Föreläsning 4 - Färg, struktur & objekt Flashcards
Trikomatteorin
Förklarar hur additiv blandning av röd, grön och blå kan återskapa nästan alla upplevda färger. På grund av att vi har tre olika typer av färgreceptorer.
Opponentprocessteorin
4 grundfärger röd, grön, blå och kul som ligger på motsatt sida i en färgcirkel. Tillsammans bildar röd-grön ett opponentpar och gul-blå ett opponentpar. Den här teorin förklarar färgeftereffekter vid adaption och färgkategorisering.
Akromatiska systemet
När ljusreflektionen är lika över hela spektrat och alltså inte innehåller någon färgton som i alla vita, svarta och gråa färger.
Hur kan bottom-up processer förklara delar av vårt färgseende?
Genom invarianter i form av relationer som förmedlar färgperception. T.ex retinexteorin
Hur kan top-down processer förklarar delar av vårt färgseende?
Att vi ser olika färger som vi gör på grund av erfarenhet, kontex, hypotesprövande. T.ex bayesiansk teori.
Ljuskonstans/lightness constancy
Tendensen att uppfatta en ytas reflekterade ljus som densamma under olika grad av luminans/belysning. Gäller vårt akromatiska system alltså ett kontinuum från svart till vitt. Vi ser en andel av det ljus som ett objekt reflekterar och inte den totala mängden som objektet reflekterar (då de påverkas i olika miljöer)
Retinexteorin
Kvoten mellan ljuset från ett ytelement och medelljuset inom en viss omgivning ger info till ytans färg. En slags invariant.
Teori för kompensation av skuggning
När vi kollar på ett objekt som befinner sig i skugga så säger vår hjärna till oss att det som vi ser i skuggan egentligen är ljusare än vad det ser ut som, eftersom att vi vet att ytor i skugga sprider mindre ljus än ytor i direkt belysning. Därför gör synsinnet en automatisk korrigering av den skuggade delen i bilden.
Colour constancy/Färgkonstans
Att vi ser färger av objekt som samma även om ljusförhållanden förändras. Och även om våglängderna i det reflekterade ljuset förändras.
Färgkontrast
Att två objekt kan uppfattas ha olika färger trots att ljuset som reflekteras från de båda objekten har samma våglängd och därmed ger samma proximalstimulus på näthinnan. Om två färger är likadana men omges av två olika bakgrunder så påverkar de hur vi ser själva färgen.
Memory color
När vi vet sedan tidigare vilken färg ett objekt har så påverkar det vår färgperception. Hjälper vår färgkonstans.
Adaption & färgeftereffekter
När vi håller blicken stilla på ett objekt så adapterar vi till vågländerna som det objektet reflekterar. Vilket gör att det sker en förskjutning av medelfärgen i bilden mot grå/vitt. När vi sedan kollar på en svartvit bild så ser vi komplementfärgerna till de färgerna som vi såg vid adaptionen.
Två-processteorin
En kompination av både trikomatteorin och opponentteorin. Först trikomat sen opponent.
Vad menas med att färgperception är kategorisk perception?
Ett stimulus-kontinuum som perceptuellt delas upp i diskreta kategorier
– Inom kategorier är diskriminationsförmågan låg
– Mellan kategorier är diskrimineringsförmågan hög
Sapir Whorf hypotesen
Är det våra färgkategorier via språket som påverkar färgupplevelsen och ger upphov till färgkategorier?
Storleksinvarians/avståndsinvarians
Vi kan se att det är samma objekt med samma storlek trots att storleken på näthinnan varierar.
Rotations-invarians/perspektiv-invarians
Då vi tittar på ett objekt från olika perspektiv kan bilden på näthinnan varierar mycket, men vi upplever det som samma objekt ändå.
Positions-invarians
Förmågan att känna igen ett visst objekt oberoende av var i synfältet relativt fixationspunkten ett objekt presenteras
Övergripande låg processnivå i hjärnan
Features, detektion av lokala features i form av kanter och kurvor, rörelse, textur, disparitet (V1-V4)
Övergripande mellan processnivå i hjärnan
Gestaltbildning, global struktur, konturer, segmentering i figurgrund, djup, globala rörelsemönster (V2-V4, MT, MST)
Övergripande hög processnivå i hjärnan
3D objekt, strukturell nivå (formperception), objektingenkänning, semantisk nivå (inferiol temporal-cortex, ventrala strömmen)
Hur ser det ut med top-down och bottom-up i hjärnan?
Det finns mer top-down än bottom-up förbindelser i hjärnan. Detta är helt i enlighet med predictive coding. Alltså att hypoteser från högre nivåer formar det som lägre nivåer skickar uppåt i form av prediktionsfel.
Sparse coding (låg nivå)
Bildkomprimering.
Ganglionceller i näthinnan utför en bildkomprimering. Bara info om kanter skickas vidare till hjärnan via LGN.
Sedan komprimerar korikala orienteringskänsliga celler i V1 bilden ytterligare. De signalerar plats, orientering och rörelse hos kanterna och konturerna.
Figure-ground organization (låg nivå)
Global information/tolkning påverkar hur kanter ses. Ex: Rubin’s face-vase
Bildsegmentering (mellannivå)
Synsinnet binder ihop olika element och bildar hela figuren även om informationen är segmenterad och vi bara ser delar av ett objekt. Det finns olika ledtrådar som hjälper oss med detta t.ex gestaltlagarna och meningsfullhet.
Vad händer i hjärnan när vi kollar på konturer som följer en kontinuerlig linje?
Konturelement som följer en gemensam riktning aktiverar ett gäng orienteringskänsliga detektorer. Dessa förstärker varandras aktivitet om de receptiva fälten signalerar för en kontur som går längst med en kontinuerlig linje.
Illusoriska konturer (mellannivå)
Konturer som uppfattas i en kontur även om inga konturer är fysiskt närvarande. Har visat sig att neuroner i V2 ser illusoriska konturer.
Neural synkronisering (mellannivå)
Kantdetektorer avfyrar aktionspotentialer samtidigt då de responderar på samma objekt. Hjärnans sätt att hålla ordning på neural aktivitet som kommer från samma objekt.
Lateral occipital complex (LOC) - vad är den viktig för? (hög nivå)
Objektperception på strukturell nivå. Neuroner i LOV responderar på 3D form oberoende av cues. Objektspecifika neuroner uppvisar avstånds, rotations och positionsinvarians. Loc responser kräver inte att objekten ska kunna namnges (ingen semantisk information krävs)
Vilka delar i hjärnan är inblandade i identifiering på semantisk nivå?
Fusiform gyrus i inferior temproal (IT) och ventrala strömmen.
Objektagnosi
Om vi får en skada på IT.
Integrativ agnosi: oförmåga att integrera delar till en helhet
Associativ agnosi: kan se, rita, kopiera och matcha men inte känna igen eller namnge.
Prosopagnosi
När man ej kan känna igen ansikten
Topografisk agnosi
När man ej kan känna igen platser eller byggnader
Fusiform body area
Neuroner som responderar på
helkroppsbilder
Fusiform face area (FFA)
Neuroner som responderar
selektivt på ansikten
Exemplarbaserade teorier för 3D form
Multipla betraktelsepositioner lagrade i minnet. Behövs endast några få lagrade betraktelsepositioner.
Kritik:
- Osannolikt att vi har lagrade representationer av alla tänkbara objekt
- Kanske snarare strukturella beskrivningar av delar och dess relationer?
Recognition by components
Ett mindre antal grundkomponenter (geoner) kan kombineras till massor av olika objekt. En 3D representation skapas genom att kombinera delar. Krävs betydligt lägre kapacitet.
“The thatcher illusion”
Visar att ansiktsperception är specialiserade på upprätta ansikten. För uppochned vända ansikten processas delarna separat och ej integrerat sm i rättvända ansikten.
Face-space model
En teori om att vi kan komma ihåg och känna igen ansikten utifrån vad som gör dem särskilt annorlunda från ett genomsnittligt ansikte. T.ex avvikelser från ett medelansikte av avstånd mellan ögonen, längden på näsan, munnens bredd osv.
Face identity aftereffects
Experiment, där när man har adapterat till ett ansikten och sen får adaptera till ett ansikten som är “motsatsen” till det första ansiktet. Då förskjuts perceptionen av medelansiktet mot det första ansiktet man kolla på. Alltså kommer medelansiktet vara mer likt det första ansiktet när man har adapterat till motsatsen.
Kön, ålder och emotionella ansikten kan alla ge adaption och eftereffekter.
