F7 Behavioristiska & Kognitiva perspektiv Flashcards
associativ inlärning
När upprepad exponering till ett och samma stimulus förändrar hur vi reagerar på det
icke-associativ inlärning
- Responser som lärs in när de upprepat associeras med vissa stimuli
- När ett objekt/stimulus blir associerat med ett annat objekt/stimulus
klassisk betingning
En inlärningsprocess där:
- Ett stimulus förutspår ett annat stimulus
- Ett stimulus leder till en respons som från början var associerat med ett annat stimulus
obetingat stimulus (klassisk betingning)
Något som vi biologiskt är skapade till att reagera på
Obetingad respons (klassisk betingning)
Reflexmässiga reaktionen som är en naturlig följd/reaktion på OBS
Neutralt stimulus (klassisk betingning)
Har ingen specifik betydelse (betydelse varierar) S blir till ett betingat stimulus (BS)
Betingat stimulus (klassisk betingning)
Ett från början neutralt stimulus övertar ett annat stimulus funktion (efter upprepade associationer mellan S och OBS)
Betingad respons (klassisk betingning)
Den inlärda reaktionen som blivit kopplat till BS
Operant betingning
- Konsekvenserna av ett beteende påverkar sannolikheten att beteendet sker igen
- Inlärning via erfarenhet av konsekvenser
- Association mellan beteende och konsekvenser
Formning
Stegvis förändring av ett beteende genom operant betingning
positiv förstärkning
- TILLFÖRSEL (eller ökning) av en viss konsekvens ÖKAR sannolikheten för ett givet beteende
- man tillför någonting ex. klistermärken om man va duktig i skolan → ökar sannolikheten att du fortsätter vara duktig i skolan, sköter du ditt jobb får du lön
Negativ förstärkning
- BORTTAGANDE (eller minskning) av en viss konsekvens ÖKAR sannolikheten för ett visst beteende
- man tar bort något, ex vanligtvis brukar du behöva städa hemma men eftersom att du var duktig i skolan så slipper du detta
Positiv bestraffning
- TILLFÖRSEL (eller ökning) av en viss konsekvens MINSKAR sannolikheten för ett givet beteende
- ex om jag får dåliga betyg, måste jag hjälpa till mer hemma.
Negativ bestraffning
- BORTTAGANDE (eller minskning) av en viss konsekvens MINSKAR sannolikheten för ett visst beteende
- Ex. man skolkar mycket, så tar man bort veckopengen
Utsläckning
betingningen upphör (associationen avtar eller försvinner)
spontan återhämtning
beteendet kommer tillbaka efter att utsläckning skett
Kognition
medvetet tänkta tankar, perception, minnen, uppmärksamhet, problemlösning, förståelse, mentala bilder och drömmar
Kognitiv teori
undersöker hur människors mer eller mindre medvetna tankar både påverkar och påverkas av känslor och kroppsliga reaktioner, och hur de står i tät samklang med deras handlingar. Den inre upplevelsen och tolkningen är inte densamma som det yttre skeendet, det vi observerar. Tolkningar påverkas av vår personliga historia och individuella erfarenheter
Kognitiva triaden
3 nivåer av tankeprocesser; automatiska tankar, sekundära antaganden, grundantaganden
Automatiska tankar
den “ytligaste” nivån av tänkande, den lättast iakttagbara. Är de direkta associationer eller uttryck som aktiveras när vi varseblir något - oavsett om det är en upprörd chef som kommer med kritik eller får ett trevligt mejl. Dessa tankar är en slags manifestation av våra egna antaganden och livsregler.
Sekundära antaganden (livsregler)
vår samlade kunskap om “hur man gör”, vad som är tillräckligt bra, vad som är dåligt och hur vi bör bete oss för att duga kallas livsregler. Det är i relation till livsreglerna som de automatiska tankarna uppstår. Våra livsregler utvecklas hela tiden, men befästs ofta under relativt unga år.
Grundantagande (kognitiva scheman)
vi behöver sortera, kategorisera och skapa mening i en omgivning som är både komplex och motsägelsefull → i denna process skapar vi med tiden kognitiva scheman, grundantaganden, där alla inre och yttre intryck passas in. Dem består av grundläggande föreställningar och antaganden om vår egen person, vem vi är i relation till andra och vad som karaktäriserar den omgivande världen. Dem byggs upp av våra erfarenheter under uppväxten och i relation till betydelsefulla pesoner.
Tankefällor
det finns en tendens att våra tolkningar av olika intryck anpassas till våra redan befintliga kognitiva scheman, anpassningarna kan observeras i form av tankefällor, som beskriver vanliga feltolkningar av olika situationer. Med kunskap om tankefällorna kan man upptäcka att de reaktioner och handlingar som man uppfattar som irrationella, överdrivet rationella eller på annat sätt negativa och svårbegripliga, faktiskt är alldeles rimliga utifrån den egna uppfattningen av situationen.
affektteori
9 biologiskt bundna grundaffekter; positiva: glädje och intresse; neutrala: förvåning; negativa: avsmak, avsky, ilska, ledsnad, rädsla och skam. Beroende på hur vår uppväxtmiljö har sett ut kommer vi vara mer bekväma med vissa av våra affekter än med andra.
emotioner
de erfarenheter där en individs tankar blandas med affekterna
sekundära affekter
när en känsla är en reaktion på en annan känsla (ex. att man blir arg när man känner skam)
skam
den socialt mest styrande affekten. Skam aktiveras när vi har gjort något som inte är socialt accepterat och där vi nedvärderar oss själva. Det är en reaktion på socialt skapade lagar och en effektiv broms för att hindra handlingar som stöter ut oss från gruppen.
klassisk eller respondent betingning/associationsinlärning
innebär att 2 saker som upplevs samtidigt förknippas med varandra, att tänka på en sak leder också till tankar om den andra saken
operant betingning/inlärning genom konsekvenser
våra beteenden styrs av de konsekvenser som följer av beteendena.
modellinlärning/observationsinlärning
sker när vi ser någon utföra en handling som vi sedan härmar
verbalt/härlett beteende
lär oss genom instruktioner eller språk genom att vi får något berättat för oss eller läser om hur något ska gå till
överskott av beteende
betyder att en person gör för mycket av något i relation till sina målsättningar eller önskemål. T.ex för den som vill ha mer kreativ och fri tid, men upplever sig se för mycket på tv, kan ett överskott vara att “titta på tv”
underskott av beteende
det en person gör för lite av i relation till sina uppsatta mål eller framtidsdrömmar. T.ex för den som vill ha bättre hälsa kan “träna fysiskt” vara ett underskott
stimulus
en händelse eller något som får oss att reagera på ett visst sätt
respons
den reaktion som uppstår på olika stimuli
känslors 3 kanaler
Fysiologiska/kroppsliga
Kognitiva
Beteenden
