Föreläsning 1 - introduktion & teorier Flashcards

1
Q

Top-down

A

Perception formas av tidigare upplevelser, kontext, förväntningar osv. Feedback-signaler från högre områden i hjärnan påverkar signaler som kommer från receptorerna (som t.ex vid prediktionsfel)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Bottom-up

A

Stimulusdriven perception, inget läggs till receptorernas signaler. Dessa signaler bearbetas progressivt ju högre upp i hjärnan de kommer, ingen ytterligare information läggs till.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Perceptual set

A

Att vi tenderar att uppfatta något i relation till tidigare perceptuella erfarenheter. T.ex att uppfatta perspektiv och djupledtrådar i teckningar är beroende av kulturella färdigheter (miljö). T.ex de som lever på savannen har inga problem med att tolka djupledtrådar till skillnad från oss som lever i trängre miljöer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad kan hända om man har större inflytande av top-down?

A

Man upplever oftare hallucinationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad har mest inflytande hos vissa personer med autism, top-down eller bottom-up?

A

Bottom-up. De personerna kan ha svårt att se en helhet, fokuserar mer på enskilda sinnesintryck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Distalstimulus

A

Konfigurationer i omvärlden som orsakar den sensoriska retningen alltså bilden på näthinnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Proximalstimulus

A

Den sensoriska retningen alltså bilden på näthinnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Baklänges projektionsoptik - “the inverse optics problem”

A

Berkeley påpekade att informationen som vi får i våra retinalbilder (proximalstimulus) inte otvetydigt kan härledas tillbaka till deras verkliga källor (distalstimulus)

Alltså, att från proximalstimulus bestämma distalstimulus är mångtydigt.

Däremot är projektionen av distalstimulus till proximalstimulus entydigt bestämd av fysikens lagar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Veridikalitetsproblemet

A

Är det vi upplever med våra sinnen i överenstämmelse med verkligheten, är perceptionen veridikal?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Gestaltteorin

A

En reaktion mot strukturalismen.

När man grupperar stimuluselement på ett visst sätt uppstår perceptet som inte kan förklaras av elementens egenskaper. Formkvaliten kan inte härledas från delarna i sig.

Helheten är annat än summan av delarna. En helhet kan inte beskrivas med hjälp av dess delar.

Gestaltteoretikerna formulerade ett antal gestaltlagar bla:
Enkelhet (Pragnanz) - alla stimulus-mönster ses på ett sådant sätt att det resulterar i en så enkelt bild som möjligt.
Likhet (similarity) - Likadana saker tenderar vi att gruppera, kan bero på likhet i storlek, form eller orientering.
Gemensam linje (good continuation) - när två punkter sitter ihop genom raka eller kurviga linjer så ser dem ut att höra ihop.
Närhet (proximity) - stimulus som är nära varandra tenderar vi att gruppera
Gemensam rörelse (common fate) - stimulus som rör sig åt samma håll tenderar vi att gruppera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Strukturalismen

A

Wilhelm Wundt menade att vår perception bildas av att vi kombinerar olika sensationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Empiricism/konstruktivism

A

Det vi upplever är inte vår direkta omvärld utan en representation av vår omvärld. En representation som har skapats av vår hjärna.

Informationen som når våra receptorer är bristfällig, därför måste vi förlita oss på tidigare erfarenheter om omvärlden för att konstruera vårt percept. Bottom-up processer tillsammans med top-down processer formar tillsammans vår perception.

Helmholtz menade att perception bygger omedveten inferens, en snabb reflexiv omedveten process och att perception skapas via probabilistiska antaganden om världen.

Rock menade att perception handlar om hypotesprövning. Hjärnan konstruerar prediktioner som
jämförs med inkommande sensorisk
information. Sensorisk information införlivas med
antaganden (hypoteser).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Probabilistisk funktionalism, linsmodellen

A

Brunswik menade att det finns en probabilistisk relation (sannolikheter) mellan omgivningen (distalstimulus) och sensorisk info i form av “cues” (proximalstimulus)

Dessa korrelationer lärs in via feedback från tidigare erfarenheter.

Den vänstra halvan av linsen beskriver omgivningens struktur -Distinktion mellan
distal stimuli (objektiva
beskrivningar av organismens omgivning, ekologi) och proximal stimuli (sensorisk input som organismen kan få
från sin ekologi)

Den högra halvan av linsen beskriver organismens anpassning till sin omgivning. Olika cues som har olika vikt beroende på vad vi kollar på. T.ex om det inte finns någon rörelse i bilden så är vikten för den cue som heter rörelseparallax = 0.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ekologisk perceptionsteori, direktperception

A

Filosofisk benämning, Direkt realism: Sinnena ger oss direkta upplevelser av världen som den är.

Direktperception bygger på analys av stimulus utan att lägga till någon ytterligare information.

Hela debatten om bottom-up resp top-down är fel och argumenterar istället för att information är direkt meningsfull och därför inte behöver bearbetas med vare sig bottom up eller top down processer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Den optiska arrayen (direktperception)

A

Visar hur olika perspektiv ändrar ens synsätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Invarianter (direktperception)

A

I den vanligtvis rikliga information som receptorer mottar finns invarianter, högre ordningens
information som exakt specificerar omgivningen.

Består oftast av relationer.

T.ex texturgradienter är invariant information till relativt avstånd (någon annan info behövs ej)

17
Q

Affordance (direktperception)

A

Perceptionens syfte är att upptäcka affordance.

Inom den ekologiska
perceptionsteorin är handling en
viktig del av perception. Med affordance menas det att perception inbjuder till olika handlingar (sitta på, gå på, hålla i osv)

18
Q

Dual-process teorin

A

Vill samsa direktperception & hypotesprövning (konstruktivistism/empirism).

Kanske förklarar de olika perceptuella uppgifter?

  • Ekologiskt teori/direkt perception undersöks typiskt med motoriska uppgifter (uppgifter för dorsala banan, koppling mellan sensorik och motorik sker direkt)
  • Konstruktivistik/empirisk teori undersöks typiskt via perceptuella upplevelser (uppgift för ventrala banan, både top-down och bottom-up viktigt)
19
Q

Bayesiansk perceptionsteori

A

En vidareutveckling av konstruktivism.

Bayes teorem beräknar betingade sannolikheter av typen: vad är sannolikheten för regn imorgon, betingat av att det är regn idag?

Teoremet kan användas för att komma fram till optimala beslut vid all form av beslutsfattande under osäkerhet.
Ex: vad ser jag eller hör jag (distalstimulus), givet de sensoriska signalerna (proximalstimulus)?

Hjärnan söker svar på frågan: vad därute är sannolikaste orsaken till proximalstimulus, dvs vad har orsakat de sensoriska signalerna?

20
Q

Prediktiv process teori (PP)

A

PP förklarar hur bayesiansk perceptions teori går till i hjärnan.

PP är en överbryggande teori över hjärnans funktion. En psykologins GUT “grand unified theory” som täcker:

  • Perception
  • Handling
  • Beslutsfattande
  • Emotioner
  • Kliniska diagnoser

Enligt PP alstrar hjärnan kontinuerligt prediktioner (top-down), i form av mentala föreställningar avseende:

  • Förklaringar av sensoriska signaler (vad har orsakat dessa?)
  • Vad som kommer att ske
  • Vad våra handlingar kommer att leda till
21
Q

Prediktionsfel (Prediktiv process teori)

A

Differensen mellan prediktioner och sensoriska signaler kallas prediktionsfel.

Hjärnan vill enligt PP minimera osäkerheten. Genererar och uppdaterar kontinerligt en mental modell av omvärlden.

  • Prediktioner (top-down, formade av tidigare stimuli)
  • Prediktionsfelen (bottom-up) korrigerar prediktioner
  • Ny prediktion genereras

Diskrepansen mellan prediktion och input skickas uppåt för att uppdatera hypotesen. Bottom-up signaler består inte av sensorisk info utan diskrepansen mellan hypotes och sensorisk info.

Förklarar massiva feedbackprojektioner i hjärnan (dvs information som flödar från högre liggande regioner mot lägre liggande regioner)

22
Q

HIPPEA (high inflexible precision of prediction errors in autism)

A

Baseras på prediktiv process teori och förklarar problematiken vid vissa typer av autism.

Överdrivet inflytande av prediktionsfel (starkare bottom-up) jämfört med hypoteser (top-down)

Vissa prediktionsfel beror på brus. Målet för PP är att lära sig skilja de situationer där en uppdatering av hypoteser bör ske. Personer med autism tillskriver för stor betydelse för prediktionsfel baserat på brus.

23
Q

Hur kan hallucinationer förklaras med PP?

A

Förstärkta top-down signaler eller dämpade prediktionsfel i sensoriska kortikala områden.

24
Q

Funktionell perception

A

Balansen mellan prediktioner och prediktionsfel

25
Q

Webers lag

A

Regelbundenhet som relaterar fysiska stimulin med subjektiva upplevelser.

Lagen: för att kunna särskilja två stimulin vid 75% av upprepade test måste deras intensiteter skiljas åt med ett visst antal %, inte en konstant skillnad.

Dvs; stimulus skillnad/stimulus styrka = konstant

26
Q

Vilka är de tre grundarna till experimentell psykologi?

A

Fechner, Wundt och Helmholtz

27
Q

Psykofysikens metoder - trösklar

A

Svaga stimulin. Brukar anges som den stimulusstyrka som krävs för att kunna detektera stimulus 50% vid upprepade presentationer.

Detektion: Vad är den minsta stimulusstyrkan som kan upptäckas 50% av gångerna?
Diskrimination: Vad är den minsta stimulusstyrkan som kan upptäckas?

28
Q

Psykofysikens metoder - skalning

A

Då vi vill veta relationen mellan stimulusstyrka och upplevd styrka.
Ex: Tyngd i kg och upplevd tyngd?

Magnitudestimering:
Sätt en siffra på upplevelsen.

Produktionsmetod:
Producera (ställ in) stimulus som matchar en standard.

29
Q

Fechner’s lag

A

Ett logaritmiskt samband mellan stimulus intensitet och upplevd instensitet. En komprimerande funktion.

Ju starkare stimulus desto mer måste vi öka stimulus styrkan för att vi ska uppleva samma skillnad.

30
Q

Steven’s lag

A

Ett exponentiellt samband mellan stimulus intensitet och upplevelse. Tillåter både komprimerande och accelererande samband.

Elektrisk chock = accelererande