Farmakologidugga Flashcards
Antag att du har tre substanser X, Y och Z där potensen för Y och Z är samma för en given receptor medan X har högre potens (dvs potensen är X > Y=Z). Du har tidigare visat att på samma receptor är X en agonist, Y partiell agonist och Z en antagonist. Förklara, gärna med en graf:
a) Skillnaden mellan X, Y och Z i ett experiment där du mäter receptorbindning
b) Skillnaden mellan X, Y och Z i ett experiment där du mäter cellulär respons (dvs effekten av receptorbindning)
c) Förklara begreppet invers agonism
a) ? b) ?
c) När en agent binder till samma receptor som en agonist, men inducerar en farmakologisk effekt som är motsatt agonistens. Till exempel kan en invers agonist binda till GABAA -receptorn, men, i motsats till bensodiazepiner i stället inducera illamående.
a. Var absorberas ett läkemedel som är en svag bas till största delen?
b. Var absorberas ett läkemedel som är en svag syra till största delen?
c. Vad innebär ion trapping?
d. Hur blir halveringstiden för ett ämne som har liten distributionsvolym?
e. Hur blir halveringstiden för ett ämne som har liten clearance?
f. Vad är jämviktskoncentrationen av ett läkemedel beroende av?
a) Tunntarmen.
b) Duodenum (/magsäck).
c) Om pH-skillnader föreligger mellan olika vävnadsrum kan ett surt läkemedel ansamlas i ett vävnadsrum med ett mer alkaliskt pH, medan ett basiskt läkemedel ansamlas i ett vävnadsrum med lägre pH. Detta kallas för en jonfälla.
d) Kort.
e) Lång.
f) Jämviktskoncentrationen, steady state, av ett läkemedel är beroende av att absorption och eliminering av läkemedlet balanserar varandra.
Biotillgänglighet: a. Vad menas med biotillgänglighet?
b. Hur bestämmer man den?
c. Nämn några faktorer som påverkar biotillgängligheten.
d. Vad skulle man kunna göra för att öka biotillgängligheten av ett läkemedel?
e. Hur påverkas halveringstiden om ett läkemedel blir mindre fettlösligt?
f. Hur påverkas biotillgängligheten om ett läkemedel blir mer fettlösligt?
a) Ett ämnes biotillgänglighet är den fraktion av dosen som når systemkretsloppet.
b) Förhållandet mellan halten i blodet vid en dos av annan administrering än iv jämfört med en intravenös dos.
c) Pre-systemisk elimination: – absorption – första - passageeffekt • förlust av aktiv substans • läkemedlet metaboliseras i lever och tarm innan det når systemkretsloppet – måste ges i högre doser vid peroral administrering
d) Om möjligt administrera läkemedlet på ett effektivare sätt om det till exempel tas oralt i stället för till exempel perrektalt eller IV. Ta läkemedlet tillsammans med grapefruktsjuice kan också eventuellt öka biotillgängligheten om detta läkemedel bryts ned i levern av CYPar som grapefruktsjuice hämmar.(?)
e) Halveringstiden minskar.
f) Biotillgängligheten ökar.
a. Hur påverkas halveringstiden om du halverar dosen?
b. Hur påverkas metaboliseringshastigheten om du dubblerar dosen?
c. Hur påverkas AUC om du dubblerar dosen?
d. Hur blir biotillgängligheten av ett läkemedel om dess metaboliserande CYP-enzym induceras?
e. Vad innebär stötdos? Visa hur man kan beräkna den.
a) Halveringstiden är alltid konstant och oberoende av mängden tillfört läkemedel, så länge inte den ursprungliga dosen överskrider leverns förmåga att metabolisera läkemedlet.
b) Det beror lite på storleken av den ursprungliga dosen; vid låga doser är metaboliseringshastigheten proportionell mot dosstorleken och blir därför dubblerad vid dubbel dos, men vid höga doser är metaboliseringshastigheten konstant och oberoende av dosstorleken och blir därför oförändrad.
c) AUC är direkt proportionelig till dosen när den följer linjär kinetik: AUC = Dos/clearenc => om dosen dubbleras, dubbleras AUC.
d) Biotillgängligheten blir lägre.
e) En stötdos är en extra stor dos läkemedel som ges för att förkorta tiden till att underhållskoncentrationen uppnås. Dosstöt = Css * Vd.
Hur påverkas ett läkemedel som metaboliseras av ett CYP-enzym om detta enzym hämmas av t. ex. grapefruktjuice?
a) hur fungerar CYP-enzymerna?
b) hur påverkas effekten av läkemedlet?
c) hur påverkas AUC? Vad innebär AUC? Hur kan man beräkna AUC?
d) hur påverkas clearance?
e) hur påverkas halveringstiden?
f) hur påverkas biotillgängligheten?
g) hur påverkas Vd?
a) Elimineringen av läkemedlet i levern delas upp i två faser. I fas 1 oxiderar, hydroxylerar och reducerar Cyp:arna läkemedlet i en katabol process för att göra produkterna mer reaktiva. I fas 2 konjugeras läkemedlet genom att en stor grupp av molekyler kopplas på, vilket gör det polärt och därmed lättare att utsöndras.
b) I och med att grapefruktjuice i detta fall inhiberar CYP-enzymet ökas läkemedlets biotillgänglighet och effekt.
c) AUC lär öka i och med att CYP hämmas. AUC = Area Under Curve. Det innebär hur mycket läkemedel som totalt befunnit sig i kroppen under tiden från intag tills att allt har metaboliserats. Man kan beräkna denna med formeln AUC = Dos/Cl. Man kan då bestämma biotillgängligheten som är förhållandet mellan när läkemedlet tas per oralt eller annat administreringssätt jämfört med IV.
d) Om AUC ökar måste clearence minska enligt formeln AUC = Dos/Cl(?)
e) Halveringstiden måste öka om clearence minskar enligt formeln t1/2 = ln2 * Vd/Cl(?)
f) Biotillgängligheten ökar.
g) Om biotillgängligheten ökar, borde Vd minska(?)
KURVOR
Vad innebär begreppet terapeutiskt fönster? Vad kan ligga till grund för att ett läkemedel hamnar utanför det terapeutiska intervallet?
Ett läkemedels terapeutiska fönster är det dosintervall inom vilket läkemedlet botar sjukdomstillståndet samtidigt som det är säkert för patienten. Med andra ord är det inom det intervall, för en population, där dosen är tillräckligt stark för att ge effekt, men tillräckligt svag för att inte orsaka alltför mycket biverkningar.
En för toxiskt eller för svag dos, samt individuella skillnader hos individer är orsaker som kan ligga till grund för att ett läkemedel hamnar utanför det terapeutiska intervallet(?)
Alkoholberoende kan förutom med KBT behandlas med läkemedlen disulfiram (Antabus®), naltrexon (Revia®) och akamprosat (Campral®). Redogör för deras mekanismer och användningsområden/målsättning.
Ange olika alternativ på symtomatisk behandling av Parkinsons sjukdom. Beskriv och förklara verkningsmekanismer och vanliga biverkningar.
Vilka är NSAIDs huvudsakliga indikationer; redogör för verkningsmekanismen för dessa och förklara mekanismerna för de vanligaste biverkningarna som är relaterade till NSAID.
Nämn fyra olika indikationsområden för substansen acetylsalicylsyra. Förklara också hur acetylsalicylsyra fungerar i de fyra olika fallen.
Förklara den molekylära verkningsmekanismen och huvudsakliga indikationsområden för följande substanser:
a. acetylsalicylsyra
b. sumatriptan
c. haloperidol
d. ketobemidon
e. Laktulos
a) Acetylsalicylsyra hämmar COX-1 och modifierar COX-2, vilket hämmar produktionen av prostaglandiner, producerar antiinflammatoriska agenter, samt hämmar trombocytaggregationen.
Huvudsakliga indikationsområden:
- Antiinflammatoriskt
- Febernedsättande
- Smärtstillande
- Anti-koagulerande
Sumatriptan är en 5-HT1-receptoragonist som kontraherar kraniella blodkärl, samt minskar frisättningen av CGRP i hjärnan. Indikationsområdet är akut migrän.
Haloperidol blockerar dopaminerga receptorer i mesocortex och det limbiska systemet, samt i area postrema. Indikationsområden är bland andra schizofreni, psykoser, personlighetsstörning och kräkningar.
Ketobemidon är en centralt verkande opiod. Indikationsområden är alla former av svår smärta, såsom vid cancer, hjärtinfarkt, postoperativt och vid förlossning.
Laktulos bryts ned av bakterier i kolon, huvudsakligen till ättik- och mjölksyra. Detta gör att vätska dras in, vilket leder till att kolon tänjs ut och en enterisk reflex infinner sig. Indikationen är obstipation.
Förklara den molekylära verkningsmekanismen och huvudsakliga indikationsområden för följande substanser:
a. citalopram
b. sumatriptan
c. naltrexon
d. kodein
e. diazepam
Förklara den molekylära verkningsmekanismen och huvudsakliga indikationsområden för följande läkemedel/substanser:
a. Bensodiazepin
b. Lidokain
c. Sertralin
d. L-DOPA
e. Acamprosat
Du har ställt diagnosen KOL. Vad står förkortningen KOL för? Vilka är symptomen? Vilka läkemedel kan du skriva ut till denna patient och vilka effekter de bör ha. Hur är prognosen för din patient?
