Exempeltenta Flashcards
Vad avsåg Bourdieu med “kulturellt kapital”? Svara med en eller ett par meningar.
Kulturellt kapital är den kapitalform som vid sidan av det ekonomiska kapitalet är det mest betydelsefulla. I det franska samhället innebar det kunskaper och tillgång till finkulturen, exempelvis konst och litteratur. Vad det kulturella kapitalet består av varierar beroende på hur samhället och det sociala rummet ser ut. I dagens samhälle kan man till exempel tänka sig att kroppsvård och utseende är ett viktigt kapital. Kapital avser en tillgång som är gångbar på ett visst fält - i detta fall de kulturella fälten.
Ett vanligt begrepp i Bourdieus undersökningar är ”strategi”. Beskriv kortfattat vad detta innebär.
Strategier är mer eller mindre omedvetna försök att bevara eller tillskansa sig olika tillgångar i form av kapital och habitus, tillgångar som används för att skaffa sig en position i den sociala värld man träder in i. Bourdieu markerar att dessa ofta är omedveta, att de gömmer sig bakom andra synbara argument.
I analyser av fält använder Bourdieu ofta begreppet ”autonomi”. Vad innebär det? Svara med ett par ord eller meningar.
Autonomi innebär att olika fält delar samma struktur.
För att ett område skall kunna analyseras som ett fält i Bourdieus mening krävs att det besitter en väl utvecklad autonomi, dvs. självständighet i förhållande till andra fält och till omvärlden i övrigt
Vad är “habitus”?
Habitus kan förklaras som ett förkroppsligat kapital. Hållningar, smaker och yttringar - olika delar som alla hänger ihop med livsstilen - kan vara exempel på hur habitus yttrar sig. Den karta över det sociala rummet som Bourdieu gjorde visar (1) vad folk hade för smak, intressen och hobbys och (2.) vad folk hade för inkomst, arbete, antal barn. Han gjorde dessa två undersökningar en i taget och lade sedad ihop dem, för att se hur dessa två variabler korrelerade. På den vänstra sidan av kartan fick han det kulturella kapitalet och på den högra sidan det ekonomiska. Ju längre ner på kartan desto mer kapital och tvärtom. Detta visar och blir ett slags bevis och en utgångspunkt för Bourdieus teorier om kapital, tillträde till fält och positioner. Eftersom habitus formas under uppväxten och i hög grad är beroende av uppväxtmiljö och omgivning, och eftersom habitus yttrar sig genom smak, intressen och hobbys så är det inte konstigt att vissa sociala grupper liknar varandra och andra skiljer sig åt. Familjer och individer försöker genom mer eller mindre medvetna strategier bevara och tillskansa sig kapital utifråm tillgångar de har. De omedvetna strategierna styr postioner och tillgångar - men yttrar sig snarare i livsstil och smak. Positionerna påverkar tillgångarna och tillgångarna och tillgångarna påverkar positionerna - men generellt sett kan man säga att det är svårt att förflytta sig särskilt mycket i det sociala rummet, för att gå från botten till toppen krävs en obruten följd framgångar. Även om folk skulle flytta sig så skulle positionerna finnas kvar - och habitus som avgör positionen skulle yttra sig genom smak och livvstil.
Förklara och exemplifiera vad Giddens menar med begreppen ontologisk trygghet och tillit. Vad kan bidra till att den ontologiska tryggheten ifrågasätts, enligt Giddens?
Den ontologiska tryggheten innebär en känsla av att både världen och jaget hänger samman och är verkliga. Den grundläggs under den tidiga barndomen genom tillit till omsorgspersoner - vetskapen om att de kommer tillbaka om de försvinner en stund. Den fungerar som ett slags vaccin mot existentiell ångest - som är motsatsen till känslan av att världen hänger samman. Den hjälper också till att upprätthålla skyddshinnan - en slags skyddande åtgärd som hjälper till att sätta risker inom parantes.
I det moderna samhället är det också nödvändigt med tillit till system i samhället eftersom vi lägger över mer och mer ansvar på expertsystemen, det är där all kunskap finns.
Giddens menar att vi lever i ett risksamhälle. Det innebär bland annat att hökonsekvensriskerna blir fler - riskerna vi utsätts för är globala och svåra att göra något åt, de är skilda från vardagslivet men påverkar på samma gång alla. Giddens menar också att vi lever i en reflexiv tid (individuellt och institutionellt), vilket innebär att vi ständigt reflekterar och väger olika vetskaper mot varandra - alltihop i ljuset av ständigt utbytbar kunskap som man måste förhålla sig till. Riskprofileringen innebär detta vägande av risker och vetskaper som självet måste hantera.
Dessa globala högkonsekvensrisker och reflektiviteten och riskprofileringen som individen måste hantera gör den ontologiska tryggheten och skyddshinnan oerhört viktig i modern tid - eftersom vi annars skulle överväldigas av mängden och storleken på riskerna. Att sätta risker i parantes genom skyddshinnan blir avgörande för känslan av kontinuitet i vardagen och tron på att verkligheten är verklig. Parallellt med att skyddshinnan blir mer viktig så blir dock den ontologiska tryggheten mer hotad i takt med att riskerna blir större och fler. Klimatförändringarna skulle kunna vara ett exempel på en sådan risk som kan hota den ontologiska tryggheten - risken är för stora för att hantera och den enskilda individen kan inte lösa problemen själv. Därför behövs en tillit till expertsystemen och en skyddande hinna som kan solla bort vissa av problemen från vardagslivet, så att den existentiella ångesten kan undvikas.
Vad är Skeggs centrala poäng när hon talar om mobilitet i relation till klass?
- Det finns klasskillnader i graden av mobilitet och mobilitetens stil. ✅
- Individens sociala relationer och rörlighet styrs av modernitetens institutionella reflexivitet.
- Identitetspolitiken är inkluderande, eftersom den uppmärksammar klasskillnader.
- Skeggs betonar individualisering och individens möjligheter snarare än hur individen begränsas av klasskillnader.
Vad är Skeggs centrala poäng när hon talar om mobilitet i relation till klass?
- Det finns klasskillnader i graden av mobilitet och mobilitetens stil. ✅
- Individens sociala relationer och rörlighet styrs av modernitetens institutionella reflexivitet.
- Identitetspolitiken är inkluderande, eftersom den uppmärksammar klasskillnader.
- Skeggs betonar individualisering och individens möjligheter snarare än hur individen begränsas av klasskillnader.
Vad menar Skeggs när hon hävdar: ”Mobility and control over mobility both reflect and reinforce power” (Skeggs, 2004, s. 49)?
- Moderniteten skapar ojämlikhet, men skapar också hopp om emancipation genom självförverkligande.
- Mobiliteten är en resurs som människor har jämlik tillgång till.
- Det viktiga är inte enbart vilka som rör sig eller är fixerade, utan vilka som kan kontrollera sin mobilitet. ✅
- Sociala relationer frikopplas från lokala kontexter och rekombineras tvärs över obegränsade avstånd i tidrummet.
Arlie Russel Hochschilds förklaring till gåtan i Strangers in their own land bygger på vad hon kallar för en ”djup berättelse” (deep story). Vad är en ”djup berättelse”? Beskriv och ge exempel på hur den berättelse som presenteras i boken har vuxit fram.
En deep story är ett slags kollektivt narrativ som styr hur människor tänker och känner. Alla människor har en deep story, en slags bakgrund som förklarar hur folk förhåller sig till omvärlden.
Den deep story som beskrivs i boken handlar om Louisianas bild av världen som ett kösystem, präglad av den amerikanska drömmen. Den medför värden, normer och förhållningssätt som visar sig i Hochschilds intervjuer. Exempel på sådana värden som presenteras i boken är att man inte ska be om för mycket, man ska inte se på sig själv som ett offer, vara nöjd med det lilla. Gör man så gott man kan, jobbar hårt och väntar på sin tur så borde man enligt det kösystem de ser framför sig röra sig framåt i kön, eller få den plats man förtjänar.
Det är denna deep story och dessa värden som enligt Hochschild ligger till grund för svaret på frågan som hon kallar the great paradox: Hur kommer det sig att de som behöver det statliga stödet som mest också är de som röstar mot staten? Det är mot bakgrund av denna paradox som historien vuxit fram, och the deep story bidrar till svaret på denna gåta.
Det finns också andra viktiga faktorer som hjälper till att svara på gåtan och förstå berättelsen. En sådan faktor är den strukturellt nedåtgående mobiliteten - den nya generationens försämrade möjligheter som leder till känslan av att man måste jobba hårdare för att få mindre belöning jämfört med tidigare generationer. I det här fallet är miljöförstöringen en bidragande faktor - det som fick Hochschild att intressera sig av just den här gruppen, the keyhole issue som skulle ge svar på större frågor och vara med och förklara the deep story.
Den djupa berättelsen, kösystemet och de värden som värderas högt, förutsätter att alla tävlar på samma villkor. Enligt den så startar alla på samma punkt, eller med samma ingång: man ska vara nöjd med sin lott och sedan vänta på sin tur/jobba sig framåt. Det är här staten kommer in: när ens värden utdateras och man börjar känna sig som ett offer (bla på grund av den strukturellt nedåtgående mobiliteten) så börjar man betrakta systemet som orättvist- det verkar som att staten låter vissa få gå före i kön.
Beskriv hur relationerna förändras mellan kvinnor och män i det individualiserade samhället, enligt Beck och Beck-Gernsheim.
Beck och Beck-Gernsheim beskriver fyra viktiga förändringar för kärlekens utveckling:
- Individualisering: Individualiseringen innebär att alla måste prioritera sina egna liv och livsstilsprojekt - den personliga biografin blir allt viktigare. örr var det bara männen som hade denna personliga biografi att förhålla sig till - kvinnorna anpassade sig till männens biografier. Idag finns det två biografier att förhålla sig till.
- Emancipation (frigörelse): Då framförallt kvinnans frigörelse. Detta har lett fram till också kvinnans personliga biografi, och har stärkt de feministiska värdena som gör det viktigt med kvinnans självständighet.
- Utbildning: Utbildningen av kvinnor har stärkt hennes roll i samhället och arbetslivet, femininiseringen av utbildningsfältet har gjort att det finns fler välutbildade kvinnor än män. Kvinnor tar dock fortfarande över de sjunkande skeppen medan männen är chefer…
- Industrialisering: Industrialiseringen har gjort arbetsmarknaden allt viktigare - och i och med ovanstående punkter räknas även kvinnans karriär. Förr var kvinnan hemmafru, och behövdes i hemmet. Sedan kom köksmaskinerna och tog över hennes roll, istället behövdes hon på arbetsmarknaden. Denna karriärsinrikting har gjort det svårare för män och kvinnor att skapa ett gemensamt kärleksliv.
Förhållandet mellan etablerade och outsiders handlar om skillnader i makt och en moralisk differentiering mellan två grupper. Utveckla detta förhållande teoretiskt i mer allmänna ordalag – utan att exemplifiera med fallet Winston Parwa.
När man pratar om makt och moralisk differentiering rör det sig alltid om just ett förhållande, en figuration - båda grupperna är beroende av varandra, det är så maktassymetrin och den moraliska differentieringen uppstår. Enligt Norbert & Elias är det i en maktssymetri oftast mer intressant att analysera den etablerade gruppen än outsidergruppen - tvärtom så som media ofta vill framställa det, just eftersom det är den etablerade gruppen som har makten.
Den etablerade gruppen distansierar sig från outsidergruppen genom den moraliska differentieringen, som innebär att man på samma gång tillskriver den egna gruppen gruppkarisma som man stigmatiserar den andra gruppen som tillskrivs gruppskam. Detta görs genom den selektiva perceptionen - man väljer (mer eller mindre omedvetet) vad man vill uppfatta. Då det gäller den etablerade gruppen får den moraliska eliten representera hela gruppen medan outsidergruppen får representeras av botten i den moraliska hierarkin. Denna bild skapas av den etablerade gruppen, men delas av båda grupperna eftersom den stigmatiserade gruppen upplever skam. Man skäms över både sig själv och de andra i gruppen, vilket leder till en dålig integration.
Den etablerade gruppens integration tenderar tvärtom att stärkas eftersom man vill identifiera sig med den moraliska eliten som får representera hela gruppen. Ju mer man förstärker denna bild och ju längre tid det går utan att något förändras, desto svårare är situationen att förändra. När rollerna som grupperna fått inte längre tycks gå att rucka på har man hamnat i en social fälla - en situation som är omöjlig att komma ifrån utan en oberoende tredje part. Så fort outsidergruppen börjar klara av att motstigmatisera den etablerade gruppen så vet man att relationen håller på att förändras.
Förklaraoch exemplifieravad Bourdieu menade med strategier och hur dessa är kopplade till habitus.
- Strategier är de omedvetna handlingar och val man gör för att antingen få mer av, eller upprätthålla sitt symboliska kapital
- Beroende på vad man har för habitus så har man olika möjligheter att lägga upp dessa strategier (även om de, precis som habitus och de handlingar som kommer utifrån detta är omedvetna). En persons habitus medverkar till ett register av strategier och ger personen i fråga ett specifikt spelrum att agera utifrån.
Bourdieu resonerar återkommande i termer av motsättningar eller polariteter, till exempel mellanungochgammaleller mellankulturellt kapitalochekonomiskt kapital. Ge två exempel som visar på sådana motsättningar och reflektera över vad Bourdieus syfte med att kontrastera på detta sätt är.
Genom starka kontraster så får vi tydliga svar?
Vad innebär självets reflexiva projekt, enligt Giddens? Diskutera självets reflexiva projekt i relation till minst ett exempel
- Den process varigenom självidentiteten konstitueras genom den reflexiva uppbyggnaden av självberättelser
Den pågående globaliseringen av moderna institutioner åtföljs av en omvandling av vardagslivet med genomgripande konsekvenser för det personliga livet. Självet blir ett »reflexivt projekt», en strävan, parallell till de moderna institutionernas försök att anpassa sig till globaliseringen, att bemästra framtiden. Men detta självets reflexiva projekt befrämjar också motsatta tendenser och tillhandahåller stoff för en ny politik - det växer fram en »livspolitik» som handlar om människans självförverkligande både på en individuell och en kollektiv nivå.
- Att t.ex välja att strunta i att vidareutbilda sig och istället resa runt jorden lol (moderniteten säger att du ska utbilda dig för att bli den bästa arbetaren du kan bli, så att gå emot det och göra något som framförallt gynnar dig som privatperson framför samhället blir ett sätt att ta kontroll över sig själv som projekt)
Vilken betydelse har mobilitet i den moderna människans liv? Vilka faktorer kan begränsa människors mobilitet, enligt Skeggs?
Klass & kön
