F3 Utvecklingspsykologi 1

Question 1

Inlärningsperspektivet (grundtankar)

Answer 1

Människan är som en blank karta när de föds, man kan skapa den personen man vill ha genom stimuli. Genom att vi ger en viss stimuli, får vi en viss respons, vi tar in olika information som kommer till oss och vi reagerar på det. Hur tankar, känslor och beteenden formas av individens miljö.

Question 2

3 olika inlärningsteorier

Answer 2

Respondent/klassisk betingning, Operant betingning, Modellinlärning

Question 3

Modellinlärning

Answer 3

Värderingar, könsroller, självkänsla

Question 4

1 central person inom inlärningsperspektivet

Answer 4

Skinner

Question 5

Kognitiva perspektivet (grundtankar)

Answer 5

hur vi tar emot, lagrar, bearbetar och använder information. Tonvikt på hur tankar och antaganden formar scheman som sedan påverkar våra beteenden

Question 6

3 centrala personer inom de kognitiva perspektivet

Answer 6

Piaget, Vygotskij + Kohlberg

Question 7

Assimilation (kognitiva perspektivet)

Answer 7

bygger vidare på det vi redan kan

Question 8

Ackommodation (kognitiva perspektivet)

Answer 8

något helt nytt som händer

Question 9

Olika stadier i den kognitiva utvecklingen

Answer 9

Sensori-motoriskt, Pre-operationellt, Konkret-operationellt, Formellt-operationellt

Question 10

Sensori-motoriskt stadie (ålder+kännetecken)

Answer 10

0-2 år Via sinnen och motorisk manipulation skaffar sig barnet kunskap om omvärlden. Scheman baseras på sinnesupplevelser och yttre handlingar. Det stadiet då mest ackommodation (= nya scheman skapas, eller existerande scheman uppdateras) sker. Därmed det
mest komplexa stadiet

Question 11

Pre-operationellt stadie (ålder+kännetecken)

Answer 11

2-6 år Börjar nu kunna tänka symboliskt. Talförmågan
möjliggör en annan mental struktur, i vilken symbolisk funktion är grundläggande. Barnet använder symboler för att representera objekt,
platser och människor. Barn förstår att ord används för att namnge sakerna i sin omgivning. Magiskt tänkande, låtsaslekar

Question 12

Konkret-operationellt stadie (ålder+kännetecken)

Answer 12

6-12 år Kan börja tänka logisk på ett mer konsekvent sätt. (ex en konstant mängd vatten som hälls i glas med
olika former)

Question 13

Formellt-operationellt stadie (ålder+kännetecken)

Answer 13

12- Mer abstrakt tänkande, tänka kring sitt eget tänkande (meta) etc.

Question 14

Psykodynamiska perspektivet (grundtankar)

Answer 14

styrs av omedvetna faktorer som utgör drivkraften bakom våra beteenden, känslor och försvarsmekanismer
Dessa skapas tidigt i barnets interaktion mellan natur och kultur, i relationer till viktiga vuxna. Men också hur vi reder ut olika centrala utvecklingsprocesser.

Question 15

Fas 1 - Eriksons psykosociala teori
(ålder+kännetecken)

Answer 15

0-1,5 år Grundläggande tillit till världen och föräldrar kontra grundläggande misstro (god anknytning grundläggs)

Question 16

Fas 2 - Eriksons psykosociala teori
(ålder+kännetecken)

Answer 16

1,5-3 år Självständighet kontra blygsel och tvivel på den egna förmågan. Autonomi vs skam

Question 17

Fas 3 - Eriksons psykosociala teori
(ålder+kännetecken)

Answer 17

3-7 år Initiativ (barnet utforskar sitt jag och världen genom rollspel) kontra skuldkänsla (föräldrarna stöttar inte barnet utan kräver stor självkontroll)

Question 18

Fas 4 - Eriksons psykosociala teori
(ålder+kännetecken)

Answer 18

7 år - puberteten
Arbetsflit (får barnet känna sig
kompetent i skolan, med vänner och familj) kontra underlägsenhetskänslor

Question 19

anknytningssystem

Answer 19

det system som aktiveras om barnet upplever yttre eller inre hot. Systemet samordnar beteenden som fyller sin evolutionära funktion.

Question 20

omvårdnadssystem

Answer 20

det beteendesystem som aktiveras av föräldern när barnet signalerar rädsla eller oro. Systemet får
föräldern att svara an på barnets signaler.

Question 21

trygg bas

Answer 21

Organiserar barnets drivkrafter ”utforskande” och ”trygghetsskapande” och skapar balans

Question 22

Fas 1 - anknytningsteorin

Answer 22

Signaler riktas inte mot specifik person (från födelse - 8/12 veckor)
- Babyn vet ännu inte vem/vilka som är anknytningspersoner
- Reagerar liknande på vuxna som har ett kompetens omvårdnadsbeteende
- Efter hand inträder en rytm mellan babyn och den person som tar hand om hen mest

Question 23

Fas 2 - anknytningsteorin

Answer 23

Signaler riktas mot en eller ett par specifika personer (8/12 veckor – 6-9 mån)
- Barnet allt mer selektivt, funkar inte med vem som helst, visar tydlig vem hen föredrar
- Barnet allt mer aktivt att söka social kontakt
- AP får lättare positiv reaktion från barnet
- Interaktion som ligger till grund för anknytningsstil påbörjas.

Question 24

Fas 3 - anknytningsteorin

Answer 24

Upprätthållande av fysisk närhet till en eller ett par specifika personer (från 6-9 mån - 3 år)
- Startar i och med att barnet kan börja själv reglera avståndet till AP

Question 25

de olika anknyningstyperna

Answer 25

trygg anknytning, otrygg-undvikande, otrygg-ambivalent anknytning, desorganiserad anknytning

Question 26

Socialkonstruktionismen

Answer 26

fokus på samhälleliga faktorer för individens utveckling, såsom identitetsutveckling, kön/genus etc.

Question 27

prenatala fasen - utvecklingsekologi

Answer 27

Första trimestern: 0 - 3 mån
Andra trimestern: 3 - 6 mån – fostret kan röra på hela kroppen, blinka, suga på tummen och svälja, de första fosterrörelserna
Tredje trimestern: 7-9 mån – Snabb viktökning, hjärtat och lungorna funktionsdugliga. Generellt gränser för livsduglighet

Question 28

spädbarnsåldern 0-2 år - utvecklingsekologi

Answer 28

Fyisisk:
- begränsad och reflexstyrd handlingsrepertoar
- dålig synskärpa
- hörseln är mer utvecklad en synen
- den neurologiska utvecklingen går snabbt
Kognitiv:
- 3-4 mån riktar blicken dit en vuxen tittar
- 8 mån, inser att saker inte försvinner bara för att de inte är synliga
- 8-12 mån, kan dra slutsatser
- i slutet av spädbarnstiden, börjar forma mentala representationer
Social:
- Känsla av det uppvaknande självet (0-2 mån.).
- Känsla av kärnsjälv (2-6 mån.).
- Känsla av ett subjektivt själv (7-15 mån.)
- Känsla av ett verbalt själv (16-36 mån.).

Question 29

Förskoleåren 3-6 år - utvecklingsekologi

Answer 29

Fysisk:
- bättre balans
- 3-4 år - motorik blir alltmer förfinad.
- 5-6 år mer komplexa motoriska handlingar
- 5 år Finmotorik, ex skriva
Kognitiv:
- kan föreställa sig något
- egocentrisk
Social:
- eget ansvar för sina emotioner
- tolka, förutspå och påverka andras emotionella reaktioner
- beskriva sig själv
- kan skämmas

Question 30

Tidiga skolåren 7 - 12 år - Utvecklingsekologi

Answer 30

Fysisk:
- bättre koordination
- Flickor och pojkar i princip lika starka
Kognitiv:
- orsak och verkan blir logisk
- tänka snabbare
- humor, ironi, ordlekar, metaforer och ordvitsar blir begripliga
Social:
- Se sig själv med andras ögon
- känslor av stolthet, svartsjuka, tacksamhet och skuld

Question 31

KBT

Answer 31

Kognition = tankar, Beteende = allt som en död person inte gör, Terapi = professionellt förändringsarbete

Question 32

betingning

Answer 32

Association, man associerar en viss grej till en annan. Inom behavioristisk inlärningsteori skiljer man på två olika grundläggande former av beteende: respondent och operant beteende. Likaså skiljer man på två grundläggande former av inlärning: respondent och operant betingning.

Question 33

Respondent beteende

Answer 33

ofrivilliga reaktioner som utlöses av olika stimuli. De kan vara obetingade, alltså oberoende av tidigare erfarenheter eller inlärning.

Question 34

Operant beteende

Answer 34

beteende som utförs aktivt av individen, som förstärks eller försvagas och upphör beroende på vilka konsekvenser det ger upphov till. Vardagliga beteenden-viljemässigt handlande. Operant inlärning leder till att tillvaron blir kontrollerbar, vi lär ossvilka beteende som leder till vilka konsekvenser.

Question 35

Obetingat stimulus och respons

Answer 35

Obetingat stimulus- stimulus som inte fått en association än. obetingad stimulus väcker en obetingad respons, reflex
Obetingat respons- saliv utsöndras när hundarna får mat

Question 36

Betingat stimulus och respons

Answer 36

Betingad stimulus- när ett tidigare obetingat stimulus förekommer upprepade gånger blir det ett betingat stimulus som resulterar i ett betingat respons, klockan ringer- associeras med att hundarna får mat
Betingad respons- klockan ringer- associeras med att hundarna produceras saliv

Question 37

Förstärkning

Answer 37

Förstärkning, dragkraft för vårt beteende. En konsekvens som får oss att upprepa ett beteende kallas för förstärkare. Förstärkare ökar vår benägenhet att upprepa iframtiden. Finns två typer av förstärkning, positiv och negativ

Question 38

Positiv förstärkning

Answer 38

betyder i korta drag att vi agerar utifrån att få något. Den positiva förstärkningen i sin tur delas in i 2 olika former, den inre och den yttre. Den inre positiva förstärkningen kan exempelvis vara lyckliga minne, självberömmande tankar osv. Den yttre är till skillnad andra personers beteende, och en bekräftelse från vår omvärld. Skillnaden mellan dessa två typer av positiv förstärkning är att den yttre baseras utifrån mutor och detta är utgångspunkten för ett fortsatt beteende. Man agerar för att få mutan.

Question 39

Negativ förstärkning

Answer 39

att ta sig ur eller SLIPPA obehag……allt vi gör som får oss att komma undan från eller helt slippa konfronteras med obehagligheter är beteenden som får NEGATIV FÖRSTÄRKNING. ex- jobbar hårt får bra betyg, behöver inte städa hemma ex- sjukanmäler sig för att slippa presentera i skolan, kmr alltid sjukanmäla sig vid presentationer

Question 40

Utsläckning

Answer 40

är när förstärkningarna har börjat glesa ut så pass mycket att ett beteende upphör. Detta sker dagligen utan att man alltid kanske tänker på det, skulle ett upprepande av beteende inte ge den effekt eller resultat man önskar så upphör beteendet och ett nytt testas.Förstärkningen har med andra ord slutat att fungera.

Question 41

Bestraffning

Answer 41

Bestraffning är en obehaglig konsekvens på ett beteende, vilket trycker undan beteendet. Den tar dock inte bort någon förstärkare, vilket gör att beteendet visar sig igen ominte något alternativt beteende finns. För att få en varaktig beteende förändring så måste förstärkarna bort