farmakokinetik Flashcards

1
Q

vad innebär farmakokinetik?

A

farmakokinetik beskriver läkemedlets resa genom kroppen

“vad gör kroppen med läkemedlet”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad förstår du genom att kunna farmakokinetik?

A

kunskap om farmakokinetik ger förståelse för

    • ADMINISTRERING. hur läkemedlet ska tillföras kroppen
  • -DOSERING. vilken dos ska ges och hur ofta
    • TIDSPERSPEKTIV. efter en dos har getts - när kan en effekt förväntas uppstå?
    • LÄKEMEDELSINTERAKTIONER
    • VARFÖR FEL EFFEKT KAN FÅS. Fel effekt kan bero på fel dos (oftast det som är fallet), måste inte innebära fel läkemedel
  • -INDIVIDUELL VARIATION. farmakokinetik är grunden för individuell variation i läkemedelseffekt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad är den vanligaste orsaken till att fel dos ges?

    • dos som inte ger effekt
    • dos som ger toxisk effekt
A

det vanligaste är att fel dos ges för att man inte haft koll på hur läkemedlet bör administreras/vilken dos som ska ges/tidsperspektiv/läkemedelsinteraktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

fel effekt kan fås av fel dos eller fel läkemedel. vad är skillnaden mellan att ge fel dos mot att ge fel läkemedel?

A

vid FEL DOS riktar man in sig på RÄTT verkningsmekanism men dosen är för låg/hög för att uppnå önskad effekt

vid FEL LÄKEMEDEL är det FEL VERKNINGSMEKANISM det handlar om (farmakodynamik)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

hur kan läkemedel administeras?

A

PER ORALT: via munnen för NEDSVÄLJNING (tabletter vanligast)

BUCCALT: i kinden och SUBLINGUALT: under tungan

    • ingen större skillnad mellan dessa två
    • båda PER ENTERALA administreringar

NASALT: sprejas i näsan

REKTALT: i ändtarmen (stolpiller)

INJEKTIONER: intravenöst, intraarteriellt, subkutant intramuskulärt, epiduralt, spinalt, intrakavernöst, intraartikulärt

LOKALBEDÖVNING: lägga läkemedel utanpå kroppen
på huden, i hörselgången, i vagina (inkluderas som utanpå kroppen ja), i ögat, i hårbotten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vilka två administreringsspår finns det att välja mellan vid systemisk behandling?

A

ENTERAL ADMINISTRERING: upptag till hela kroppen via TARMEN

PARENTERAL ADMINISTRERING: upptag till hela kroppen PÅ ANNAT SÄTT ÄN TARMEN = allt annat än tarmen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vilka administreringar är ENTERALA och vilka är PARENTERALA?

A

ENTERALA ADMINISTRERINGAR: per oralt, per rektum
– når tarmen från ena eller andra sidan

PARENTERALA ADMINISTRERINGAR: intravenösa injektioner, sublinguala/buccala, nässprej, läkemedelsplåster med mera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

varför är det viktigt att skilja på PARENTERAL och ENTERAL administrering?

A

pga första passage metabolismen <3

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad är målet vid systemisk behandling?

A

målet är att behandla ett MÅLORGAN, inte hela kroppen

– det tillförda läkemedlet förväntas sprida sig till hela kroppen, läkemedelsmolekylerna når sitt målorgan tillslut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad är målet med LOKAL BEHANDLING?

A

effekt önskas få lokalt, ej i hela kroppen

    • kortison kan till exempel injiceras i en inflammerad ledhåla och dosanpassning görs till detta scenario
    • hela kroppen behöver inte behandlas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad är DEPÅTABLETTER?

A

en läkemedelsform där läkemedlet paketeras på ett sätt som gör att det absorberas LÅNGSAMMARE
–> få en jämnare effekt av läkemedlet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

varför ska man inte krossa depåtabletter?

A

syftet med depå tabletter är att få en mer jämn tillförsel av läkemedel genom att paketera det på ett sätt som leder till att absorptionen blir långsammare. När tabletterna krossas förstör man det som gör att absorptionen sker långsammare –> förlorar depåeffekten och det huvudsakliga syftet med läkemedlet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad är RESORIBLETTER?

A

RESORIBLETTER är tabletter som löses upp i munhålan och substansen absorberas över munslemhinnan

    • PARENTERAL ADMINISTRERING
    • substansen direkt ut i blodkärlen, passerar ej GI och lever först

OBS! finns även läkemedelstabletter som löses upp i munhålan men substansen sväljs ner

    • ENTERAL ADMINISTRERING
    • absorption i tarmen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad är GALENIK?

A

GALENIK = läran om läkemedelberedningars sammansättning och framställning

“hur gör man ett läkemedel?”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad är det som är avgörande för effekten?

A

koncentrationen aktiv substans vid målstrukturen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad händer när vi ger EN DOS av ett läkemedel?

A

läkemedlet GES (per oralt)
läkemedlet ABSORBERAS
koncentrationen av läkemedlet i blodet stiger
maximal koncentration av läkemedel i blodbanan när ingen läkemedel finns kvar i tarmen och innan läkemedlet har hunnit elimineras
ELIMINERING av läkemedel via lever eller njure (beroende på substans)
koncentrationerna i blodet sjunker gradvis

det är ett DYNAMISKT FÖRLOPP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vad händer när vi ger FLERA DOSER av ett läkemedel?

A

för varje ny dos som ges ökar koncentrationen av substans i blodet samtidigt som elimination av läkemedel sker
– flera förlopp som slås samman –> doserna adderas till varandra

målet är att nå en viss koncentration i vårat målorgan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

vilka är de fysiologiska processer som läkemedlet utsätts för, under sin resa genom kroppen?

A
ADME: 
ABSORPTION 
DISTRIBUTION
METABOLISM
ELIMINATION
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är det som avgör ett läkemedels biotillgänglighet?

A

absorptionen och första passage metabolismen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

vad är det som avgör hur snabbt ett läkemedel elimineras?

A

metabolismen av läkemedlet samt utsöndringen av läkemedlet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vilka är de MATEMATISKA BEGREPP som representerar de fysiologiska processerna och hur läkemedlet “befinner sig i kroppen” som läkemedlet utsätts för?

varför är vi intresserade av de matematiska begreppen och “hur läkemedlet befinner sig i kroppen”?

A

absorption + första passage metabolismen bestämmer läkemedlets BIOTILLGÄNGLIGHET

proteinbindningen av läkemedel anges av den FRIA FRAKTIONEN

distributionen av läkemedlet anges av DISTRIBUTIONSVOLYMEN

eliminationen beskrivs av CLEARANCE och HALVERINGSTID

De matematiska begreppen är “tidtabellen” som berättar för oss vart vi ska och när vi kommer fram

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

(per oral administrering) hur påverkar magsäckens tömningstid ett läkemedels effekt?

A

i magsäcken har läkemedlet ingen effekt, utan det är när läkemedlet når tarmen som det kan absorberas och därefter utföra sin effekt i kroppen

desto längre tid det tar för läkemedlet att absorberas, ju längre tid tar det innan effekt fås

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

vad påverkar läkemedlets absorption i tunntarmen?

A

TUNNTARMENS motilitet och pH

LÄKEMEDLETS löslighet och jonisering

eventuell NEDBRYTNING AV AKTIV SUBSTANS i tarmlumen eller tarmvägg
– aktiva processer i tarmväggen kan påverka absorptionen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

vad är P-gp för något, vad gör det och vart hittas det?

A

P-gp = P-glukoproteiner: transportprotein som kan sparka ut läkemedelsmolekyler som tagit sig in i enterocyterna, ut i tarmlumen igen
– minskad absorption

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

hur tar sig läkemedelsmolekyler i första hand från tarmlumen, via enterocyterna, till blodbanan?

A

via passiv diffusion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

tas JONISERADE eller OJONISERADE läkemedel upp lättast? varför?

A

molekyler som är OJONISERADE tas upp lättast för dessa diffunderar lättare över cellmembranet

om läkemedlet är joniserat eller inte styr därmed läkemedlets TILLGÄNGLIGHET för absorption

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

vad är det som avgör om ett läkemedel är joniserat eller ojoniserat?

A

det som avgör är om MILJÖN är basisk eller sur samt om läkemedlet är en SYRA eller en BAS

EN BASISK LÄKEMEDELSMOLEKYL är joniserad i BASISK MILJÖ
EN SUR läkemedelsmolekyl är joniserad i SUR miljö
– “lika löser lika”
– för bästa absorption ska läkemedelsmolekylen alltså inte vara detsamma som miljön utan det ena basiskt, det andra surt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

när kan den första METAOLISERINGEN av läkemedel ske?

A

i ENTEROCYTERNA.

framförallt CYP3A4 finns intracellulärt i enterocyterna och kan metabolisera läkemedelsmolekyler som diffunderat in
– metaboliserade molekylerna sparkas ut i lumen igen och elimineras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

vad innebär det att en substans är en ADSORBERANDE SUBSTANS?

A

en adsorberande substans är en substans som binder läkemedelsmolekyler och förhindrar deras absorption

    • ex aktivt kol
    • vid läkemedelsförgiftning kan aktivt kol användas som behandling för att förhindra att mer läkemedel absorberas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

på vilket två olika sätt kommer läkemedelsmolekylerna befinna sig i cirkulationen?

A

antingen i FRI FORM eller UPPBUNDET till ett plasmaprotein

31
Q

vad är det som avgör hur stor andel av läkemedlet det är som är i fri form respektive bundet till proteiner i blodbanan?

A

det beror på vilket läkemedel det handlar om
– vissa binds upp mer än andra

ex: digoxin har en lägre proteinbindning (25 %) än warfarin (98 %)

32
Q

till vilka två proteiner binds de flesta läkemedelsmolekyler upp till?

A

albumin och orosomukoid

33
Q

vilka läkemedelsmolekyler är det som är aktiva i cirkulationen?

A

det är endast den fria fraktionen av läkemedelsmolekyler som är aktiv
– det är endast dessa molekyler som kan interagera med receptorer, enzymer med mera

34
Q

vilka läkemedelsmolekyler är det som är tillgängliga för metabolism och eliminering?

A

den fria fraktionen

    • plasmaproteiner exkreteras ej
    • för att läkemedelsmolekylerna ska kunna exkreteras måste de släppa från plasmaproteinerna
    • bindning till plasmaproteiner ger med andra ord en depå effekt
35
Q

vad är det som bestämmer ett läkemedels rörelser?

A

KEMISKA JÄMVIKTER

jämvikterna styr om molekylerna

    • tar sig över membran eller inte
    • är bundna till plasmaproteiner eller inte
36
Q

vad beskriver DISTRIBUTIONEN av läkemedlet?

A

DISTRIBUTIONEN beskriver vart i kroppen läkemedlet tar vägen

– via blodströmmen distribueras läkemedelsmolekylerna till vävnaderna och målorgan

37
Q

vad är en abscess?

A

ABSCESS = varböld

lokal ansamling av var

38
Q

vad kan påverka läkemedlets distribution?

A

PROTEINBINDNING

MEMBRANTRANSPORTÖRER. kan binda läkemedel och styr på så sätt koncentrationen av läkemedel i olika typer av celler.
– olika membrantransportörer på olika celler, styr till viss del koncentrationer av läkemedel i cellerna

VÄVNADSBINDNING läkemedlet binder i något skede till sin receptor vilket är en form av vävnadsbindning

FÖRDELNING MELLAN FETT-/MUSKELVÄVNAD fettlösliga tar sig lättare in i vävnader rika på fett som hjärnan, vattenlösliga mer i muskler

BBB första hand transportproteiner som styr vilka läkemedel som tar sig in i hjärnan och vilka som inte gör det. olika aktiva processer styr olika koncentrationer

INFLAMMATION/ABSCESSER förändrar både aktiva transporter och diffusionen över membran.

    • inflammation leder ofta till större genomsläpplighet
    • abscesser gär det oftast svårare aför läkemedlet att ta sig in i cellen

PLACENTA

39
Q

på vilka sätt utsöndrar kroppen läkemedel?

A

via gallan och via njurarna (majoriteten)

40
Q

vilken är den största källan till den individuella variationen av läkemedelsmetabolismen?

A

NJURFUNKTIONEN

41
Q

varför är det större risk att äldre patienter får toxiska doser av läkemedel i jämförelse med yngre?

A

detta beror på att njurfunktionen minskar med åldern

– variationer av njurfunktionen mellan individer ökar även med ålder

42
Q

vad är den vanligaste orsaken till att patienter läggs in akut på grund av läkemedelsbiverkning?

A

dosen har inte anpassats efter njurfunktionen

43
Q

vad står Cmax för?

A

den maximala absorptionen

44
Q

vad innebär distributionsfasen?

A

det är fasen efter att läkemedlet har absorberats och då det DISTRIBUERAS i kroppen

    • till en början försvinner läkemedlet ut ganska fort i blodbanan
    • sprider ut sig överallt, jämn spridning i kroppen
45
Q

vad är det som avgör hur snabbt koncentrationen av läkemedlet sjunker?

A

hur mycket som elimineras

46
Q

vad står Tmax för?

A

tiden det tar för Cmax (maximala absorptionen av läkemedlet) att uppnås

47
Q

vad är lagtime?

A

ingen absorption sker i magsäcken och det tar därför ett tag innan någonting alls händer efter att en tablett har svalts

48
Q

vad innebär effekt-tröskeln?

A

under effekt tröskeln får vi ingen effekt av läkemedlet

    • inte hunnit absorberas tillräckligt mycket läkemedel
    • för mycket läkemedel har exkreteras ut för att vi fortfarande ska kunna ha en effekt

ej ett exakt värde, kontinuerlig process

49
Q

vad används begreppet AREAN UNDER KURVAN (AUC) till?

A

begreppet beskriver LÄKEMEDLETS TOTALA EXPONERING I KROPPEN efter en dos

    • beskriver både tiden och koncentrationen
    • relaterar till läkemedlets effekt (den totala effekten)
50
Q

vad beskriver absorptionsgraden?

A

hur mycket en given dos som passerar över tarmslemhinnan till tarmens blodkärl

51
Q

vad avgör första passage metabolismen?

A

hur mycket av en given dos som bryts ner i levern innan substansen når systemkretsloppet

52
Q

vad får vi om vi lägger ihop första passage metabolismen och absorptionsgraden?

A

BIOTILLGÄNGLIGHETEN = det som speglar den andel av en given dos som når systemkretsloppet i AKTIV form
– de läkemedelsmolekyler vi har kvar = det som ger läkemedelseffekten

53
Q

hur räknas ett läkemedels biotillgänglighet ut?

A

genom att dividera arean under kurvan av en PER ORAL DOS, med arean under kurvan av en INTRAVENÖS DOS

ytorna under kurvorna jämförs och man tittar på hur mycket mindre AUC vi har efter en ORAL dos i jämförelse med en INTRAVENÖS DOS
– detta motsvarar biotillgängligheten

54
Q

vad är viktigt att tänka på när man växlar mellan olika ADMINISTRATIONSVÄGAR för ett läkemedel?

A

att biotillgängligheten påverkas beroende på om det är en enteral eller perenteral administrering

morfin som ges i tablettform måste ges i en högre dos eftersom en del av dosen kommer metaboliseras av förstapassage metabolismen, medan en mindre dos krävs vid intravenös injicering

55
Q

vad beskriver DISTRIBUTIONSVOLYMEN?

A

relationen mellan den totala mängden läkemedel i kroppen och koncentrationen i plasma

vart i kroppen finns läkemedlet som mest?

56
Q

hur räknas distributionvolymen ut?

A

genom att dividera mängden läkemedel i kroppen med koncentrationen i plasman

en dos läkemedel ges och direkt efter görs en mätning av hur stor koncentrationen är i plasman
– vet hur mycket läkemedel (totalt sett) som finns i kroppen

57
Q

vad innebär ett lågt distributionsvärde?

A

lågt distributionsvärde = hög koncentration av läkemedel i cirkulationen och lägre andel av läkemedelsmolekylerna befinner sig i vävnaderna
– läkemedelsmolekylerna har endast spridit sig i en liten volym

58
Q

om distributionsvärdet är högt, vad tyder detta på?

A

högt distributionsvärde = mindre koncentration läkemedel i blodbanan (nämnaren)

mindre koncentration i blodbanan = stor del av koncentrationen har ansamlats eller bundits UTANFÖR blodbanan

59
Q

har distributionsvolymen någonting med hur stor kroppen är att göra?

A

NEJ, distributionsvolymen påverkas endast av hur mycket eller lite av läkemedlet som tar sig ut i vävnaderna respektive är kvar i blodbanan

60
Q

vad är skillnaden mellan den ABSOLUTA DISTRIBUTIONSVOLYMEN och den RELATIVA DISTRIBUTIONSVOLYMEN?

A

RELAVTIV DISTRIBUTIONSVOLYM: tar hänsyn till kroppsvikt

ABSOLUT DISTRIBUTIONSVOLYM: tar inte hänsyn till kroppsvikt

61
Q

vid mätning av koncentrationen av läkemedelsmolekyler - är det den fria fraktionen eller proteinbindningen du mäter?

A

BÅDA. det är totalkoncentrationen av läkemedel i blodbanan som mäts

62
Q

vad styr hur stor distributionsvolymen blir?

A

PROTEINBINDNINGEN. ju fler läkemedelsmolekyler som binds till plasmaproteiner desto mindre distributionsvolym

FYSIOLOGISKA FAKTORER som fettlöslighet, vävnadsbindning, individuell distributionsvolym med mera

63
Q

vad är clearance?

A

kroppens förmåga att rena blodet från läkemedel

64
Q

vad motsvarar clearance?

A

clearance motsvarar en tänkt blodvolym som helt renas från läkemedel under en viss tid

65
Q

vad är det som bestämmer hur snabbt läkemedlet elimineras? varför?

A

KONCENTRATIONEN av läkemedel

elimineringen följer en EXPONENTIELL FUNKTION

    • clearance är densamma hela tiden men med en minskad koncentration minskar elimineringshastigheten
    • färre molekyler i blodet innebär färre molekyler i den volym som renas och elimineras
66
Q

vad är halveringstiden?

A

tiden det tar för koncentrationen att HALVERAS

    • detta är ett mått på hur fort läkemedlet elimineras
    • ett sätt att beskriva försvinnande hastigheten med en FAST SIFFRA

denna tid är ALLTID LIKA LÅNG
det tar lika lång tid för koncentrationen att gå från 1 mol/ liter till 0.5 som det tar för det att gå från 0.5 till 0.25

67
Q

vad beror halveringstiden på?

A

clearance och distributionsvolymen

T1/2 = Vd/clearance

    • desto mindre distributionsvolym = desto fler molekyler i blodbanan = elimineras snabbare
    • desto större clearance desto mer volym per tidsenhet renas och desto snabbare eliminering
68
Q

vad är MÄTTNADSKINETIK?

A

mättnadskinetik är undantaget till att en ANDEL av ett läkemedel elimineras per tidsenhet

enzymsystem som ska eliminera läkemedlet är mättat och elimineringen ökar därmed inte vid ökade koncentrationer
– konstant MÄNGD per tidsenhet elimineras istället

69
Q

vad är det som avgör vilken dos vi ska ge?

A

kroppens förmåga att göra sig av med läkemedlet, INTE hur stor kroppen är

70
Q

vad innebär det att en jämviktskoncentration har uppnåtts?

upprepad docering krävs

A

vid jämviktskoncentration är kroppens förmåga att eliminera läkemedlet lika stor som den dos läkemedel vi tillför (per tidsenhet)

71
Q

vad är det som styr läkemedelskoncentrationen vi får när vi doserar till jämvikt?

A

CLEARANCE

när vi doserar till jämvikt kommer läkemedelskoncentrationen bli densamma i en stor och en liten kropp och clearance är därför det som avgör vilken koncentration det är i blodet

    • OBS! gäller ej mättnadskinetik
    • vid mättnadskinetik ökar ej eliminationenshastigheten med ökat koncentration utan det läggs endast på varandra
    • vid mättnadskinetik (ex alkohol) är det relevant at ta hänsyn till kroppsstorlek
72
Q

vad är en laddningsdos och varför ges denna?

A

en laddningsdos är en STÖRRE, FÖRSTA dos som kan ges för att jämviktskoncentration ska uppnås

vissa läkemedel har väldigt lång halveringstid och det tar lång tid att uppnå jämviktskoncentration
– genom att ge en större dos i början “fuskar” man upp sig i koncentration och når jämviktskoncentrationen snabbare

73
Q

vad är tumregeln för vad dosintervallet ska motsvara i T1/2?

A

dosintervallet bör vanligen motsvara högst 1 - 2 T1/2

– större dosintervall ger för stora fluktuationer mellan doserna