F4 - Returfibrer, papperskemi, tillsatser och malning Flashcards

1
Q

Vad finns det för råvaror genom tiderna?

A
  • Pergament (hudmaterial)
  • Papyrus (vassliknande växter)
  • Lump (trasor och kläder)
  • Slipmassa (mek massa fast enklare)
  • Mekanisk massa
  • Kemisk massa
  • Returfiber
  • Modifierade kemiska massor
  • Nanocellulosa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad fanns det främst för återvunnen råvara fram till 1800-talet och vad är det mest nu?

A

Fram till långt in på 1800-talet var återvunnet material den främsta råvaran för papperstillverkning!
Då främst i form av lump, bomull-och linfibrer

Nu är det främst återvunna cellulosafibrer från returpapper som används.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur såg återvinningen ut 1991 jämfört med 2019?

A

1991: 40% återvinns
2019: 72% återvinns

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Viktigaste anledningar att använda returfiber som råvara?

A
  • Tillgänglighet (inte så mycket skog i södra Europa)
  • Ekonomi (kan vara billigare med returfiber, beroende på plats)
  • Kundkrav (krav på miljövänlighet från kund)
  • Miljöhänsyn (en vilja att vara miljövänlig)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad finns det för kvalitetsaspekter?

A
  • Svårt att garantera renheten –ingen livsmedelskontakt
  • Olika basmaterial över tid –ingen kontinuitet i egenskaperna
  • Fiberns styrka och förmåga att binda till andra fibrer försämras
  • Styvare fibrer pga förhorning (hornification) ger sämre fiber-fiber bindningar och svagare nätverk
  • Hemicellulosan på fibrernas yta bryts ner mer och mer
  • För varje återvinningscykel blir det större effekt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad finns det för föroreningar som måste bort?

A
  • Pennor, gem, häftklammrar och annat skräp
  • Beläggningsmaterial som lera, latex etc.
  • Klister på kuvert och annat gummirelaterat
  • Tryckfärger
  • mm

Det krävs flera mekaniska och/eller kemiska steg i processen för att ta bort alla föroreningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Exempel på mekaniska reningsmetoder

A
  • Upplösare (stort kärl med propeller, lätt och tungt reject)
  • Silar (grov och fin sil, sorterar på storlek)
  • Hydrocykloner (sorterar på densitet, tvingar ut tunga saker längst ner, lätta saker längst upp)
  • Dispergering/konditionering (kombination av pressar, knådning, värmning osv)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Mycket fibrer smiter förbi dessa reningssteg, vad gör man åt detta?

A

Sätter dem med fördel i kombination av flera. Gäller både silar och hydrocykloner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Exempel på kemiska reningsmetoder?

A
  • Flotation (tank med massa samtidigt som luft blåses ner som luftbubblor som sen tar med sig olika föroreningar av en viss storlek till ytan som skum)
  • Tvättning (tvättar, tvättmedium, sköljer, flera steg)
  • Blekning (använder kemikalier ex ozon eller väteperoxid)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad handlar papperskemi om?

A

Papperskemi handlar till stor del om ytkemi

Samspel mellan partiklar, fibrer och vätska och hur dessa kemiskt kan påverka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Kemikalier tillsätts till mälden av två huvudsakliga anledningar:

A
  1. Förbättra maskinens drift

2. Förbättra produktens egenskaper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

De vanligaste kemikalierna delas in i följande tre grupper:

A
  1. Retentionsmedel
  2. Hydrofobiseringsmedel (för limning)
  3. Styrkemedel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad gör retentionsmedel?

A
  • Så att finmaterial (ex. fiberfragment, fyllmedel, nanocellulosa) stannar kvar i pappret till större del.
  • Ändra ytladdning. Ofta gör retentionsmedlet att fibrernas eller partiklarnas ytas laddning ändras för att binda den ena till den andra.
    Bieffekt: motverka att stora fibrer flockuleras
  • Mindre ackumulering. Bidrar även till mindre ackumulering av material i korta cirkulationen.
  • Öka avvattningshastigheten. Kan öka avvattningshastigheten genom att binda fast partiklar på fibrerna som annars kan lägga sig som en propp emellan fibrerna och hindra vatten från att passera.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad gör hydrofobiseringsmedel?

A
  • Hydrofibiseringsmedelkallas ibland för limning (sizing)
  • Papprets våtstyrka förbättras genom att förmågan att stöta bort vatten ökar. Hydrofob = hatar vatten.
  • Medlet justerar ytspänningen i gränsytan mellan vattnet och fibrerna/pappret.
  • Då vattnet inte kan tränga in i pappret behöver det diffundera in i gasfas för att blöta pappret, detta är en mycket mer långsam process och pappret blir mer vattentätt under en tid (inte så länge ändå).
  • Detta kan ske i mäldberedningen (mäldlimning) eller efter att pappret torkats (ytlimning).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

När sker de olika mäldlimningarna?

A

Kan ske vid surt pH (hartslimning) och neutralt pH (neutrallimning).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad består Hartslimning av?

A

Hartslimning består av hartssyra och Alun (Al2(SO4)3) där Alun bildar aluminiumhydroxid som sedan reagerar med syran under torkning som bildar en hydrofob yta.

17
Q

När använder man neutrallimning?

A

Om kalciumkarbonat används som fyllmedel i mälden kan man inte använda sura förhållanden och man behöver använda neutrallimning.

18
Q

Vad används vid neutrallimning?

A

ex:

  • Alkylketendimer (AKD)
  • Alkylbärnstensyraanhydrid (ASA)

Dessa reagerar på liknande sätt som Alun och ger hydrofoba ytor vid torkning.

19
Q

Vad gör styrkemedlet?

A
  • Ökar styrkan på den torra pappersprodukten.
  • Styrkeökningen sker genom att öka antalet fiber-fiberbindningar i nätverket. Den aktiva bindningsarean ökar.
  • Olika anledningar:
  • Få en extra stark produkt
  • Undvika damning vid tryckning.
20
Q

Vad kan man använda för styrkemedel?

A
  • Traditionellt sett har stärkelse och karboximetylcellulosa(CMC) använts.
  • Under de senaste åren har även finmaterial (cellulosa), mikro-och nanofibrilleradcellulosa börjat användas som styrkemedel.
21
Q

Negativt med malning?

A
  • Våldsam mekanisk påverkan
  • Kostar mycket energi
  • Gör massan mer svår att avvattna
22
Q

Varför vill man forfarande använda malning trots dess nackdelar?

A
  • Målet är att uppnå vissa egenskaper
  • Styrkan ökar genom att göra fibrerna mer flexibla (fler bindningar) och genom att rugga upp fibrernas yta
  • Formationen (fördelning av fibrer) förbättras genom att delvis klippa ner fiberlängden och skapa en mer homogen fibersamling
23
Q

Exempel på olika maskiner för malning?

A
  • Konkvarn med stång
  • Single disc
  • dubbeldisc
  • multidisc
24
Q

När vill man ha extremt hög malning?

A

När man vill skapa barriärer på grund av att arket blir väldigt tätt, som exempelvis för Grease-Proofpapper
Ingen tillsats av kemikalier behövs