F3 Utvecklingspsykologi 1 Flashcards
Inlärningsperspektivet (grundtankar)
Människan är som en blank karta när de föds, man kan skapa den personen man vill ha genom stimuli. Genom att vi ger en viss stimuli, får vi en viss respons, vi tar in olika information som kommer till oss och vi reagerar på det. Hur tankar, känslor och beteenden formas av individens miljö.
3 olika inlärningsteorier
Respondent/klassisk betingning, Operant betingning, Modellinlärning
Modellinlärning
Värderingar, könsroller, självkänsla
1 central person inom inlärningsperspektivet
Skinner
Kognitiva perspektivet (grundtankar)
hur vi tar emot, lagrar, bearbetar och använder information. Tonvikt på hur tankar och antaganden formar scheman som sedan påverkar våra beteenden
3 centrala personer inom de kognitiva perspektivet
Piaget, Vygotskij + Kohlberg
Assimilation (kognitiva perspektivet)
bygger vidare på det vi redan kan
Ackommodation (kognitiva perspektivet)
något helt nytt som händer
Olika stadier i den kognitiva utvecklingen
Sensori-motoriskt, Pre-operationellt, Konkret-operationellt, Formellt-operationellt
Sensori-motoriskt stadie (ålder+kännetecken)
0-2 år Via sinnen och motorisk manipulation skaffar sig barnet kunskap om omvärlden. Scheman baseras på sinnesupplevelser och yttre handlingar. Det stadiet då mest ackommodation (= nya scheman skapas, eller existerande scheman uppdateras) sker. Därmed det
mest komplexa stadiet
Pre-operationellt stadie (ålder+kännetecken)
2-6 år Börjar nu kunna tänka symboliskt. Talförmågan
möjliggör en annan mental struktur, i vilken symbolisk funktion är grundläggande. Barnet använder symboler för att representera objekt,
platser och människor. Barn förstår att ord används för att namnge sakerna i sin omgivning. Magiskt tänkande, låtsaslekar
Konkret-operationellt stadie (ålder+kännetecken)
6-12 år Kan börja tänka logisk på ett mer konsekvent sätt. (ex en konstant mängd vatten som hälls i glas med
olika former)
Formellt-operationellt stadie (ålder+kännetecken)
12- Mer abstrakt tänkande, tänka kring sitt eget tänkande (meta) etc.
Psykodynamiska perspektivet (grundtankar)
styrs av omedvetna faktorer som utgör drivkraften bakom våra beteenden, känslor och försvarsmekanismer
Dessa skapas tidigt i barnets interaktion mellan natur och kultur, i relationer till viktiga vuxna. Men också hur vi reder ut olika centrala utvecklingsprocesser.
Fas 1 - Eriksons psykosociala teori
(ålder+kännetecken)
0-1,5 år Grundläggande tillit till världen och föräldrar kontra grundläggande misstro (god anknytning grundläggs)
Fas 2 - Eriksons psykosociala teori
(ålder+kännetecken)
1,5-3 år Självständighet kontra blygsel och tvivel på den egna förmågan. Autonomi vs skam
Fas 3 - Eriksons psykosociala teori
(ålder+kännetecken)
3-7 år Initiativ (barnet utforskar sitt jag och världen genom rollspel) kontra skuldkänsla (föräldrarna stöttar inte barnet utan kräver stor självkontroll)
Fas 4 - Eriksons psykosociala teori
(ålder+kännetecken)
7 år - puberteten
Arbetsflit (får barnet känna sig
kompetent i skolan, med vänner och familj) kontra underlägsenhetskänslor
anknytningssystem
det system som aktiveras om barnet upplever yttre eller inre hot. Systemet samordnar beteenden som fyller sin evolutionära funktion.
omvårdnadssystem
det beteendesystem som aktiveras av föräldern när barnet signalerar rädsla eller oro. Systemet får
föräldern att svara an på barnets signaler.
trygg bas
Organiserar barnets drivkrafter ”utforskande” och ”trygghetsskapande” och skapar balans
Fas 1 - anknytningsteorin
Signaler riktas inte mot specifik person (från födelse - 8/12 veckor)
- Babyn vet ännu inte vem/vilka som är anknytningspersoner
- Reagerar liknande på vuxna som har ett kompetens omvårdnadsbeteende
- Efter hand inträder en rytm mellan babyn och den person som tar hand om hen mest
Fas 2 - anknytningsteorin
Signaler riktas mot en eller ett par specifika personer (8/12 veckor – 6-9 mån)
- Barnet allt mer selektivt, funkar inte med vem som helst, visar tydlig vem hen föredrar
- Barnet allt mer aktivt att söka social kontakt
- AP får lättare positiv reaktion från barnet
- Interaktion som ligger till grund för anknytningsstil påbörjas.
Fas 3 - anknytningsteorin
Upprätthållande av fysisk närhet till en eller ett par specifika personer (från 6-9 mån - 3 år)
- Startar i och med att barnet kan börja själv reglera avståndet till AP
de olika anknyningstyperna
trygg anknytning, otrygg-undvikande, otrygg-ambivalent anknytning, desorganiserad anknytning
Socialkonstruktionismen
fokus på samhälleliga faktorer för individens utveckling, såsom identitetsutveckling, kön/genus etc.
prenatala fasen - utvecklingsekologi
Första trimestern: 0 - 3 mån
Andra trimestern: 3 - 6 mån – fostret kan röra på hela kroppen, blinka, suga på tummen och svälja, de första fosterrörelserna
Tredje trimestern: 7-9 mån – Snabb viktökning, hjärtat och lungorna funktionsdugliga. Generellt gränser för livsduglighet
spädbarnsåldern 0-2 år - utvecklingsekologi
Fyisisk:
- begränsad och reflexstyrd handlingsrepertoar
- dålig synskärpa
- hörseln är mer utvecklad en synen
- den neurologiska utvecklingen går snabbt
Kognitiv:
- 3-4 mån riktar blicken dit en vuxen tittar
- 8 mån, inser att saker inte försvinner bara för att de inte är synliga
- 8-12 mån, kan dra slutsatser
- i slutet av spädbarnstiden, börjar forma mentala representationer
Social:
- Känsla av det uppvaknande självet (0-2 mån.).
- Känsla av kärnsjälv (2-6 mån.).
- Känsla av ett subjektivt själv (7-15 mån.)
- Känsla av ett verbalt själv (16-36 mån.).
Förskoleåren 3-6 år - utvecklingsekologi
Fysisk:
- bättre balans
- 3-4 år - motorik blir alltmer förfinad.
- 5-6 år mer komplexa motoriska handlingar
- 5 år Finmotorik, ex skriva
Kognitiv:
- kan föreställa sig något
- egocentrisk
Social:
- eget ansvar för sina emotioner
- tolka, förutspå och påverka andras emotionella reaktioner
- beskriva sig själv
- kan skämmas
Tidiga skolåren 7 - 12 år - Utvecklingsekologi
Fysisk:
- bättre koordination
- Flickor och pojkar i princip lika starka
Kognitiv:
- orsak och verkan blir logisk
- tänka snabbare
- humor, ironi, ordlekar, metaforer och ordvitsar blir begripliga
Social:
- Se sig själv med andras ögon
- känslor av stolthet, svartsjuka, tacksamhet och skuld
KBT
Kognition = tankar, Beteende = allt som en död person inte gör, Terapi = professionellt förändringsarbete
betingning
Association, man associerar en viss grej till en annan. Inom behavioristisk inlärningsteori skiljer man på två olika grundläggande former av beteende: respondent och operant beteende. Likaså skiljer man på två grundläggande former av inlärning: respondent och operant betingning.
Respondent beteende
ofrivilliga reaktioner som utlöses av olika stimuli. De kan vara obetingade, alltså oberoende av tidigare erfarenheter eller inlärning.
Operant beteende
beteende som utförs aktivt av individen, som förstärks eller försvagas och upphör beroende på vilka konsekvenser det ger upphov till. Vardagliga beteenden-viljemässigt handlande. Operant inlärning leder till att tillvaron blir kontrollerbar, vi lär ossvilka beteende som leder till vilka konsekvenser.
Obetingat stimulus och respons
Obetingat stimulus- stimulus som inte fått en association än. obetingad stimulus väcker en obetingad respons, reflex
Obetingat respons- saliv utsöndras när hundarna får mat
Betingat stimulus och respons
Betingad stimulus- när ett tidigare obetingat stimulus förekommer upprepade gånger blir det ett betingat stimulus som resulterar i ett betingat respons, klockan ringer- associeras med att hundarna får mat
Betingad respons- klockan ringer- associeras med att hundarna produceras saliv
Förstärkning
Förstärkning, dragkraft för vårt beteende. En konsekvens som får oss att upprepa ett beteende kallas för förstärkare. Förstärkare ökar vår benägenhet att upprepa iframtiden. Finns två typer av förstärkning, positiv och negativ
Positiv förstärkning
betyder i korta drag att vi agerar utifrån att få något. Den positiva förstärkningen i sin tur delas in i 2 olika former, den inre och den yttre. Den inre positiva förstärkningen kan exempelvis vara lyckliga minne, självberömmande tankar osv. Den yttre är till skillnad andra personers beteende, och en bekräftelse från vår omvärld. Skillnaden mellan dessa två typer av positiv förstärkning är att den yttre baseras utifrån mutor och detta är utgångspunkten för ett fortsatt beteende. Man agerar för att få mutan.
Negativ förstärkning
att ta sig ur eller SLIPPA obehag……allt vi gör som får oss att komma undan från eller helt slippa konfronteras med obehagligheter är beteenden som får NEGATIV FÖRSTÄRKNING. ex- jobbar hårt får bra betyg, behöver inte städa hemma ex- sjukanmäler sig för att slippa presentera i skolan, kmr alltid sjukanmäla sig vid presentationer
Utsläckning
är när förstärkningarna har börjat glesa ut så pass mycket att ett beteende upphör. Detta sker dagligen utan att man alltid kanske tänker på det, skulle ett upprepande av beteende inte ge den effekt eller resultat man önskar så upphör beteendet och ett nytt testas.Förstärkningen har med andra ord slutat att fungera.
Bestraffning
Bestraffning är en obehaglig konsekvens på ett beteende, vilket trycker undan beteendet. Den tar dock inte bort någon förstärkare, vilket gör att beteendet visar sig igen ominte något alternativt beteende finns. För att få en varaktig beteende förändring så måste förstärkarna bort
