farmakologidugga 2 Flashcards
- HT12, HT13, VT14
a. Var absorberas ett läkemedel som är en svag bas till största delen?
b. Var absorberas ett läkemedel som är en svag syra till största delen?
c. Vad innebär ion trapping?
d. Hur blir halveringstiden för ett ämne som har liten distributionsvolym? e. Hur blir halveringstiden för ett ämne som har liten clearance? f. Vad är jämviktskoncentrationen av ett läkemedel beroende av?
a. Tunntarmen.
b. Duodenum (/magsäck).
c. Om pH-skillnader föreligger mellan olika vävnadsrum kan ett surt läkemedel ansamlas i ett vävnadsrum med ett mer alkaliskt pH, medan ett basiskt läkemedel ansamlas i ett vävnadsrum med lägre pH. Detta kallas för en jonfälla.
d. Kort.
e. Lång
f. Jämviktskoncentrationen, steady state, av ett läkemedel är beroende av att absorption och eliminering av läkemedlet balanserar varandra.
- VT11, VT13, HT14
Biotillgänglighet:
a. Vad menas med biotillgänglighet?
b. Hur bestämmer man den?
c. Nämn några faktorer som påverkar biotillgängligheten.
d. Vad skulle man kunna göra för att öka biotillgängligheten av ett läkemedel?
e. Hur påverkas halveringstiden om ett läkemedel blir mindre fettlösligt?
f. Hur påverkas biotillgängligheten om ett läkemedel blir mer fettlösligt?
a. Ett ämnes biotillgänglighet är den fraktion av dosen som når systemkretsloppet.
b. Förhållandet mellan halten i blodet vid en dos av annan administrering än iv jämfört med en intravenös dos.
c. Pre-systemisk elimination:
– absorption
– första - passageeffekt
• förlust av aktiv substans
• läkemedlet metaboliseras i lever och tarm innan det når systemkretsloppet
– måste ges i högre doser vid peroral administrering
d. Om möjligt administrera läkemedlet på ett effektivare sätt om det till exempel tas oralt i stället för till exempel perrektalt eller IV. Ta läkemedlet tillsammans med grapefruktsjuice kan också eventuellt öka biotillgängligheten om detta läkemedel bryts ned i levern av CYPar som grapefruktsjuice hämmar.(?)
e. Halveringstiden minskar.
f. Biotillgängligheten ökar.
- HT12, HT13, VT14
a. Hur påverkas halveringstiden om du halverar dosen?
b. Hur påverkas metaboliseringshastigheten om du dubblerar dosen?
c. Hur påverkas AUC om du dubblerar dosen? d. Hur blir biotillgängligheten av ett läkemedel om dess metaboliserande CYP-enzym induceras?
e. Vad innebär stötdos? Visa hur man kan beräkna den.
a. Halveringstiden är alltid konstant och oberoende av mängden tillfört läkemedel, så länge inte den ursprungliga dosen överskrider leverns förmåga att metabolisera läkemedlet.
b. Det beror lite på storleken av den ursprungliga dosen; vid låga doser är metaboliseringshastigheten proportionell mot dosstorleken och blir därför dubblerad vid dubbel dos, men vid höga doser är metaboliseringshastigheten konstant och oberoende av dosstorleken och blir därför oförändrad.
c. AUC är direkt proportionelig till dosen när den följer linjär kinetik: AUC = Dos/clearenc => om dosen dubbleras, dubbleras AUC.
d. Biotillgängligheten blir lägre.
e. En stötdos är en extra stor dos läkemedel som ges för att förkorta tiden till att underhållskoncentrationen uppnås. Dosstöt = Css * Vd.
1. Okänd dugga 1, VT10, HT10 Hur påverkas ett läkemedel som metaboliseras av ett CYP-enzym om detta enzym hämmas av t. ex. grapefruktjuice? a) hur fungerar CYP-enzymerna? b) hur påverkas effekten av läkemedlet? c) hur påverkas AUC? Vad innebär AUC? Hur kan man beräkna AUC? d) hur påverkas clearance? e) hur påverkas halveringstiden? f) hur påverkas biotillgängligheten? g) hur påverkas Vd?
a. Elimineringen av läkemedlet i levern delas upp i två faser. I fas 1 oxiderar, hydroxylerar och reducerar Cyp:arna läkemedlet i en katabol process för att göra produkterna mer reaktiva. I fas 2 konjugeras läkemedlet genom att en stor grupp av molekyler kopplas på, vilket gör det polärt och därmed lättare att utsöndras. b. I och med att grapefruktjuice i detta fall inhiberar CYP-enzymet ökas läkemedlets biotillgänglighet och effekt. c. AUC lär öka i och med att CYP hämmas. AUC = Area Under Curve. Det innebär hur mycket läkemedel som totalt befunnit sig i kroppen under tiden från intag tills att allt har metaboliserats. Man kan beräkna denna med formeln AUC = Dos/Cl. Man kan då bestämma biotillgängligheten som är förhållandet mellan när läkemedlet tas per oralt eller annat administreringssätt jämfört med IV. d. Om AUC ökar måste clearence minska enligt formeln AUC = Dos/Cl(?) e. Halveringstiden måste öka om clearence minskar enligt formeln t1/2 = ln2 * Vd/Cl(?) f. Biotillgängligheten ökar. g. Om biotillgängligheten ökar, borde Vd minska(?)
- HT10, HT12, HT13, VT14, HT14
Visa hur koncentration-responskurvorna för en viss receptor ser ut för en substans som är:
a. full agonist b. agonist med högre potens än a.
c. agonist med lägre efficacy än a.
d. antagonist
e. antagonist (kompetitiv irreversibel)
f. partiell agonist
g. invers antagonist
(?)
h. hur definieras EC50 och rita in det på kurvan
se papper
- HT12, HT14
Visa hur koncentration-responskurvoma för en viss receptor ser ut för en substans som är: b. agonist med lägre potens än a. c. agonist med högre efficacy än a.
f. invers agonist
se papper
- HT12, HT13, HT14
a. vad innebär Kd och visa det på en kurva.
b. rita kurvorna för två olika ligander med högt resp. lågt Ki-värde.
c. vad innebär dose-ratio och rita in det på en lämplig kurva.
a. Kd är koncentration då 50 % av receptorerna är bundna och anger alltså ligandens affinitet till receptorn.
b. Ki-värdet är den koncentration av inhibitorn som krävs för att minska den maximala reaktionshastigheten med hälften. Ju mindre Ki-värde, desto mindre mängd av läkemedlet behövs för att aktiviteten av enzymet.
c. Dose-ratio är ratiot av EC50 av en ensam agonist jämfört med EC50 i närvaro av en kompetitiv antagonist som bestämd på en dos-/responskurva.
- VT13, HT13, HT14
Vad innebär begreppet terapeutiskt fönster? Vad kan ligga till grund för att ett läkemedel hamnar utanför det terapeutiska intervallet?
Ett läkemedels terapeutiska fönster är det dosintervall inom vilket läkemedlet botar sjukdomstillståndet samtidigt som det är säkert för patienten. Med andra ord är det inom det intervall, för en population, där dosen är tillräckligt stark för att ge effekt, men tillräckligt svag för att inte orsaka alltför mycket biverkningar.
En för toxiskt eller för svag dos, samt individuella skillnader hos individer är orsaker som kan ligga till grund för att ett läkemedel hamnar utanför det terapeutiska intervallet(?)
- VT11, HT13, HT14 Alkoholberoende kan förutom med KBT behandlas med läkemedlen disulfiram (Antabus®), naltrexon (Revia®) och akamprosat (Campral®). Redogör för deras mekanismer och användningsområden/målsättning.
- Disulfiram (Antabus®): ALDH-hämmare, vilket leder till anhopning av ALDH, vilket i sin tur orsakar obehagliga kroppsliga symptom. Syftet är aversionsbehandling som leder till negativ förstärkning och därmed upphörande av alkoholkonsumtion.
- Naltrexon (Revia®): Opiatantagonist; den antas påverka det endogena opioidsystemet; alkoholkonsumtion antas förstärkas av en alkoholinducerad stimulering av det endogena opiatsystemet och genom att hämma opiatreceptorerna tror man sig kunna hämma alkoholkonsumtionen. Naltrexon väcker alltså inte aversion mot alkohol, men minskar risken för att en liten dos alkohol ska utlösa en alkoholperiod med okontrollerat drickande.
- Akamprosat (Campral®): NMDA-modulator [enligt FASS]; Akamprosat återställer balansen mellan GABA och glutamat som är följden av kronisk alkoholkonsumtion. Syftet är reduktion av återfallsrisk hos alkoholberoende patienter.
- HT12, VT14
Ange olika alternativ på symtomatisk behandling av Parkinsons sjukdom. Beskriv och förklara verkningsmekanismer och vanliga biverkningar.
- Selegilin (MAO-B-hämmare): Selegilin hämmar selektivt och irreversibelt enzymet MAO-B vilket leder till minskad nedbrytning av dopamin. Selegilin har också en hämmande effekt på återupptaget av dopamin. Vanliga biverkningar är sömnstörning och illamående.
- L-DOPA + carbidopa (DOPA-dekarboxylashämmare): L-DOPA är en prekursor till dopamin som kan passera BBB för att sedan omvandlas till dopamin. Vanliga biverkningar är sömnstörning och illamående.
- Entakapon: Entakapon hämmar COMT-enzymet vilket ökar AUC för och därmed tillgång till L-dopa. Vanliga biverkningar är insomnia och illamående.
- Bromokriptin är en DA-agonist som huvudsakligen används i kombination med L-dopa. Vanliga biverkning är illamående.
- HT12, VT14
Vilka är NSAIDs huvudsakliga indikationer; redogör för verkningsmekanismen för dessa och förklara mekanismerna för de vanligaste biverkningarna som är relaterade till NSAID.
NSAIDs huvudsakliga indikationer är:
- Antiinflammatoriskt: COX-1 och COX-2 inhiberas reversibelt, vilket hämmar syntesen av prostaglandiner. Prostaglandinerna agerar som messengermolekyler i inflammationsprocessen, vilken därmed hämmas.
- Smärtlindrande: Analgetisk effekt utövas genom att inhibera COX-1 och därmed produktion av prostaglandiner, vilka sensiterar smärtreceptorer att sända signaler till CNS.
- Febernedsättande: COX inhiberas som i sin tur inhiberar biosyntesen av PGE(2) i hypothalamus, vilket är det som normalt triggar igång feber, men nu inte kan göra så.
NSAID är känt för att vara en orsak till, eller förvärra magkatarr och magsår, men det kan också orsaka problem med ökande benägenhet för blödning. Detta beror på att prostaglandiner, vilkens syntes i det här fallet minskar, skyddar slemhinnan. NSAID-preparaten har troligtvis även en lokal toxisk effekt på slemhinnan.
- HT10, VT10, VT11, VT13, HT14 Nämn fyra olika indikationsområden för substansen acetylsalicylsyra. Förklara också hur acetylsalicylsyra fungerar i de fyra olika fallen.
- Antiinflammatoriskt: Acetylsalicylsyra inhiberar COX-1 irreversibelt och COX-2 modifieras. COX-2 producerar normalt prostanoider, vilka är proinflammatoriska, men producerar efter modifieringen i stället lipoxiner, vilka är antiinflammatoriska.
- Febernedsättande: COX inhiberas som i sin tur inhiberar biosyntesen av PGE(2) i hypothalamus, vilket är det som normalt triggar igång feber, men nu inte kan göra så.
- Smärtstillande: Acetylsalicylsyra utövar analgetisk effekt genom att inhibera COX-1 och därmed produktion av prostaglandiner, vilka sensiterar smärtreceptorer att sända signaler till CNS.
- Anti-koagulerande: Acetylsalicylsyra hämmar tromboxansyntesen genom hämning av COX-1. Detta motverkar en viktig förstärkningsmekanism i trombocytaggregationen och leder till hämning av denna aggregation.
7. HT13 Förklara den molekylära verkningsmekanismen och huvudsakliga indikationsområden för följande substanser: a. acetylsalicylsyra b. sumatriptan c. haloperidol d. ketobemidon e. Laktulos
a. Acetylsalicylsyra hämmar COX-1 och modifierar COX-2, vilket hämmar produktionen av prostaglandiner, producerar antiinflammatoriska agenter, samt hämmar trombocytaggregationen.
Huvudsakliga indikationsområden:
- Antiinflammatoriskt
- Febernedsättande
- Smärtstillande
- Anti-koagulerande
b. Sumatriptan är en 5-HT1-receptoragonist som kontraherar kraniella blodkärl, samt minskar frisättningen av CGRP i hjärnan.Indikationsområdet är akut migrän.
c. Haloperidol blockerar dopaminerga receptorer i mesocortex och det limbiska systemet, samt i area postrema. Indikationsområden är bland andra schizofreni, psykoser, personlighetsstörning och kräkningar.
d.Ketobemidon är en centralt verkande opiod. Indikationsområden är alla former av svår smärta, såsom vid cancer, hjärtinfarkt, postoperativt och vid förlossning.
e. Laktulos bryts ned av bakterier i kolon, huvudsakligen till ättik- och mjölksyra. Detta gör att vätska dras in, vilket leder till att kolon tänjs ut och en enterisk reflex infinner sig. Indikationen är obstipation.
- Okänd dugga 2, VT14
Förklara den molekylära verkningsmekanismen och huvudsakliga indikationsområden för följande substanser:
a. citalopram
b. sumatriptan
c. naltrexon
d. kodein
e. diazepam
a. Citalopram är en SSRI som agerar genom att binda till SERT och på så sätt inhibera återupptaget av serotonin till den presynaptiska cellen, vilket ökar nivåerna av serotonin i den synaptiska klyftan som kan binda till postsynaptiska receptorer. Huvudsakliga indikationsområden är egentlig depression, paniksyndrom och tvångssyndrom.
b. Sumatriptan är en 5-HT1-receptoragonist som kontraherar kraniella blodkärl, samt minskar frisättningen av CGRP i hjärnan.Indikationsområdet är akut migrän.
c. Naltrexon (Revia®) är en opiatantagonist som antas påverka det endogena opioidsystemet; alkoholkonsumtion antas förstärkas av det endogena opiatsystemet och genom att hämma opiatreceptorerna tror man sig kunna hämma alkoholkonsumtionen.
d. Kodein binder till μ-opioidreceptorer, fastän kodein har låg affinitet till dessa receptorer och den analgetiska effekten beror på omvandlingen till morfin.Indikationer: akut måttlig smärta, som inte anses kunna lindras av andra analgetika såsom paracetamol eller ibuprofen (enbart).
e. GABA-modulator, vilket förstärker transmissionen av GABA genom att binda till GABAA-receptorer. Indikationer: ångestdämpande, muskelrelaxerande, kramplösande, lugnande och sederande.
- okänd dugga 2, VT13
Förklara den molekylära verkningsmekanismen och huvudsakliga indikationsområden för följande läkemedel/substanser:
a. Bensodiazepin
b. Lidokain
c. Sertralin
d. L-DOPA
e. Acamprosat
a. Bensodiazepinerna binder till GABAA-receptorer. Detta leder till modulation av jonkanalen med större Cl–insläpp och därmed större inhibitorisk effekt. Indikationer: ångestdämpande, muskelrelaxerande, kramplösande, lugnande och sederande. b. Lidokain blockerar spänningskänsliga Na+-kanaler i nervceller. Membranet på det postsynaptiska neuronet neuron kommer då inte att depolarisera och således inte kunna skicka någon aktionspotential. Indikation: Lokalanestetikum för ytanestesi. c. Sertralin är en SSRI som agerar genom att binda till SERT, vilket inhiberar återupptaget av serotonin till den presynaptiska cellen, vilket ökar nivåerna av serotonin i den synaptiska klyftan som kan binda till postsynaptiska receptorer. Huvudsakliga indikationsområden är egentlig depression, paniksyndrom och tvångssyndrom. d. - L-DOPA är en prekursor till dopamin som kan passera BBB för att sedan omvandlas till dopamin. Vanliga biverkningar är sömnstörning och illamående. e. - Akamprosat är en NMDA-modulator [enligt FASS] och återställer balansen mellan GABA och glutamat som är följden av kronisk alkoholkonsumtion. Syftet är reduktion av återfallsrisk hos alkoholberoende patienter.
