

Question 26

Vad händer i hjärnan när vi kollar på konturer som följer en kontinuerlig linje?

Answer 26

Konturelement som följer en gemensam riktning aktiverar ett gäng orienteringskänsliga detektorer. Dessa förstärker varandras aktivitet om de receptiva fälten signalerar för en kontur som går längst med en kontinuerlig linje.

Question 27

Illusoriska konturer (mellannivå)

Answer 27

Konturer som uppfattas i en kontur även om inga konturer är fysiskt närvarande. Har visat sig att neuroner i V2 ser illusoriska konturer.

Question 28

Neural synkronisering (mellannivå)

Answer 28

Kantdetektorer avfyrar aktionspotentialer samtidigt då de responderar på samma objekt. Hjärnans sätt att hålla ordning på neural aktivitet som kommer från samma objekt.

Question 29

Lateral occipital complex (LOC) - vad är den viktig för? (hög nivå)

Answer 29

Objektperception på strukturell nivå. Neuroner i LOV responderar på 3D form oberoende av cues. Objektspecifika neuroner uppvisar avstånds, rotations och positionsinvarians. Loc responser kräver inte att objekten ska kunna namnges (ingen semantisk information krävs)

Question 30

Vilka delar i hjärnan är inblandade i identifiering på semantisk nivå?

Answer 30

Fusiform gyrus i inferior temproal (IT) och ventrala strömmen.

Question 31

Objektagnosi

Answer 31

Om vi får en skada på IT.

Integrativ agnosi: oförmåga att integrera delar till en helhet
Associativ agnosi: kan se, rita, kopiera och matcha men inte känna igen eller namnge.

Question 32

Prosopagnosi

Answer 32

När man ej kan känna igen ansikten

Question 33

Topografisk agnosi

Answer 33

När man ej kan känna igen platser eller byggnader

Question 34

Fusiform body area

Answer 34

Neuroner som responderar på

helkroppsbilder

Question 35

Fusiform face area (FFA)

Answer 35

Neuroner som responderar

selektivt på ansikten

Question 36

Exemplarbaserade teorier för 3D form

Answer 36

Multipla betraktelsepositioner lagrade i minnet. Behövs endast några få lagrade betraktelsepositioner.

Kritik:

• Osannolikt att vi har lagrade representationer av alla tänkbara objekt
• Kanske snarare strukturella beskrivningar av delar och dess relationer?

Question 37

Recognition by components

Answer 37

Ett mindre antal grundkomponenter (geoner) kan kombineras till massor av olika objekt. En 3D representation skapas genom att kombinera delar. Krävs betydligt lägre kapacitet.

Question 38

“The thatcher illusion”

Answer 38

Visar att ansiktsperception är specialiserade på upprätta ansikten. För uppochned vända ansikten processas delarna separat och ej integrerat sm i rättvända ansikten.

Question 39

Face-space model

Answer 39

En teori om att vi kan komma ihåg och känna igen ansikten utifrån vad som gör dem särskilt annorlunda från ett genomsnittligt ansikte. T.ex avvikelser från ett medelansikte av avstånd mellan ögonen, längden på näsan, munnens bredd osv.

Question 40

Face identity aftereffects

Answer 40

Experiment, där när man har adapterat till ett ansikten och sen får adaptera till ett ansikten som är “motsatsen” till det första ansiktet. Då förskjuts perceptionen av medelansiktet mot det första ansiktet man kolla på. Alltså kommer medelansiktet vara mer likt det första ansiktet när man har adapterat till motsatsen.

Kön, ålder och emotionella ansikten kan alla ge adaption och eftereffekter.