Föreläsning 1

Question 1

Är hälsa något vi har eller gör?

Answer 1

Tittar på hälsa och ohälsa som en process. Hälsobeteenden påverkar processen. Vart man befinner sig i processen spelar roll för hur man går in:
- Hälsofrämjande insatser
- Förebyggande insatser
- Behandlande insatser

Question 2

Vad är hälsobeteenden?

Answer 2

Allt vi gör som på kort eller lång sikt påverkar vår hälsa.
Skyddande beteenden - kost, motion, rekreation (=återhämtning i livet) etc
Riskbeteenden - hög alkoholkonsumtion, social isolering etc
Man måste titta på detta utifrån kontext, sammanhang och funktionen. T.ex. hälsosam kost tänker att det är skyddande → överdrivet högt fokus på kost och träning. Kanske startat en sjukdomsprocess istället. Restriktion kring sin kost och träning därmed. Likadant att ta en öl med kompisar kan ge avslappning. Allt är relaterat utifrån funktionen egentligen.

Question 3

Vad innebär hälsopsykologi?

Answer 3

Fokus på psykologiska faktorer för att åstadkomma hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande beteendeförändringar.
Understödja beteenden som främjar hälsoprocessen
Motverka beteenden som driver ohälsoprocessen
Psykologens roll: kartlägga och intervenera

Question 4

Det är svårt att plocka bort oönskade beteenden om inte funktionen kan fyllas på annat sätt, hur?

Answer 4

• Byt ut mot andra beteenden - problemlösning, umgås på andra sätt, brainstorma
• Skapa bättre förutsättningar för hållbar förändring - t.ex. träna tillsammans, handla mätt, undvik “triggers”
  -Belöning - t.ex. Sluta röka och med de pengarna efter halvår kunna åka på weekendresa

Question 5

Vad är det bästa tipset gällande att ändra på ett hälsobeteende?

Answer 5

Lättare att fokusera på yttre (observerbara) beteenden än inre (tankar, föreställningar)
Förändring i yttre beteende påverkar inre
Ex. motion - vad är mest effektivt? Att jobba med tankar kring motion eller starta med beteendeförändring? Kanske bäst experiment, börja gå ut med hunden 10 min per dag som en start

Question 6

Vad har universella informationskampanjer om hälsa lett till för resultat?

Answer 6

Ofta blygsamma resultat. Passiv kunskap om hälsovanor. Det kan gå bättre att stimulera förändring av beteenden direkt, exempelvis billigare med hälsosam mat (“nudging”), tävling om antal steg på jobbet, beteendexperiment –> jobbar mkt med i behandling. Inte sugen på att ändra, lägger upp behandlingen som ett experiment “vi testar detta, vi gör bara ett test, ska se hur det går

Question 7

Hur påverkar socioekonomiska förutsättningar hälsobeteenden?

Answer 7

Tillgång till:
- Motionsanläggningar/grönområden
- Välsorterad mataffär (food desserts namn i USA: går inte få tag på färsk mat i princip alls. Utan snabbmat det som bjuds på om man inte vill åka väldigt långt)
- Tid (flexibla jobb) - resultat gruppnivå har jobb med mer flexibel tid. 1 h friskvård t.ex. Jfr med kanske måste ha 2 jobb för att försörja mig själv och flera barn.
- Pengar

• Normer och beteenden i den sociala kontexten
• Rökning vanligare vid lägre SES
• Träningsformer varierar i samhällsgrupper

Hur ser förutsättningarna ut för den individen? ← alltid kolla detta

Question 8

Kan du ge några exempel på hälsobesvär där psykologiska faktorer ingår i bilden?

Answer 8

Sömnproblem, smärta, IBS, stress, hantering av kronisk och livshotande sjukdom, rehab efter sjukdom, missbruk, vikt, osv

Question 9

Vad innebär promotion?

Answer 9

Stärka/främja skyddande faktorer

Question 10

Vad innebär prevention?

Answer 10

Minska riskfaktorer

Question 11

Kan du säga ngt kort om universell, selektiv och indikerad prevention?

Answer 11

Universell - oavsett risk
Selektiv - riskgrupp
Indikerad - tidiga tecken eller symptom, screening

Question 12

Kan du ge exempel på tidiga hälsopsykologiska insatser (universell prevention)?

Answer 12

• Allmänna råd mödravård (folsyra, inte dricka alkohol etc)
• Preventionsprogram i skolor (ex. Kiva, suicidprevention)
• Utbildning på arbetsplatsen för alla (ergonomi, stresshantering etc)

Question 13

Kan du ge exempel på tidiga hälsopsykologiska insatser (selektiv prevention)?

Answer 13

• Särskilda insatser till “sårbara” blivande föräldrar
• Prevention i speciella skolor/undergrupper (ex. krisstöd)
• Insatser för arbetstagare som varit utsatta för ex. hot på arbetet eller för arbetsgrupp som haft högt tryck under längre tid

Question 14

Kan du ge exempel på tidiga hälsopsykologiska insatser (indikerad prevention)?

Answer 14

• Särskilda insatser via mödravården till blivande föräldrar med episodisk sjukdom/missbruk
• Intervention i skolan till elever som visar tidiga tecken på ohälsa/symptom (ex. stresshanteringsprogram)
• Intervention på arbetsplatsen till de som uppvisar symptom på ohälsa (ex. stresskola)

Question 15

Vad innebär KASAM?

Answer 15

• Att förstå det som sker som begripligt, hanterbart och meningsfullt
• Ideologi, religion, den egna platsen i världen etc
• Positiv faktor för hälsan
• Förklarar skillnader i hur vi klarar påfrestningar, i synnerhet svåra sådana
  –> Bygga en känsla av sammanhang vid t.ex. Religion (skyddande faktor mot psykologisk ohälsa)

Question 16

Vad innebär stress-sårbarhetsmodellen?

Answer 16

Stress=påfrestningar (vardagliga såväl som livshändelser) - Vardagliga kan vara att köra till jobbet på platser där det alltid är vägarbeten. Livshändelser som t.ex. Skilsmässa som kan både vara positivt och negativt. Få barn - men kan vara en stressor dvs påfrestning i livet.

Sårbarhet=gener, anknytning, tankestil, beteenden etc–> dvs hur känsliga och robusta vi är mot yttre faktorer och upplevelser… Vi har detta med anknytning också hur trygga vi är med oss själva och andra.

Förklarar individens unika “brytpunkt” dvs hur mkt vi klarar utan att falla igenom. Denna varierar i stor grad från person till person. Denna modellen belyser interaktionen mellan stress och sårbarhet: ju mer sårbara vi är, desto mindre stress behövs för att vi ska bli sjuka. Om stressnivån är tillräckligt hög blir vem som helst sjuk. Om vi däremot är mycket sårbara behöver inte stressnivån vara särskilt påtaglig för att vi ska utveckla ohälsa. Ett antagande i modellen är att varje person har en tröskel som bestäms av vår unika sårbarhet och att ohälsa uppstår när stressnivån överstiger tröskeln. Därför kan vi alla drabbas av ohälsa; skillnaden är vilken nivå av stress som krävs för att det ska ske.

Question 17

Vad innebär symptomperceptionsmodellen?

Answer 17

Sammanfattningsvis visar symtomperceptionsmodellen hur vi uppfattar en kroppslig signal som ett symtom och hur detta sedan tolkas för att forma copingstrategier som hanterar symtomet. Genom inlärning sker en utveckling över tid. Vi lär oss och förändras.

Question 18

Vad kan finnas för problem med variation i känslighet för inomkroppsliga perceptioner?

Answer 18

Problem 1: ignorera symptom tills det är försent
Problem 2: överdriven uppmärksamhet–> vidmakthållande

Question 19

Kan du ge exempel på symptomperceptionsmodellen?

Answer 19

Ex. plötslig ryggsmärta vid flytt
Underkänslighet: “inget att bry sig om: vi måste bli klara idag” –> kör på och får ryggskott (ev långvariga besvär)
Överkänslighet: “något i ryggen har gått av!” –> avbryter, oroar sig och undviker lyft i framtiden (får sämre ryggmuskler och mer smärta)

Question 20

Vad innebär Health belief model? Kan du ge ett exempel?

Answer 20

Ålder, kön, etnicitet, personlighet, socioekonomisk status och kunskap leder till en upplevd känslighet/mottaglighet för viss typ av sjukdom eller hur allvarligt den kommer drabba mig. Konkret exempel: när covid kom, upplevde detta som hot, om covid-19 kommer in i huset kommer vi dö. Riskfaktor p.g.a övervikt. Han sa upp sig från jobbet: mindre risk för covid-19. Är från Australien och där var det strikt med att stanna hemma och stängde ner i betydligt högre grad. Australien hade inte många i covid-19 och hade inte heller många som dog.
När vaccinationerna kom - vägrade. Vaccinationen konspiratorisk grej som skulle skada dem.
Vi har en massa faktorer som ålder, kön etc och kanske kunskap om skepsis mot staten och andra faktorer i deras omgivning och tillsammans med hur man uppfattar hur stor risk det är. Stor risk för att dö→ perceived benefit (hatar mitt jobb, tycker om att vara hemma med mina barn)

Question 21

Vad innebär nivåbaserad vård?

Answer 21

Vi börjar alltid längst ner i pyramiden, dvs självhjälpsbok, allmänna råd osv. Riktlinjen är att börja med den enklaste och minst kostsamma åtgärden. Om den visar sig vara otillräcklig kan man trappa upp vården och erbjuda en mer omfattande insats. Modellen visar att de mest intensiva behandlingarna, som kräver expertkunskap och oftast är mera tidskrävande, återfinns längst upp i pyramiden. Idén bygger på att de allra flesta patienterna kan få tillräckligt adekvat hjälp på de lägsta nivåerna.

Question 22

Hur ser modellen över kronisk stress ut?

Answer 22

Ökande krav och/eller minskade resurser…
Ökade försök att hantera de kraven → antingen fler symptom på stress… kan leda till kroniskt stresspåslag i kroppen.

Kraven kanske måste sänkas… ej tillräckligt med timmar om dygnet
Går in med tankar, känslor och vad den gör för att hantera kraven…Kanske undviker göra saker som den brukade göra. Kanske behöver vila mindre → återhämtande vila pga kanske kan sova bättre på kvällen då.

Question 23

Hur ser modellen över smärta ut? (artikel av Vlaeyen & Linton, 2000)

Answer 23

Artikeln diskuterar begreppet rädsla-undvikande i sammanhanget av kronisk muskuloskeletal smärta. Rädsla-undvikande är en process där en individ upplever rädsla för smärta eller skada, och därefter undviker aktiviteter eller rörelser som de förknippar med smärta. Detta kan leda till en cykel av smärta, funktionshinder och psykisk ångest.

Författarna granskar olika studier som har undersökt effekten av att undvika rädsla på kronisk smärta. De diskuterar hur undvikande av rädsla kan leda till fysisk dekonditionering och muskelatrofi, vilket i sin tur kan leda till ytterligare smärta och funktionsnedsättning. Dessutom kan undvikande av rädsla bidra till utvecklingen av psykologiska störningar som ångest och depression.

Författarna föreslår att rädsla-undvikande bör inriktas på behandlingen av kronisk muskuloskeletal smärta. Detta kan innebära utbildning och graderad exponering för fruktade aktiviteter eller rörelser, för att bryta cirkeln av rädsla-undvikande och förbättra fysisk funktion och psykiskt välbefinnande.

Question 24

Vad innebär beteendeaktiveringsmodellen av depression?

Answer 24

Beteendeaktiveringsmodell egentligen. Vanligaste depressionsmodellen som vi har. Olika livshändelser som i sin tur kan leda till en förändrad vardag. Färre meningsfulla positiva aktiviteter → nedstämda, trötta, känsla av värdelöshet, ältande. Leder ofta till drar oss undan, stannar hemma etc. Undviker sociala aktiviteter - kanske inte kommer ner och äter middag med familjen.
Konsekvensen blir att man förlorar sociala kontakter p.g.a man hänger aldrig med, klarar inte av jobbet och sjukskriver sig… dålig hälsa, ekonomiska problem om man nu inte tar sig till jobbet och kan inte betala räkningar etc.
Här är det bra att gå in → runda cirkeln → beteendeaktiverade strategier: börja med gå ut med hunden i 10 min så ser vi var det leder till