Fall 21:2

Question 1

Varför är ben bågformat?

Answer 1

Skelettet har bågformad struktur för att kunna hålla bättre

Bågformat håller bäst, jämför med många konstruktioner

Question 2

Vilka benceller finns?

Answer 2

Osteoblast = bygger upp ben
Osteoklaster = bryter ner
Osteocyte = signalerar till osteblaster/ osteoklaster att bygga/ bryta ner ben

Question 3

Vad är en osteocyt?

Answer 3

Egentligen osteoblaster som blivit inmurade i det mineraliserade benmatrixet
Härstammar från osteoblaster

Question 4

Hur kommunicerar osteocyter med varandra?

Answer 4

Kommunicerar med varandra genom utskott

Question 5

Vad är en osteoklast och hur utövar den sin effekt?

Answer 5

Flerkärnad cell
Ca 40 kärnor per osteoklast

Funktion
Sprutar ut syror som löser upp benet

Question 6

Vad är RANK och vad har det för funktion?

Answer 6

RANK
Uttrycks på förstadieosteoklaster
Binder in RANKL (rankligand)

RANKL
Sitter på osteoblaster
När RANKL på osteoblaster binder in till RANK på osteoklaster aktiveras förstadieosteoklaster till differentierade osteoklaster
Denna signalvägs reglering reglerar därmed nedbrytningen av ben

Osteoprotegerin (OPG) 
Är en “decoy receptor” för RANK 
Utsöndras bland annat av osteocyter 
OPG tävlar därmed med RANK om RANKL 
OPG hämmar därmed aktivering av osteoklaster

Question 7

Hur ser kanalsystemet ut i kompakt ben?

Answer 7

Kanalsystem i kompakt ben
Utbrett system som möjliggör kommunikation

Haverska systemet (osteon)
Består av haverska kanaler (rörsystem)
Dessa rör innehåller kärl och nerver

Volkmanns kanal
Kopplar ihop de haverska kanalerna

Skillnad kompakt och trabekulärt
I det kortikala benet är benet så tjockt att kommunikationen blir möjlig
I det trabekulära benet är det detta inte möjligt för att trabeklarna är för tunna
Därmed har vi inte dessa kanaler i trabekulära benet

Question 8

Vad finns det för olika benbildningstyper?

Answer 8

Det finns två olika
Intramembranös ossifikation
Enchondral ossifikation

Question 9

Vad är intramembrös ossifikation och hur går det till?

Answer 9

Intramembranös ossifikation
Sker hos våra platta ben
Exempelvis skallben, skuldra och os coxae

Steg 1 - Utveckling av ossifikation center
Ossifications center = mesenkymala stamceller går ihop och börjar bilda osteoblasterna
Osteblasterna börjar bilda benmassan (icke-kalciumficerad)

Steg 2 - Kalcifiering
Kalciumet kommer i detta steg
Protein som frisätts reglerar denna kalcifiering
Mineralerna tas från blodet
När ett barn bildas tas mineraler från mammans skelett

Steg 3 - Formation av trabekler
Extracellulärt matrix utvecklas till trabeklar som fuserar till spongiös benvävnad

Steg 4 - Utveckling av periosteum
Mesenkym från omkringliggande vävnad utvecklas till periosteumet

Question 10

Vad är enchondral benbildning och hur går den till?

Answer 10

Enchondral ossifikation
Rörformade ben
Exempelvis förlängning (längdtillväxt)

Steg 1 - Mesenkym
Mesenkym går ihop

Steg 2 - Brosk
Bildas brosk

Steg 3 - Bildning av primärt ossifikationscenter
Det bildas en benmanschett (primärt ossifikationscenter) på grund av faktorer i perikondrium
I denna manschett dör brosket på grund av syrebrist
Detta gör att det bildas ett hålrum

Steg 4 - Bildning av osteoblaster
Hålrummet från manschetten fylls ut med osteoblaster

Steg 5 - Bildning av blodkärl
Hålrummet från manschetten fylls ut av blodkärl

Steg 6 - Proliferation av chondrocyter
Proliferation av broskceller uppåt och nedåt

Steg 7 - Sekundärt ossificationscenter
Det bildas ett sekundärt ossificationscenter ute i epifysen

Question 11

Varför är det viktigt med mineraler under benbildning?

Answer 11

Utan tillgång på mineraler får man ingen mineralisering

Question 12

Vad är benmodullering?

Answer 12

Benomsättning

Question 13

Vad är benomsättning?

Answer 13

Benomsättning
Skelettet är under ständig ombyggnad
Flera ombyggnader hela tiden
På grund av att det bildas små sprickor när vi rör oss
Osteoklaster kommer och renar "kanterna"
Osteoblaster bygger upp 

Trabekulärt står för 20% av benmassan
5-10 gånger högre benmetabol aktivitet än kortikalt ben
Högre antal celler per ytenhet än kortikalt ben

För kvinnor
Innan menopaus har kvinnor en årlig omsättning på 10%
Efter menopaus har kvinnor en årlig omsättning på 2-5%
Med detta sagt har kvinnor större risk att få osteoporosis än män

Question 14

Hur går benmodullering till i kompakt ben?

Answer 14

Kortikala benet moduleras av de haverska kanalerna
I dessa remoduleringstunnlar kommer först osteoklaster och gör vägen, sedan kommer osteoblaster och bygger upp de haverska systemen
Osteblasterna bygger benstruktur i laminära lameller
På grund av benet byggs upp lager för lager
Lamellerna kommer ligga i olika riktningar
Detta syns när man tittar i mikroskop

Question 15

Hur sker benmodulleringen i spongiöst ben?

Answer 15

I trabekulärt ben har vi istället remoduleringen på ytan av benet

Question 16

Vad är otroligt med benmodullering?

Answer 16

Benremodellering ←→ Oändligt kretslopp

Question 17

Vad kräver benmodulleringen?

Answer 17

Det krävs en balans i remodullering

Störning i balans
Sängliggande och rymdfarande (ej belastning)
Men om man ger belastning börjar osteoblasterna att återhämta sig
Om man mäter benmassan i underarmen hos tennisspelare ser man att den är högre i den arm de använder till racketet

Question 18

Hur kontrolleras benbildning?

Answer 18

Hormonellt
Mekaniskt
Farmakologiskt

Question 19

Hur sker hormonell kontroll av benbildning?

Answer 19

Bygger till stor del på vad som är homeostasiskt för kalciumnivåer
Kalciumnivåerna i blodet håller homeostas vid 9-11 mg/ 100 ml
Om balansen rubbas sker följande:

PTH utsöndras vid för låga nivåer kalcium
När kalciumnivåerna i blodet sjunker utsöndrar paratyreoidea PTH
PTH stimulerar osteoklaster att bryta ner benvävnad och utsöndra kalcium i blodet
Vid användning av läkemedel ges PTH stötvis (intermittent), då får PTH en motsatt effekt mot dess normala = Det vill säga minskar nedbrytningen av ben

Calcitonin utsöndras vid för höga nivåer kalcium
När kalciumnivåerna överstiger det normala utsöndrar tyreoidea calcitonin
Calcitonin stimulerar att lagra kalcium i ben

Question 20

Hur sker mekanisk kontroll av benbildning?

Answer 20

Desto mer belastning → desto mer benbildning
Exempelvis får tennisspelare större benmassa i den arm som de spelar med på grund av ökad belastning
Det är osteocyterna som känner av den förändrade ökade belastningen

Question 21

Hur sker farmakologisk kontroll av benbildning?

Answer 21

Farmakologiska metoder för att behandla osteoporos
Anabol lösning
Kost och träning (livsstil)
Östrogen, calcitonin och PTH intermittent (stötvis behandling)

Question 22

För att ge bästa möjliga läkning av frakturer är det viktigt med:

Answer 22

Immobilisering av fraktur
Man vill återskapa den normala anatomin för att förbättra frakturläkningen
Valet av repositionering kommer påverka läkningssvaret
Detta beror på
Mekaniska faktorer (kallus med mera)
Biologiska faktorer

Question 23

Hur sker frakturläkning?

Answer 23

Tre väldigt viktiga faser

Inflammation
Fyra dagar

Reparation
Fyra till sex veckor

Remodullering
Månader till år

Question 24

Vad händer i fas 1 av en frakturläkning?

Answer 24

Inflammation (klassisk inflammatorisk fas)
Vi får kraftigt hematom (vaskulariserad bindväv)
IL-1 och IL-6 utsöndras vilket drar till sig inflammatoriska celler som lägger sig under hematomet

Detta ger osteoinduktiva tillväxtfaktorer
Dessa drar till sig bland annat osteoprogenitor

Osteoprogenitorceller från endosteum och periosteum aktiveras till osteoblaster och ett nätverk av filtben bildas - bencallus

Det är denna inflammatoriska fas som gör ont när benet är svullet genom att de fria nervändsluten kan svara på inflammatoriska mediatorer (cytokiner) som utsöndras från inflammatoriska celler i skadeområdet, t ex mastceller och lymfocyter

Question 25

Vad händer i fas 2 av en frakturläkning?

Answer 25

Benet fogar samman frakturen med hjälp av kallus
Om det är allt för stort avstånd emellan kan inte ens kallus bildas
Kallus syftar enbart till att ge stabilitet
Desto mer stabilt desto mindre kallus
Brosket som bildats kommer att differentieras och vi kommer bilda ben
I detta stadiet kommer även osteoklaster att vara där

Består av två delar
Enkondral benbildning trycker bort brosket och lägger sig som ett hölje runt frakturen (kallus)

Intramembranös benbildning
Gräver nya tunnlar över frakturen

Question 26

Vad kan man göra för att undvika så mycket kallus som möjligt?

Answer 26

För att undvika kallus
Då ska det vara absolut stabil fixation av en fraktur
Då ska det vara absolut minst avstånd emellan frakturändarna
Helst mindre än ett cellager

Question 27

Vad sker i fas 3 av frakturläkning?

Answer 27

Stabiliserar läkt fraktur
Under remodelleringsfasen sker en remodellering av omoget ben till lamellärt ben
Denna fas tar många månader upp till år
Minskar kallus med intramembrös benbildning

Question 28

Vad kännetecknar moget ben?

Answer 28

Moget ben karaktäriseras av osteon med koncentriska lameller av benvävnad
Centralt belägna ligger Haverska kanaler som innehåller kärl och nerver
I periferin av kanalerna finns osteoblaster som utsöndrar kollagen och grundsubstans och bidrar således till benbildningen
Lamellerna som bildas i ringar runt den Haverska kanalen innehåller lakuner med osteocyter som med små kanaler, canaliculi, är i förbindelse med varandra
Osteocyter, när de är instängda i lakunerna bidrar till att bibehålla benmatrix