Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Neurokirurgi > EPILEPSI > Flashcards

EPILEPSI Flashcards

1
Q

Vad är epileptiska anfall?

A 
Epileptiska anfall är den kliniska 
yttringen av abnorma, repetitiva, 
synkrona urladdningar i nervceller 
i storhjärnans bark. Det epileptiska 
anfallet är ett symtom på låg eller 
sänkt anfallströskel och/eller 
förekomst av en strukturell skada i 
hjärnbarken med hyperexcitabla
celler.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad menas med anfalls/ kramptröskel?

A

Begreppet kramptröskel används för en persons motstånd
mot att få anfall. Epileptiska anfall uppträder när
kramptröskeln sjunker under en viss nivå. Tröskeln
varierar mellan olika personer. Vid epilepsi är tröskeln så
låg att anfall uppträder mer eller mindre spontant
(oprovocerat) utan några påtagligt provocerande
omständigheter. Skillnader i kramptröskel mellan
människor är till stor del okända. Genetiska faktorer och
ålder kan vara av betydelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är definitonen av Epilepsi?

A 
Epilepsi är en sjukdom i hjärnan 
med varaktig benägenhet för 
epileptiska anfall. En person har 
epilepsi om
–två oprovocerade anfall med 
minst 24 timmars intervall
–ett oprovocerat anfall och en 
risk för fler anfall som 
motsvarar den som ses efter 
två anfall på tio år (>60%)
–efter ett första anfall om 
klinisk bild överensstämmer 
med ett känt epilepsisyndrom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur ser risken ut för ut ytterligare anfall efter två anfall under 2 år?

A 
Efter två anfall är risken för ett tredje 
anfall inom 2 år 73% (59-87%). 
59 (~ 60%) är den lägre gränsen av CI 
(confidence interval) som
definierar återfallsrisken
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är grunden för epilepsidiagnos och hur bör man ställa sig till behandling kopplad till diagnosen?

A

• Tvåanfallsregelnär grund för diagnos och det finns
inga krav på att specificera risker för ytterligare anfall.
• Det behövs mer forskning på specifika återfallsrisker
för öka diagnostisk säkerhet!
• OBS! Beslut om behandling är skilt från diagnos. Vid
t ex provocerade anfall vid herpesencefalit kan det
vara motiverat med behandling medan man vid
epilepsidiagnos med glesa anfall och patientönskan
kan avstå från behandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vem har inte epilepsi, dvs beskriv ex som inte klassas som epilepsi?

A

• Provocerade anfall kan aldrig ligga till grund för
diagnos
• Anfall i närvaro av provocerande faktorer skall anses
som akutsymtomatiska
• Om man inte haft anfall på tio år, varav de senaste
fem utan läkemedelsbehandling (tillfrisknat)
• Oklara medvetandeförluster/fenomen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad räknas som provocerade anfall?

= akutsymtomatiska anfall

A 
Anfall som uppträder i nära
anslutning till 
systemisk/metabol/toxisk
rubbning eller akut CNS skada:
§Inom en vecka efter stroke, 
skalltrauma, anoxisk
hjärnskada eller intrakraniell
kirurgi
§Under aktiv fas av CNS-
infektion/inflammation
§Inom 24 timmar efter allvarlig
metabol rubbning
§Inom 48 timmar i samband
med alkoholabstinens
§Exponering för epileptogena
droger/läkemedel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur ser incidensen ut för epilepsi?

A

Epilepsi kan debutera i alla åldrar. Incidensen är högst under det första
levnadsåret och efter 65 års ålder. Incidensen är cirka 50/100,000 vilket i
Sverige innebär ungefär 4500-5000 nya fall årligen.
Fördelning kvinnor:män 1:1.2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Orsaker till att barn får epilepsi?

A 
Kan bero på Barn
Peri- och postnatala hjärnskador,
genetiska sjukdomar
MCD (malformation of cortical 
development).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Orsaker till att äldre får epilepsi?

A

Stroke
Neoplasi
Neurodegeneration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur ser prognosen ut vid epilepsi?

A

Prognos
Efter 10 år har 64 - 70% av epilepsipatienter varit anfallsfria i
5 år (med eller utan medicinering).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur ser mortaliteten ut för Epilepsi?

A

Mortalitet
• Ökad (SMR 2-3 ggr) hos patienter med epilepsi.
• Överdödligheten beror för det mesta på den sjukdom som
orsakar epilepsi.
• Olyckor relaterade till epileptiska anfall förekommer, t ex
drunkning, men även suicid och status epileptikus.
• Plötslig oväntad död, SUD(sudden unexpected death) är
är ca. 20 ggr. vanligare hos personer med epilepsi än hos
övriga befolkningen (SUDEP).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur ser klassifikationen av epileptiska anfall

A

• Bygger på klinisk bild (semiologi)
• Man tittar efter typiska anfallsmönster.
• Ibland vägs andra data in; EEG, MR, genetik, antikroppar
eller diagnos av ett epilepsisyndrom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad menas med ett anfall med fokalt start?

A 
Fokal start dvs. startar fokalt i ett neuronalt nätverk som är begränsat till ena hjärnhalvan. 
• Startar i ett nätverk i en
hemisfär (epileptiskt
focus)
• Nätverken kan vara
begränsade eller mer
utbredda.....
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad menas med ett anfall med generaliserad start?

A 
Generaliserad start dvs. startar någonstans i hjärnans bilaterala nätverk och leder till en snabb spridning  av den epileptiska aktiviteten i båda hemisfärerna.
• En störning av hjärnbarkens
funktion så att epileptisk
aktivitet uppstår.
• Störningen uppstår
någonstans i uppåtstigande
retikulära- talamo-kortikala
bansystem och påverkar
hela kortex.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Beskriv anfallssymtomet myokloni!

A

orytmiska ryckningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Beskriv anfallssymtomet klonisk!

A

Rytmiska ryckningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är basalt klassifikationsschema för epileptiska anfall med fokal start?

A

Utan medvetandepåverkan
Med medvetandepåverkan
Motoriskt eller icke motoriskt
Fokalt till bilateralt toniskt-kloniskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är basalt klassifikationsschema för epileptiska anfall med generaliserad start?

A

Motoriskt; tonisk-kloniskt, annan typ

Icke-motoriskt (absens)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är basalt klassifikationsschema för epileptiska anfall med okänd start?

A

Motoriskt: tonisk-kloniskt, annan typ
Icke motoriskt
Oklassificerbart.

21
Q

Hur ser klassifikationen av fokala anfall?

A

ØFokala anfall utan medvetandepåverkan
ØFokala anfall med medvetandepåverkan
ØFokala anfall till bilateralt toniskt-kloniskt

22
Q

Klassifikation av epilepsi: epilepsisyndrom

Elektrokliniska syndrom definieras av:

A
  • anfallstyp, debutålder, EEG, samsjuklighet, förlopp (prognos)
  • ibland känd etiologi (genetisk)
  • svar på behandling
23
Q

Ge ex på “elektrokliniska” syndrom:

A
  • Benign barnepilepsi
  • Juvenil absencepilepsi
  • Juvenil myoklon epilepsi (JME)
  • Infantil spasm
  • Lennox-Gastaut sydrom
  • Dravet syndrom
24
Q

EP klassifikation efter etiologi

Strukturella hjärnskador:

A

kongenitala: kortikala utvecklingsanomalier (MCD), vaskulära missbildningar
förvärvade: stroke, tumörer, trauma, degenerativa sjukdomar

25
Q

Ep klassifikation efter etiologi
Infektiösa:
och Metabola:

A

Infektiösa ex encefalit och meniningit.

Metabola inborn errors of metabolism

26
Q

EP klassifikation efter etiologi

Genetiska

A

jonkanalsjukdomar (Na, K, Ca, Ach), medfödda metabola sjukdomar, olika
syndrom som t ex tuberös skleros, Rett, Down, Aicardi, m fl

27
Q

EP klassifikation efter etiologi

Immunmedierade

A

Immunmedierade

antikroppsencefaliter

28
Q

Beskriv Epilepsi och samsjuklighet?

A

• Nästan hälften av alla med epilepsi har någon annan kronisk
sjukdom, oftast beroende på att den hjärnskada som orsakat
epilepsin också leder till andra störningar.
• Utvecklingsstörning är det vanligaste associerade tillståndet
både hos barn och vuxna. 25% av alla med utvecklings-
störningar har epilepsi.
• Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är vanliga hos barn.
• Depression och ångesttillstånd är vanliga hos vuxna.

29
Q

Hur ser utredningen av nydebuterad epilepsi?

A
  • Anamnes och vittnesuppgifter
  • Somatiskt och neurologiskt status
  • DT av hjärnan vid behov i akut skede
  • LP om misstanke om akut hjärninfektion
  • EKG och blodprover
  • EEG
  • Magnetkameraundersökning
30
Q

Vad kan man se med akut DT?

A
  • Tumörer/metastaser
  • Blödningar
  • Infarkter
  • Traumatiska hjärnskador
  • AVM (ateriovenösa missbildningar)
  • Infektioner
31
Q

Vad kan man se med MR?

A 
•Kortikala missbildningar, 
•Hippokampalskleros
•Hjärntumörer
•Kärlmissbildningar
•Hjärnskador av olika etiologi, t. ex.  
trauma, infektioner, stroke, hypoxi och 
neurodegeneration
32
Q

Vad är EEGs roll i epilepsiutredningen?

A

• Chansen att upptäcka epileptiform aktivitet vid ett första EEG efter ett
förstagångsanfall varierar mellan 12% and 50% hos patienter som haft ett
första anfall.
• Känsligheten för att upptäcka interiktala epileptiforma urladdningar ökar vid
en andra EEG-undersökning med inkluderande provokationer
(sömndeprivation, hyperventilation, fotostimulering, utökat antal elektroder).
• Genom att utföra ytterligare EEG ökar kan epileptiform aktivitet upptäckas
hos 80–90% av patienterna.
• OBS! Ett normalt EEG utesluter INTE diagnosen epilepsi

33
Q

Vad kan man se med EEG vid epilepsi?

A 
Bakgrundsaktivitet
(förlångsamning, asymmetrier)                                                 
Interiktala förändringar (mellan anfall)
Spikes, sharp waves, spike-wave complex
(kan vara fokala eller generaliserade)
Iktala förändringar (anfallsaktivitet)
Inga förändringar
34
Q

Vilka prover är av värde vid EP?

A
  • B-glukos
  • CRP och blodstatus
  • Kreatinin och el-status
  • Leverprover
  • Intoxikationsprover
  • S-laktat inom 2 timmar >3,15 mmol/L (differentiering mot synkope/annan medvetandeförlust)
  • Lumbalpunktion – infektions/inflammationsprover
  • Neuronala antikroppar om misstanke på autoimmun genes – även serum
35
Q

Vad är de vanligaste diff diagnoserna till EP

A

De vanligaste differentialdiagnoserna är synkope

och psykogena anfall.

36
Q

Hur ser symtom vid synkope ut?

A 
• Långvarigt stående, eller liknande 
episoder som kunnat förhindras 
genom att lägga sig ner.
• Utlösande faktor (smärta, åsyn av 
blod etc.)
• Blekhet
• Presynkopala symtom 
(obskurationsfenomen, svettning, 
värmekänsla, illamående, yrsel)
• Tonusförlust
• Ryckningar – fåtal, asymmetriska
• Medvetandeförlust kortvarig < 30 s 
• Snabb återhämtning
37
Q

Hur ser symtom vid EP ut vid

A 
EP anfall 
• Tungbett
• Huvudvridning
• Minneslucka för bevittnat 
anfall, avvikande beteende
• Postiktalitet
• Utdragna ryckningar
• Medvetandeförlust 5 min
• S-laktat > 3.15 mmol/L kan 
tala för epileptiskt anfall
38
Q

Vad kan vara farliga orsaker till synkope?

A

Viktigt att identifiera kardiella synkopen!
• Kardiella synkopen föregås inte alltid av presynkopala
känningar!
• Skärpt vaksamhet om:
oEKG-avvikelse (ledningshinder, AV-block, QT-avvikelse, ST-avvikelse)
oHjärtsvikt anamnestiskt eller i status
oMedvetandeförlust under ansträngning
oHereditet för plötslig hjärtdöd <40 år eller hjärtsjukdom
oNytillkommen andfåddhet
oBlåsljud

39
Q

Hur ser prevalensen ut för Psykogena icke-epileptiska anfall(PNES)

A 
• 25% av patienter med 
terapiresistent epilepsi har PNES
• 5-20% av patienter på 
epilepsiklinik har PNES
• Vanligare hos kvinnor (4>1)
• Vanligt att patienter både har 
epileptiska och icke-epileptiska 
anfall
• Bakomliggande psykiatrisk 
diagnos: somatoforma eller 
dissociativa sjkd, affektiva sjkd, 
PTSD, personlighetstörningar
• Diagnos i medel 7.2 år efter 
debuten
40
Q

Symtom som talar för icke-epiletiskt anfall

A 
• Gradvis insättande
• Lång duration
• Anfall i vittnens närvaro
• Varierande anfallssemiologi
(fäktar, griper, sparkar, kniper)
• Anfall då patienten ligger helt stilla
• God syrsättning!
• Snabb återhämtning
• Återkommande status epilepticus
• Multipla, oförklarade fysiska 
symtom i övrigt
41
Q

Hur ser behandling av epilepsi?

A 
• Läkemedel
• Epilepsikirurgi
• Diet
• Nervstimulering (VNS,
DBS, RNS)
42
Q

Hur ser man på Läkemedel mot epilepsi?

A

• Läkemedelsbehandling vid epilepsi är symtomatisk.
• Man brukar vanligtvis inte behandla patienter som har haft ettenstaka epileptiskt anfall såvida man inte bedömer att risken för ytterligare anfall är stor (>60%).
• Läkemedel mot epilepsi reducerar återfallsrisken men långtidsprognosen tycks inte påverkas.
• Målet med behandlingen är att uppnå anfallsfrihet utan besvärande biverkningar.
• Val av läkemedel styrs av anfallstyp, epilepsisyndrom och etiologi.
• Av stor betydelse är också samsjuklighet, ålder, kön (preventivmedel, graviditet), annan medicinering
(interaktioner) samt betydelse av titreringshastighet.

43
Q

Rekommenderad behandling vid nydebuterad
epilepsi hos vuxna
Fokala anfall inklusive de som utvecklas till bilaterala konvulsiva
anfall

A
  • Lamotrigin
  • Levetiracetam
  • Oxkarbazepin
  • Karbamazepin
44
Q

Rekommenderad behandling vid nydebuterad

epilepsi hos vuxna vid generaliserade anfall?

A
  • Lamotrigin
  • Levetiracetam
  • Valproat (ej till unga kvinnor!)
45
Q

Läkemedel mot epilepsi har ofta

biverkningar, nämn några:

A

• Dosberoende biverkningar är vanliga, t ex. trötthet, yrsel,
huvudvärk, illamående och ataxi.
• Psykiatriska biverkningar (depression, kognitiva problem)
förekommer hos alla läkemedel mot epilepsi men är mer
frekventa för vissa (levetiracetam, topiramat).
• Mindre vanliga är idiosynkratiska, långtids- och teratogena
biverkningar.
• Interaktioner förekommande ofta mellan olika antiepileptika
och mellan antiepileptika och andra läkemedel. Vanliga
interaktioner beror på levermetabolism (enzyminduktion,
inhibition) eller hög proteinbindning.

46
Q

Vad är indikation för EP kirurgi?

A
  • Barn och vuxna med svårbehandlad fokal epilepsi
  • Cirka 60% anfallsfria vid tinninglobsoperationer
  • Lesionektomier: 80% anfallsfria
  • Komplikationsrisk låg
  • Kognition kan påverkas vid främre tinninglobsresektioner
47
Q

Indikation för vagusnervstimulering?

A
  • Svårbehandlad epilepsi hos barn och vuxna
  • Om epilepsikirurgi ej är möjligt
  • 30-40% får >50% anfallsreduktion efter 3 år
48
Q

Vad består Keto dieten av och vem kan tänkas behöva den?

A 
•Svårbehandlad epilepsi hos 
barn och ungdomar
•Diet med 80% fett, 20% 
protein och kolhydrater
•Ca 10% anfallsfria, 
50% > 50% anfallsreduktion

Neurokirurgi (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions