F4+litteratur Flashcards

1
Q

Systemsynsättet

A

Att se ett givet problem som en
helhet i sitt sammanhang
Komplex verklighet –> behov av systemsynsättet
Fokus: Helheten
Typ: Öppen
Miljö: En eller flera
Mål: Förändra, lära
Hierarki: Möjlighet till många
Status: Anpassar sig, söker ny balans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
1
Q

Analytiskt synsätt

A

Att titta på delarna för att
försöka förstå helheten
Fokus: Delarna
Typ: Relativt stängd
Miljö: Ej uttalat
Mål: Förvalta
Hierarki: Få
Status: stabil

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Systemtisk VS Analytisk

A
  • Synsätten kompletterar varandra, snarare än
    utesluter varandra
  • Mindre komplexa problem kan tacklas med
    analytiskt angreppssätt
  • Mer komplexa problem med ett systemsynsätt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Olika systemansatser

A

□ Generell systemteori
□ Specifika systemteorier (exempel)
* Operations research
* Systemanalys
* Cybernetik
* Systems engineering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

system, definition

A

En uppsättning objekt inklusive relationer mellan dessa och mellan dessas attribut, relaterade till varandra och till deras miljö för bildandet av en helhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Begrepp i system-definitionen 1/2

A

□ Uppsättning: En väldefinierad samling objekt inom en
given kontext (sammanhang)
□ Objekt: Systemets delar, de funktioner som utförs
* Input (materia, energi, människor,
information)
* Process (transformation av input till output)
* Output (produkt, tjänst, etc.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Begrepp i system-definitionen 2/2

A

□ Relationer: Symbiotiska, Synergistiska, Redundanta
□ Attribut: Egenskaper hos såväl objekt som relationer.
* Definierande attribut: Attribut utan vilka ett
objekt eller en relation skulle beskrivas så
som det är.
* Ytterligare attribut
* Ex. Kapacitet
□ Miljö: Utanför systemets kontroll, och med stor påverkan på systemets framgång.
□ Helhet(holism): Helheten är inte samma sak som summan av delarna – 1+1=3.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Systemkaraktärestika (Churchman)

A

□ Systemets mål: Målsökande (teleologi) är ett
grundläggande drag.
□ Miljön: Ömsesidigt beroende och utbyte, utanför systemets direkta kontroll, påverkar systemet
□ Resurserna (för realisering av mål): Pengar, Information, Möjligheter, Människor, etc.
□ Komponenterna: Aktiviteter, processer (ej avdelningar)
□ Styrningen: Planering och kontroll (feedback)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Systemets gränser

A

□ Ofta problem i praktiken: Vad är systemet, vad är miljön?
□ Beror på önskad ”upplösning”:
□ Det gäller att göra en balanserad avvägning på
grundval av syftet med analysen.
□ Börja med en bild som är överblickbar och utöka tills alla faktorer verkar med.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Bakgrund till Generell System Teori (GST)

A

□ Målet var Upptäckandet av analogier och isomorfismer mellan olika kunskapsfält
□ Tanken var att söka efter generella lagar,
företeelser och artefakter, som skulle återfinnas i
flera olika discipliner.
□ Law of growth: Celltillväxt, Kristaller, Ränta,
Befolkningstillväxt, etc.
□ Matematik skulle vara enhetligt språk.
□ Biologen Bertalanffy missnöjd med den rådande analytiska ansatsen
□ Aristotelisk filosofi: Ser objekt som helheter med inbyggda mål (telos)
□ Bildade på 50-talet ”Society for GST” tillsammans med nationalekonomer, biomatematiker, fysiker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

GST-teoretikerns fem postulat (Boulding) ordning återfinns i alla

A

Fem underliggande antaganden som är tagna för givet av GST och som således ej behöver bevisas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Postulat 1

A

Ordning, regularitet, och icke-slumpmässighet är att föredra framför irregularitet (=kaos) och slumpmässighet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Postulat 2

A

Ordning i den empiriska verkligheten gör världen god, intressant, och attraktiv för systemteoretikern.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Postulat 3

A

Det finns ordning i ordningen i den externa eller
empiriska världen (en andra gradens ordning) – en lag om lagar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Postulat 4

A

I åstadkommandet av ordning är kvantifiering och matematik värdefulla hjälpmedel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Postulat 5

A

Sökandet efter ordning och lagar nödvändiggör
sökandet efter de realiteter vilka manifesterar dessa abstrakta lagar och ordningar – deras empiriska referenter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

GSTs Tio Kännetecken

A

□ Ömsesidighet och beroende mellan systemets objekt och dess attribut.
□ Holism
□ Målsökande
□ Inflöden och utflöden
□ Transformationsprocesser
□ Entropi, den naturliga tendensen för ett system att falla in i ett läge av
oordning
□ Styrning, alla system kräver viss styrning
□ Hierarki, nästlade system, subsystem, …
□ Differentiering, i komplexa system -specialisering
□ Ekvifinalitet, lika riktiga alternativa vägar att nå ett uppsatt mål

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Öppna vs. stängda system

A

□ Stängt system: Alla resurser finns inom systemet, inget kan tillföras från miljön – finns ingen miljö. Ex. laboratorieexperiment.
□ Öppet system: Importerar resurser från miljön,
exporterar slutprodukten till miljön, förnyande. Ex. Sverige som handelspartner

18
Q

Isomorfisma system

A

□ Iso=lika, Morf=form, Isomorfisma=av samma form.
□ Isomorfisma system: 1:1 korrespondens mellan elementen i ett system med ett annat
□ Exempel delar av mekanik och elektronik
□ Mekanik: Hastighet v=s/t (där v=hastighet, s=distans, t=tid)
□ Elektronik: Ström I=Q/t (där I=ström mätt i Ampere, Q=Coulombs, t=t)

19
Q

Analoga system

A

□ Liknar varandra
□ En företeelser i ett system kan användas för att
förstå och förklara ett annat
□ Kräver ej 1:1 korrespondens.

19
Q

Systemteori och informationssäkerhet

A

□ ST ger och möjlighet att
* Förstå
* Beskriva
* Kontrollera
* Förutspå … vad som händer i ett system (en
dator, en organisation, etc.) vad gäller IT- och
informationssäkerheten
□ Konsultens verktyg vid strategisk rådgivning inom IT- och informationssäkerhet

20
Q

Vad har Cybernetik med informationssäkerhet
att göra?

A

□ Informationssäkerhet handlar om att ta kontroll över informationen i systemen (i organisationen, i IT-systemen, etc.).
□ Cybernetiken är den grundläggande vetenskapen om just kontroll och kommunikation.
□ Med kunskap om Cybernetiska principer kan vi därför bättre granska, förklara, och bygga säkerhetssystem syftande till upprätthållandet av tillgänglighet, riktighet och konfidentialitet i information och system.

21
Q

System? Variabler?

A

□ Vi pratar om både systemen i sig
* Ett företag
* En grupp människor
* Ett datasystem, etc., samt
□ Kontrollsystemen i och över dessa system
* Skriftliga regler i ett företag
* Behörighetskontrollsystem, etc.
□ Med ”variabel” menas föränderliga egenskaper på nästan vad som helst i systemet, ofta det vi vill uppnå (målet) eller det vi vill kontrollera.

22
Q

Cybernetikbegreppet

A

□ Kybernetike (grekiska) = Styrman, Kyvernitis har givit namn åt cybernetiken
och även cyber i cybersäkerhet
□ Governor (engelska), Gubernator (latin)
□ Wiener’s definition av cybernetik: ”Vetenskapen
beträffande kontroll och kommunikation i människa, djur och maskin”. (fritt översatt)

23
Q

Återkoppling som kontrollmekanism

A

□ Feedback = återkoppling: ”Återförandet av en signal från ett senare till ett tidigare stadium”
□ Kontrollsystem som bygger på återkoppling är sådana vilka ”tenderar att att hålla en föreskriven relation mellan en systemvariabel och en annan genom att jämföra dessa variabler och använda differensen som en kontrollmekanism”
□ Automatiska feedback-system; ingen mänsklig intervention.
□ Manuella; kräver mänsklig övervakning och beslut

24
Q

Closed-loop vs. Open-loop feedback systems

A

□ Closed-loop feedback systems
* Kontrollsystem där en del av utflödet
återförs till inflödet på ett sådant sätt att
systemets utflöde påverkar dess inflöde.
□ Open-loop feedback systems
* Kontrollsystem där utflödet ej återförs till
inflödet
* Utflödet jämförs således ej med ett
referensvärde för inflödet.
* Istället existerar en förutbestämd handling
för givna värden på inflödet.

25
Q

Negativ vs. Positiv feedback

A

□ Negativ återkoppling (subtraktion): Då differensen mellan verkligt och önskat värde initierar handling för att få kontroll, för att återgå till önskat värde.
□ Positiv återkoppling (addition): Då en del av utflödet förs tillbaks och sedan adderas till inflödet – skapar tillväxt av variabeln snarare än håller den konstant.

26
Q

1:a ordnings kontrollsystem

A

□ Goal attainment – håller ett förutbestämt mål
□ Systemet övervakas utifrån ett bestämt mål
□ Kontrollsystemet ges en instruktion som skall
genomföras oberoende av andra externa
händelser i systemets miljö
□ Kontrollsystemets enda möjliga respons är att
korrigera avvikelser från målet

27
Q

2:a ordnings kontrollsystem

A

□ Goal changeing – kan alternera mellan olika mål
□ Kontrollsystemet innehåller ett minne (av något slag)
□ Kan initiera olika svar på händelser, och välja det bästa svaret för den aktuella situationen
□ Kommer ihåg vad som hänt tidigare
□ Ex på minnen: hjärnor, papper, dataminnen, etc.

28
Q

3:de ordnings kontrollsystem

A

□ Reflective – Goal changeing
□ Kan reflektera över tidigare fattade beslut (ex. en individ, en organisation)
□ Själv-organiserande, lärande
□ Använder inte bara feedback, utan även feed
forward (framtid)

29
Q

Ashby’s lag om tillräcklig variation

A

□ Säger att kontrollsystemet måste kunna uppvisa minst lika många olika lägen som det kontrollerade systemet har, om man skall kunna vara säker på att man verkligen har kontroll.
□ ”Ge mig ett enkelt, simpelt kontrollsystem som inte kan gå fel” => då blir det fel (enl. Ashby, Beer)
□ Vi kan också söka kontrollera genom att minska variationen i systemet självt (skriftliga säkerhetsregler i organisationer, etc.)

30
Q

Beer’s tre kontrollprinciper bakgrund

A

□ Stafford Beer, var en mycket
framstående systemteoretiker.
□ Beer menar att de principer som styr
kontrollfunktionerna i alla cybernetiska system är universella och enkla.

31
Q

Beers Kontrollprincip 1

A

□ Kontrollprincip 1: Interna kontrollmekanismer kräver löpande och automatisk jämförelse av
kontrollobjektet mot en given standard, samt löpande och automatisk återkoppling för att korrigera avvikelser från standarden.
□ Exempel: Maskiner, Människor

32
Q

Beers Kontrollprincip 2

A

□ Kontrollprincip 2: Kontroll är synonymt med
kommunikation.
□ Detta eftersom kontroll erhålls som ett resultat av sändning av information.
□ Wiener: ”Kontroll … är inget annat än sändandet av meddelanden vilka effektivt ändrar beteendet hos mottagaren.” (fritt översatt)

33
Q

Beers Kontrollprincip 3

A

□ Kontrollprincip 3: Icke-kontroll initierar aktion
syftande till att återfå kontroll.
□ Med interna kontrollmekanismer, återförs den
kontrollerade variabeln mot målet i och med att den hamnat utanför kontroll.
□ Exempel: Låsningsfria bromsar på personbilar.

34
Q

Delar i ett kontrollsystem

A

□ Kontrollobjekt
* Kontrollerad variabel
□ Detektor
*Scannande subsystem
□ Komparator
* Jämför med mål
□ Effektor
* Beslutar om avvikelser kräver åtgärd

35
Q

Vilken forskare kopplas till systemtänkande och systemteori?

A

Ludwig von Bertalanffy anses vara den som introducerade systemteori genom sin artikel “General system theory” 1956.

36
Q

Vad ledde till behovet av systemtänkande enligt texten?

A

Specialisering inom vetenskap och ökad komplexitet i tekniska system krävde ett sätt att integrera kunskap från olika discipliner, vilket ledde till utvecklingen av systemtänkande.

37
Q

Vilka exempel används för att visa på behovet av systemtänkande?

A

Exempel på en fabrik som behöver olika specialister (som byggarbetare, elektriker och ingenjörer) för att riva och bygga om, vilket illustrerar hur olika delar av ett system måste samordnas.

38
Q

Hur definieras ett system i artikeln?

A

Ett system är en samling element som är kopplade genom relationer och fungerar som en helhet.

39
Q

Vad innebär ett subsystem enligt texten?

A

Ett subsystem är en del av ett större system där relationerna mellan dess element förblir desamma, men det fungerar inom helheten.

40
Q

Vad är ett aspektsystem?

A

Ett aspektsystem fokuserar på en viss typ av relationer (som tekniska, sociala eller ekonomiska) utan att ta hänsyn till andra aspekter.

41
Q

Vilken skillnad görs mellan öppna och slutna system?

A

Öppna system: Interagerar med sin omgivning.
Slutna system: Har minimal eller ingen interaktion med omgivningen.

42
Q

Vad nämns om relationer mellan element i ett system?

A

Ett system kännetecknas av att elementen har vissa egenskaper, och om egenskaperna förändras, påverkar det andra element i systemet.