F7+litteratur Flashcards
Vad menas med ”Socioteknik”?
Fokus: Betonar att organisationer består av både 1) människor (socio) och
2) maskiner (teknik).
Grundläggande antaganden inom socioteknik
1) Organisationer kan beskrivas utifrån sociala eller tekniska aspekter.
2) Dessa olika aspekter är sammankopplade och
påverkas av varandra.
Varför behövs ett sociotekniskt synsätt?
□ Inom organisationsteorin: Problem för producerande företag och forskarnas svar på problemet.
□ Inom informationsteknik: När det gäller IT i
verksamheter - likartade problem igen.
□ Taylorismen vs. Human relationsskolan
Taylorismen
□ Frederick Winslow Taylor: Ingenjör och konsult
□ Taylorismens ”upphovsman”
□ Skrev ”The Principles of
Scientific Management.” 1911
□ Hög specialisering av
uppgifter, mätning av tid,
eliminering av onödiga rörelser
□ Problem med Taylorismen:
Kvalitet, Produktivitet, Trivsel.
Human relations
□ Elton Mayo: Psykolog, levde 1880-1949
□ Human relations-synsättets ”upphovsman”
□ Genomförde Hawthorne studierna
□ Upptäcktes att ökat ljus
ökade produktiviteten, men även minskat?
□ Man ”övergav” delvis Taylorismen.
□ Grunden till Socio-tekniskt synsätt
Ny-Taylorismen - Digital Taylorism
□ Delar av Taylorismen - med sin övervakning och specialisering av arbetsuppgifter har återigen gjort sitt intåg i organisationer i form av Digital Taylorism.
□ Digital Taylorism innebär:
□ Att medarbetare tvingas utföra uppgifter
inom ramen för ett standardiserat system
□ Ofta i ett strikt flöde som inte alltid passar
ihop med behoven.
□ Övervakning är vanlig, i form av loggning.
Fördelar med Digital Taylorism?
□ Kan mäta produktiviteten lätt - ”Vilka forskare publicerade flest artiklar på DSV i år?”, ”Vilka handledare blir alltid klara med sina uppsatsprojekt i tid?”
□ Ökad förutsägbarhet, precision
□ Man kan ta ”datadrivna” beslut
□ Färre fel
Nackdelar med Digital Taylorism?
□ Påverkan av att känna sig övervakad på jobbet
□ Gör annars intressanta arbetsuppgifter mer mekaniska, repetitiva
□ Kan påverka synen på ”kunden”, speciellt inom tjänstesektorn.
Varför behövs ett sociotekniskt synsätt?
Om man förbiser samspelet mellan människor och maskiner (främst IT för oss), då kommer vi få sämre:
□ Ändamålsenlighet
□ Effektivitet
□ Säkerhet
Exempel: Stridspilot
□ En helhet - ett system
□ Två delar - piloten och planet
□ Olika gränser och behov
□ Samma mål
Säkerhetskrav på sociotekniska system
Vilka komponenter
har vi (informationssystem) och dess säkerhetskrav?
Hårdvara: Redundant hårdvara (lagring, el, nät..)
Mjukvara: Säker kod, etc.
HCI-system: Gränssnittsdesign som
minimerar misstag
STS-system: Spåra bedrägerier etc.
Ett informationssystem i en verksamhet
□ Den tekniska delen innefattar här hårdvara, mjukvara, ITinfrastruktur och tjänster i en verksamhet
□ Den sociala delen innefattar människor, deras sociala interaktioner - inklusive normer, institutioner, och även skriftliga regler som policies.
□ Sociotekniskt system: ”A socio-technical system is one that involves all four socio-technical levels and their interactions. STS research describes the connections between hardware and software technologies and people and communities.”
Systemprestanda
□ ”System performance is defined at the highest productive level.” - om man har en webbsida som ingen besöker så är den inte särskilt värdefull.
□ ”lower level performance is disregarded if higher levels fail” - vid fel på mjukvaran spelar det ingen roll att hårdvaran fungerar felfritt - systemet är ändå oanvändbart.
□ ”If a level fails, the levels above it automatically fail” - utan fungerande hårdvara - ingen användning av tjänsten/ mjukvaran.
Exempel på var säkerhetsbrister kan uppträda
□ Hårdvarufel
□ Mjukvarufel
□ Användbarhetsfel
□ ”Sociala fel”
Säkerhetskrav på olika nivåer
□ Krav på en nivå påverkar krav på nivåerna nedanför:
□ Exempel: Krav på dataskydd/privacy som påverkar
□ användargränssnittet (ska inte kunna se
personer med skyddad identitet),
□ databasen (kryptering av lagrade uppgifter),
□ hårdvaran (kräver mer beräkningskapacitet
och lagringsyta)
□ Viktig kompetens som säkerhetsexpert är att kunna förutspå
effekter på olika nivåer för ett givet krav.
