F4 - Systemteori Flashcards
Vi börjar med att gå igenom systemteori och de grundläggande synsättet (innan vi går vidare till generell systemteori)
Systemsynsättet kan sättas i kontrast till analytiskt synsätt. Hur skiljer de sig åt?
Systemsynssättet ser ett givet problem som en helhet i sitt sammanhang. Mer komplexa problem kan tacklas med ett systemsynsätt.
Det analytiska synsättet fokuserar istället på delarna för att förstå verkligheten.
Vad är ett system?
En uppsättning objekt inklusive relationerna mellan dessa och mellan dessas attribut, relaterade till varandra och till deras miljö för bildandet av en helhet.
Vad menas med ”objekt” i denna definition?
Systemets delar, de funktioner som utförs.
Tex input som materia, människor, information.
Processen (när input blir output)
Output, tex produkt eller tjänst.
Relationer i ett system kan vara på tre olika sätt:
Symbiotiska, synergistiska och redundanta
Generell Systemteorins fem postulat (Boulding)
Fem underliggande antaganden som är tagna för givet av GST och som således ej behöver bevisas.
P1: Ordning, regularitet, och icke-slumpmässighet är att föredra framför irregularitet (=kaos) och slumpmässighet.
P2: Ordning i den empiriska verkligheten gör världen god, intressant, och attraktiv för systemteoretikern.
P3: Det finns ordning i ordningen i den externa eller empiriska världen (en andra gradens ordning) – en lag om lagar.
P4: I åstadkommandet av ordning är kvantifiering och matematik värdefulla hjälpmedel.
P5: Sökandet efter ordning och lagar nödvändiggör sökandet efter de realiteter vilka manifesterar dessa abstrakta lagar och ordningar – deras empiriska referenter.
GTS Tio kännetecken:
Ömsesidighet och beroende mellan systemets objekt och dess attribut. Holism
Målsökande
Inflöden och utflöden
Transformationsprocesser
Entropi, den naturliga tendensen för ett system att falla in i ett läge av
oordning
Styrning, alla system kräver viss styrning
Hierarki, nästlade system, subsystem, …
Differentiering, i komplexa system – specialisering
Ekvifinalitet, lika riktiga alternativa vägar att nå ett uppsatt mål
Förklara vad ett stängt system är.
Alla resurser finns inom systemet, inget kan tillföras från miljön (finns ingen miljö)
Förklara vad ett öppet system är.
Importerar resurser från miljön, exporterar slutprodukten till miljön, tex Sverige som handelspartner.
Förklara isomorfisma system:
1 till 1-korrespondens mellan elementen i ett system med ett annat. Tex sambandet hastigheten = distans/tid
analoga system:
Liknar varandra. En företeelse i ett system kan användas för att förstå och förklara ett annat. Kräver ej 1 till 1-korrespondens.
Kort; Vad är cybernetik?
Kontroll av system
Vad har cybernetik med infosäk att göra?
Informationssäkerhet handlar om att ta kontroll över informationen i systemen (i organisationen, i IT-systemen, etc.).
Cybernetiken är den grundläggande vetenskapen om just kontroll och kommunikation.
Med kunskap om Cybernetiska principer kan vi därför bättre granska, förklara, och bygga säkerhetssystem syftande till upprätthållandet av tillgänglighet, riktighet och kondifentialitet i information och system.
Wieners definition av cybernetik:
”Vetenskapen beträffande kontroll och kommunikation i människa, djur och maskin”
Hur skiljer sig de deterministiska systemtypen från den probabilistiska?
Deterministiska har bara ett svar på en given input.
Feedback =
återkoppling: ”Återförandet av en signal från ett senare till ett tidigare stadium”
Kontrollsystem som bygger på återkoppling är sådana vilka ”tenderar att att hålla en föreskriven relation mellan en systemvariabel och en annan genom att jämföra dessa variabler och använda differensen som en kontrollmekanism”
Closed-loop feedback system:
Kontrollsystem där en del av utflödet återförs till inflödet på ett sådant sätt att systemets utflöde påverkar dess inflöde.
Open-loop feedback system:
Kontrollsystem där utflödet ej återförs till inflödet
! Utflödet jämförs således ej med ett referensvärde för inflödet.
! Istället existerar en förutbestämd handling för givna värden på inflödet.
Negativ feedback:
Då differensen mellan verkligt och önskat värde initierar handling för att få kontroll, för att återgå till önskat värde.
Positiv feedback:
Då en del av utflödet förs tillbaks och sedan adderas till inflödet – skapar tillväxt av variabeln snarare än håller den konstant.
1:a ordnings kontrollsystem
Goal attainment – håller ett förutbestämt mål
Systemet övervakas utifrån ett bestämt mål
Kontrollsystemet ges en instruktion som skall genomföras oberoende av andra externa händelser i systemets miljö
Kontrollsystemets enda möjliga respons är att korrigera avvikelser från målet
2:a ordnings kontrollsystem,
Goal changeing – kan alternera mellan olika mål Kontrollsystemet innehåller ett minne (av något slag)
Kan initiera olika svar på händelser, och välja det bästa svaret för den aktuella situationen
Kommer ihåg vad som hänt tidigare
Ex på minnen: hjärnor, papper, dataminnen, etc.
3:e ordnings kontrollsystem
Reflective – Goal changeing
Kan reflektera över tidigare fattade beslut (ex. en individ, en organisation).
Själv-organiserande, lärande
Använder inte bara feedback, utan även feed forward (framtid)
Ashby lag om tillräcklig variation säger:
Säger att kontrollsystemet måste kunna uppvisa minst lika många olika lägen som det kontrollerade systemet har, om man skall ku
Beers tre kontrollprinciper: nummer 1
Kontrollprincip 1: Interna kontrollmekanismer kräver löpande och automatisk jämförelse av kontrollobjektet mot en given standard, samt löpande och automatisk återkoppling för att korrigera avvikelser från standarden.
Exempel: Maskiner, Människor
Kontrollprinciper 2
Kontrollprincip 2: Kontroll är synonymt med kommunikation.
Detta eftersom kontroll erhålls som ett resultat av sändning av information.
Wiener: ”Kontroll … är inget annat än sändandet av meddelanden vilka effektivt ändrar beteendet hos mottagaren.” (fritt översatt).
Kontrollprincip 3
Icke-kontroll initierar aktion syftande till att återfå kontroll.
Med interna kontrollmekanismer, återförs den kontrollerade variabeln mot målet i och med att den hamnat utanför kontroll.
Exempel: Låsningsfria bromsar på personbilar.
Delarna i ett kontrollsystem:
Kontrollobjekt, detektor, komparator, effektor.
