F13 - Mass- och lite energibalans (pappersmaskin) Flashcards

1
Q

Varför har man långa och kortacirkulationen?

A

Det är ohållbart att bara ha färskvatten så man använde långa och korta för att cirkulera om vatten samt fibrer som följer med

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q
Hur ändras fiberkoncentrationen mellan de olika faserna i cirkulationen? Vad säger det?
Thick stock pulp
Mix (headbox)
Nätverket efter virasektionen
Nätverket efter pressektionen
A
Fiberkoncentration:
Thick stock pulp 4%
Mix (headbox) 0.5%
Nätverket efter virasektionen 20%
Nätverket efter pressektionen 40%
  • Avvattningen mellan mix och efter virasektionen är väldigt stor
  • Endast lite vatten tas bort i torken, men det är också där det är som dyrast att avvattna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Korta cirkulationen

A

1) Flödeskretsen från inloppslådan
2) Genom viran
3) Viraskeppet används för att fånga upp vattnet (bakvattnet)
4) till viragrop
5) I blandningspumpen blandad mäldflödet från maskinvattnet med bakvattnet i pumpen
6) Virvelrenare
7) Matarpump
8) Maskinsilar
9) Inloppslåda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Överlöp, varför överskott?

A
  • Används för att kunna få konstanta flöden
  • Överskott
  • Orsaken till att det blir ett överskott på vatten är följande. Mälden till den korta cirkulationen har en koncentration på ca 3 % från blandningspumpen, medan pappersbanan lämnar viran vid ca 20 % koncentration. Spritsvatten ökar ytterligare överskottet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Långa cirkulationen

A
  • Komplex
  • Den långa cirkulationen tar emot överskottet av bakvatten från korta cirkulationen.
  • Överskottet går först till bakvattenkaret. Det är ett buffertkar, som skall utjämna skillnaden mellan tillgång och efterfrågan på bakvatten.
  • Bakvattnet används framför allt till koncentrationsreglering, men också, efter en första rening (fiberåtervinning), till olika spritsvatten.
  • Intern rening
  • Reningen minskar också vatten-och fiberförlusterna som följer med överlöpetfrån bakvattenkaret.
  • Ju mindre man tar in, desto mindre behöver man släppa ut. Temperaturen och kvaliteten hos bakvattnet måste man hålla konstanta.
  • En effektiv och tillförlitlig rening av bakvattnet så att man kan återanvända det, utan att få störningar, är därför mycket viktig.
  • Systemslutning. Ett slutet bakvattensystem är ett system med hög återanvändning av bakvatten. Slutna bakvattensystem finns i otaliga varianter.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är utskottssystemet? När får man det? Hur mycket blir det? Vad gör man med det?

A
  • Utskottssystemet är en del av bakvattensystemet. Fibrer som blir över
  • På pappersmaskinen uppstår både vått utskott på virapartiet och torrt utskott senare i processen.
  • Hur mycket torrt och vått utskott det blir, varierar med antalet banbrottoch hur mycket färdigt papper som kasseras.
  • Det är därför praktiskt taget omöjligt att hålla en konstant koncentration i utskottskaret.
  • Utskottet späds med bakvatten och slås upp i en utskottsupplösare vid 4-5 % koncentration.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

3 alternativ för intern bakvattenrening

A

Sedimenteringstratten, flotationsanläggning, skivfilter (kräver påläggsmassa)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Bakvattenfiltret

A
  • Bakvattenfiltret är en viktig del av den långa cirkulationen. Det är oftast ett skivfilter, som kräver en påläggsmassa, för att inte sätta igen sig. Skivfiltret används för att återvinna fibrer, finmaterial och fyllmedel från inre flöden
  • Det innebär att man lägger på ett skikt av massa på silduken och det skiktet fungerar sedan som silelementet. Det kan då bättre fånga upp all finfraktion i bakvattnet.
  • Som påläggsmassa använder man ofta mäld, som tas från blandningskaret.
  • Efter filtret återförs mälden tillsammans med återvunnen fiber. Andelen sådana fibrer påverkar mäldens egenskaper och det är därför av vikt att mängden är konstant och jämnt fördelad i mälden.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur kan man undvika svårigheten med påläggsmassa?

A

Genom att rena bakvattnet i en flotationsanläggning.

  • Här lyfts både fibrer och fyllmedel upp till ytan med luftblåsor och skummas av.
  • Det avskilda materialet samlas i ett kar och pumpas sedan till utskottskaret.
  • Flotationen ger en effektiv återvinning av fyllmedel, men medför vissa kostnader för flockningsskemikalier.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Sedimenteringstratten, intern bakvattensrening

A
  • d.v.s. inne i pappersbruket, är sedimenteringstratten.
  • Tratten är enkel och lättskött, men fungerar inte så bra, om sammansättningen på bakvattnet varierar.
  • Tratten blir då också lätt en stor och dyrbar installation och ersätts ibland av andra metoder.
  • En del skum och flytmassa stiger till ytan och skummas av. Luftfrimassa och fyllmedel sjunker till botten, där en långsam omrörning bryter ned flockarna och får slammet att förtjockas.
  • Slammet återförs till utskottet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad menar man med systemslutning?

A

Med systemslutning menar man, att allt mer bakvatten återanvänds i processen. Man tar in mindre färskvatten.

  • Ett mått på detta är hur mycket färskvatten man tar in i bakvattensystemet, eftersom detta flöde ger ett motsvarande utflöde av bakvatten till avloppet.
  • I moderna pappersbruk är friskvattenförbrukningenca5-7m3/t papper.
  • Jämfört med de nästan 200 m3/t som finns i början av maskinen!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Problem med systemslutning, vad kan det leda till, finns det några lösningar till vissa problem?

A
  • Om slutningen drivs för långt, börjar salter och löst organisk substans att anrikas i bakvattnet. Det kan bli så mycket, att man får svårt att hålla systemet rent.
  • Tillsatskemikalierna kan också börja binda till den lösta substansen och inte till fibrerna.
  • En alltför kraftig systemslutning kan leda till att man får problem med papperskvaliteten.
  • När man använder mindre andel friskvatten, stiger bakvattentemperaturen. Detta kommer att påverka den mikrobiologiska aktiviteten.
  • En ökad aktivitet leder till att slem växer till i systemet. Upp till 45°C ökar aktiviteten med temperaturen. Det gör att man antingen måste tillgripa tätare rengöringsstopp eller använda slembekämpningsmedel.
  • Ökar temperaturen ytterligare, så minskar slembildningen i systemet. Vid 60-65°C, som är en vanlig nivå i ett tidningspappersbruk, är systemet nästan sterilt.
  • Vid en hög systemslutning kan höga halter av klorid-och sulfatjoner i vattnet ge upphov till allvarlig korrosion (ROST). Det ökar underhållskostnaderna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Fördelar med systemslutning?

A

Fördelarna med en hög systemslutning är att flödet från bakvattensystemet till den externa reningen blir lågt.

Förlusterna av fibrer, fyllmedel och kemikalier blir också små.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad gör man med massa från en extern återvinningsanläggning?

A

Det är oftast helt omöjligt att återföra massa från en extern återvinningsanläggning, eftersom massan då är så förorenad av rejekt och från golvavlopp, att den inte går att använda.

  • Den bränns oftast i fastbränslepannan (om man har en sådan) eller måste köras på tipp.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Suspenderande material, gräns? Krav?

A

Efter den externa reningen får avloppet inte innehålla mer suspenderade (i vattnet svävande) och lösta ämnen, än vad som är fastställt av miljövårdsmyndigheterna.

  • En vanlig gräns för suspenderat material är 0,5 % av produktionen.
  • Tillåtet utsläpp av biologiskt syreförbrukande material (BOD) eller kemiskt syreförbrukande material (COD) bestäms av myndigheterna med hänsyn till vattendragets självrenande kapacitet.
  • Ibland krävs en biologisk reningsanläggning för att möta dessa krav.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur tänker man kring kemikalier i processerna?

A

Numera är man alltmer uppmärksam på påverkan på den inre och yttre miljön som följer med att man använder kemikalier i processerna.

  • De tidigare kemikalierna har man ofta tvingats byta ut eller anpassat efter dagens krav
  • Det har också alltmer blivit ett konkurrensmedel, att kunna hävda att bruket tar stor hänsyn till miljön och släpper ut mycket lägre mängder av olika ämnen, än man egentligen har tillstånd till.
17
Q

Energibalans i ett pappersbruk?

A

Ett pappersbruk omvandlar stora mängder energi och är till stor del självförsörjande gällande bioenergi.

  • Används denna energi på ett effektivt sätt leder det till ett överskott av biobränsle som kan exporteras (från bruket) som bränsle, värme eller elektricitet.
18
Q

Energibalans, energiåtgång och kapitalkostnad, hur ska bruken tänka när de kommer till att tillverka massa samt papper?

A
  • Både sett till energiåtgång och kapitalkostnad är det effektivast att tillverka massa och papper på samma ställe.

. Stora vinster av energi fås om man slipper torka massan för transport till pappersbruket. Även transporten i sig kräver energi.

  • Ett integrerat bruk kan även använda överskottsvärmen från massatillverkningen för att exempelvis torka pappersbanan i torkpartiet. Annars behövs fossila bränslen för att uppnå samma sak.
  • Ett integrerat bruk kan ofta förse sin omgivning med värme, exempelvis via fjärrvärmenätet.
19
Q

Vad innebär “den svenska modellen”?

A

Att minska mängden lignin genom att förlänga koktiden och bleka med syrgas innan den slutliga blekningen sker.

20
Q

Vad är COD ett mått på?

A

COD-mått anger hur mycket syre som behövs för att sönderdela det organiska materialet.

Utsläppen har huvudsakligen minskats genom ökad återvinning (system med slutna kretsar)

21
Q

Vad är AOX?

A

Adsorberbara organiska halogener

DVS ett mått på hur många organiska halogener det finns i provet.

Detta har uppnåtts genom att modifiera koknings- och blekningsmetoderna som används för att framställa kemisk massa

22
Q

Vilka steg finns det i den korta cirkulationen, vi följer den tjocka mälden

A

1) den tjocka välden blir utspätt med vitt vatten, till en lämplig formningskoncentration

2) maskinfiltrerad, rejectet filtreras igen (ibland två gånger)
Acceptet och Rejectet återvinns, medan den slutliga fiber-reject-nivån är tillräckligt låg för att lämna systemet.

3) centrifugerad rengöring, med upp till sex steg innan fiber-reject-nivån är tillräckligt låg.
4) avluftad, blandningen avluftas sedan och överflödet återvinns till den korta cirkulationen
5) pumpad till inloppslådan, från vilken ett visst överflöde återvinns till korta cirkulationen

23
Q

Vad kan man göra i den korta cirkulationen för att uppnå god blandning?

A

Tillsätta den tjocka massan i en vitvattenrörledning med högre flödeshastighet i ett centralt rör omgivet av en koncentrisk kanal för vitvattnet.
Detta arrangemang fungerar på samma sätt som en jetpump, och turbulensnivån i blandningszonen blir högre ju mer energi läggs till med den överdrivna hastigheten för den tjocka mäldstrålen.

24
Q

Två fel som kan uppstå i filtreringsprocessen, vad kan man göra för att minska felen

A

1) Att alla oönskade partiklar inte separeras
2) Att accept-fibrer följer med de separerade komponenterna.

Minska felen:
För att reducera dessa två fel till acceptabla nivåer är det vanligtvis nödvändigt att använda flera filter anslutna till ett filtreringssystemet.

25
Q

Avtappning (i avluftningskärlet) i korta cirkulationens uppgift?
Hur går det till?

A

Avtappning av lagerblandningen i den korta cirkulationen har till uppgift att ta bort alla luftbubblor, även de som fäster vid fiberytor.

  • Stamblandningen sprutas genom en skiva på taket på en avluftningstank under vakuum
  • Luftbubblor separeras således ut och tas till vakuumsystemet.
  • Den avluftade stamblandningen passerar sedan över överflödet under mycket konstanta flödesförhållanden till matningspumpen, som bär stamblandningen till inloppslådan.
26
Q

Blandningspump i korta cirkulationen

A

Pumpen kallas för blandningspump, därför att mäldflödet från maskinkaret blandas med bakvattnet i pumpen. Här späds mälden i två steg och blandningspumpen följs därför av en matarpump före maskinsilarna.

27
Q

Varför måste nivån i viragropen hållas konstant?

A

Skälet till detta är att blandningspumpen måste arbeta med ett konstant tillrinningstryck.

28
Q

Externt reningssystem

A

Externt reningssystem (går den hit skickas den aldrig tillbaka igen) Det är viktigt att minimera förlusterna till den externa reningen. Därför försöker man alltid begränsa mängden färskvatten som tas in.